3e advent

Hej igen. Ligger inne på rummet, precis som jag gjort sen jag kom hit. En personal kom precis in och frågade vad jag ville ha för mat IMORGON(????!!!) vadå imorn? Jag ska ju hem IDAG HAR JAG BESTÄMT. Vill inte vara här, även om det känns skönt. Är helt maktlös här inne, behöver inte oroa mig för jag vet att jag inte kan göra någonting år det sålänge jag är här. JAg vet att jag är fast här sålänge jag är inlagd. Iallafall så pratade jag med Kristoffer för ett tag sen, han lät inte bra. HAn borde sova, och det var det jag sa till honom ockeå. Han sa någonting om att hans hjärta slår lite konstigt och att han får lite svårt att andas ibland, han hade ont överallt och mindes inte om han hade sovit nere i en källare inatt eller om han hade vart vaken. JAG vet inte vad jag ska göra. Vad ska jag göra? Det är ju inte konstigt att han har dessa problem om han bara sovit 12 timmar på 14 dygn, ellerhur?
Jag gjorde jättemycket gifar igår kändes det som, fick mycket hatkommemtarer med tanke på mina självskador. Men jag menar, hur kan du skriva en hatkommentar på en bild eller GIF där man ser en tjej eller person som är helt förstörd..? Jag förstår inte hur människor tänker faktiskt, ch jag brukar vara ganska duktig på det. MEn jag har slutat, jag förstår inte längre.
Världen är numera upp och ner, allt är svart och inte längre vitt. Det finns inte längre färger, så som gul blå röd eller grön. Jag kan inte längre se ljuset i tunneln, och om jag skulle se det, skulle jag börja springa tillbaka. För jag har lärt mig att ljuset i tunneln oftast är ett tåg. Jag har insett, att framtiden inte erbjuder nått finare. När någonting fint dyker upp i mitt liv, så är det bara för att det ska finnas någonting med en gnutta hopp, någonting som för minsta lilla glädje till mitt livskamrat kunna tas ifrån mig och riva sönder mig. Det finns ingen framtid, det finns inget som heter "ett lyckligt slut" . Det finns inget som längre ger mig livslust. Inget