septum & bd & svartvitt

Jag hade den hittills mest verkliga drömmen någonsin i natt, kan inte släppa det. Piercade septum och det så jävla bra ut, vill ta nu på direkten. Så underbart (läskigt), allt var så otroligt autentiskt, smärtan & kanylen, känslan av metallen.

Träffat lite folk, först Anna, sedan pappa, efter det Marcy (en snabbis), kort därpå så drog jag till Söder och träffade Felicia och Albin, dock inte samtidigt.
Tog även en sväng förbi Gröna Lund, första gången jag var där sedan Håkan i september. Bröt ihop och var helt själv. KUL.. att vara mongo :)))
Bilder, Felicia är snygg. Allt i sin ordning. Kände för svartvitt.







Jag läste för övrigt precis ut When We Were Winning. Den var helt.. äh, jag ska inte ens försöka beskriva den. Så jävla... jag lämnar det där, typ. Åh.

Outfitta, notera att jag har sytt kjolen själv.


Hultsfred om några dagar, tagga osv

Ska återgå till att vara bitter och uppgiven över allt nu, hej då
Edit: Vad i helvete slutar folk bevaka för nu då...