jag och min extrema otur.

jag är ledsen för avsaknandet av versaler i detta blogginlägg.
under mina tre första arbetsdagar har jag faktiskt njutit under de timmar jag fått jobba fysiskt. det är anti-depressivt och det får mig att känna mig lite mindre ful. brukar simma på kvällarna som stretching.

kan sammanfatta resten med att jag har...
...blivit trampad på av två femhundrakilos hästar och blivit biten på ryggen av ett föl*
...betalat överpris för mat och därmed inte haft råd med tillräckligt med mat
...missat en sl-buss som skulle ta mig hem (så att jag kunde hämta spannmål och frysvaror), inte för att jag var sen utan för att man blev tvungen att beställa den två timmar före avresa
...(i och med ovanstående) varit patetisk och grinat och hatat mig själv vid en vägkant mitt ute i ingenstans
...fått värmeslag
...skämt ut mig ordentligt
...fått fyra blåmärken på låret av att tömma otympliga skottkärror
...varit nästan utan kontakt med folk (för att alla hatar mig här och likaså ni som brukar prata med mig :) )
...senast blivit ordentligt getingstungen och det gör pissont så här fyra timmar efter (och det gör att jag är nedsatt i bland annat högerhanden)**

*ok i don’t mind men det gör ont trots att det är fantastiskt med hästar.
** jag vet att ni tycker att det är synd att jag inte är allergisk

men vem fan bryr sig, när allt kommer kring magali. INGEN. le och bit ihop, för i helvete.

hoppas att ni mår bra. trots att jag aldrig hör av er och ni inte bryr er om mig.
HAHAHA JAG ÄR SÅ PATETISK
ska gå och vältra mig i ironi nu och le. le mot alla jag möter. för jag har aldrig mått så här bra förut, någonsin.
förlåt.