thesoldiers blogg

Du tror att jag skojar, du tror att jag tycker detta är roligt.
Du tror att jag skojar, du tror att jag skämtar om något så viktigt.
Du tror att jag skojar, du tror att jag vill bli utskrattad.

Det ända jag vill är att detta ska sluta.
Att du ska krydda med kommentarer om vad du tycker, och hur du vill att allt ska vara.
Jag är inte som du vill, jag vill inte vara som du vill.
Du vill vara den du vill vara, varför är det fel om jag är den jag är då?

Jag skulle göra allt för att slippa dina ord, allt runt ditt bord.
Jag funderade på att begå mord, självmord.
Ta mitt liv, det skulle blivit ett stort kliv.
Ett kliv som jag inte orkade ta, men jag orkar inte heller med allt det du sa.
Men nu är det jag som bestämmer, bestämmer över mig själv så glad.
Du kan bara dra. Dra åt helvete!

Jag trodde dig pappa.
Du sa jag kunde hitta min inre styrka, hur hittar man den?
Finns det en inre styrka hos alla människor?

Jag tror inte det pappa.
Jag såg den runda damen i hennes långa kappa.
Hon mådde inte bra pappa, jag ville hjälpa henne.

Jag kunde inte.
Jag kunde inte hitta henne.
Jag kunde inte hitta hennes inre styrka.

Hon såg så ledsen ut pappa.
Jag ville ta med henne hem, så att hon kunde se dig slappa.
Jag tror hon hade blivit lugn,
Eller så hade hon börjat skratta som mig,
När man ser dig, pappa.
När du ligger där på soffan och anstränger dig för att läsa tidningen.

Jag tror dig pappa.
Man kan hjälpa sorgsna människor, men hur?
Hur hjälper man dig pappa?
Jag ser att du inte mår bra, jag ser att du är ledsen. Även om ditt ansikte lyser som solen ser jag att din själ är svart och röd, den har eldens glöd pappa.
Vad är det som är fel? Mitt fel?
Jag vill inte tro så pappa.
Jag vill inte tro att det är mitt fel.
Jag försöker läsa dig, men nej.
Det går ej pappa.

Men nu när det är som det är vill jag bara säga till dig:

Jag älskar dig…