ett långt inlägg helt enkelt

igår var det fest på min skola, i och med "mattefestivalen". festivalen innebar att waldorfskolor från hela norden skulle komma och sova över på min skola och göra workshops. i tisdags så anordnades även en fest. låter aaaaskul vaaaa ne men min förra klass var där, ville dö. vill fortfarande dö lite grand på grund av dem. kukar.

vet att detta är too long to read, men ja. foton hittar ni längre ner.

nåväl, var mest ensam hela tiden för min klass känner min gamla klass i samband med en fest som ägde rum för ett år sedan. så vilka jag än var med så var jag oönskad av minst en i gruppen. kändes inte så otroligt bra, så jag satt mest själv.

under eftermiddagen så kom dock situationen att förändras lite, då en kille från parallellen traskade självsäkert fram till mig och började prata med mig. han sade att han tyckte jag såg ensam och nere ut. två timmar senare så delade vi en cigarett nere vid tunnelbanestationen och han visste nästan allt om mig efter den korta tiden. hans namn är miro.
antagligen så var det mest något socialt han gjorde, när han frågade mig ingående om hur jag mådde, ställde följdfrågor angående mig och mitt liv och lade handen på min axel och sade att han skulle hjälpa mig till det bättre. jag har verkligen ingen aning om vad hans intentioner var, men det kändes bra.
edit: givetvis så skedde allt detta på ett vänskapligt plan och inget annat.

under festen hade jag sprungit hem - med en bröstkorg som var som fastkedjad i gravitationen - från festen, skolan, alkoholen, mitt förflutna, ångesten, paniken av frågorna kring måltiderna. mötte far efter det på pendeltågsstationen och väntade arton långa minuter på tåget. undvek att följa impulserna av att hoppa framför förbipasserande godståg.

föll in i djup, märklig sömn så fort jag lade mig ner. drömde märkliga saker. drömde att jag hörde de vanliga rösterna i huvudet och att de högg tag i mitt ben och drog ner mig i ett enormt, svart hål. minns att jag skrek för att det gjorde så ont. morgonen därpå så kunde jag knappt stå på benet, dock så blev det bättre efter några minuter. ändå oerhört märkligt, det där med drömmar.





-

min vän anna påminde mig idag om att det nästan är halvtermin. ack tänkte jag, så snabbt tiden går! jag pysslade lite med några bilder som är tagna under tillställningar och utflykter med min klass.






-
avslutar med kvällens middag (vegansk sojabit-gryta med kantareller)+dagens snabba, suddiga outfit


alltså det var dödsgott, så var tvungen att lägga upp en bild liksom??? mvh indieveganhipsterstereotyp.

-

antar att ingen kommer att kommentera då detta var på tok för långt, men aja. :-)))
någon kan väl ändå skänka mig lite smalhet i förbifarten? ok. god natt.