lost and found

ångesten äter upp mig inifrån som man brukar säga, det roliga är att när man hör det uttrycket, så förstår man det inte. man förstår inte alls, förens man kan säga det själv.
för att nått skulle gnaga på dig från skelettet och utåt, och det känns som det ska få din bröstkorg att brista, det tror man inte på när någon säger det, om man inte vart där själv.
nu ligger jag här som tusen gånger förut, och känner exakt vad jag skrev ovan, fast denna gången känns det annorlunda, denna gången känns det som att någon suger ut all ork, all lust och kraft. jag får svårt att andas,och friden känns nära.
jag har aldrig vart så lugn, i hela mitt liv.

-åh vad jag önskar att du var här