seriöst.. fml

nej men ja..här kommer en sammanfattning av 2år.


2012

*mobbad
*misshandlad
*deprimerad
*självskadebeende
*ångest
*självmordsförsök
*psyket



2013

*byta skola
*självskadebeende
*sket i skolan
*hemundervisning
*klara skolan
*självmordsförsök
*sjukhus
*utredningshem
* ätstörning
*våldtagen
* självmordsförsök
*ambulans
*sjukhus i 4 dagar
*psyket


2014

*skolan funkar
*fir från självskada
*skolan fuckar
*vänner försvinner
*självskada kom tbk
*dog inombords
*söp
*knarka
*knulla
*behandlingshem
*skar mig varje dag och la i en pöl av mitt eget blod
*sjävmordstankar
*psyket
*nya mediciner
*concerta
*sertralin
*Tlergigan
*theralen
* fi från självskada 2 månader
* allt blev skit igen
*fucka skolan
*hem på permission
*knarka
*söp
*blev hemskickad
*söp
*hotad att bli skickad till psyket
*skar mig dagen efter
*lvu hotad.


så har mitt liv sett ut de senaste 3 åren.

just nu känner jag mig död på insidan. okapabel till att älska någon annan när jag inte ens kan älska mig själv. jag kämpar varje dag med att äta. men oftast slutar det med att jag sitter vid matbordet och bara stirrar på maten tills personalen och det andra boende har ätit upp sen går jag ut och rökar. jag klarar inte av att åka hem ens för några timmar utan att göra nåt dumt. för min destruktiva personlighet har mer makt och kontroll över mig än min jag tänker klara detta-personlighet har. Panikångesten vilar bakom varje hörn och väntar på att hoppa fram och slå mig i ansiktet. Den dagliga planeringen om hur jag ska göra för att det ska se ut som jag tar mina sömn tabletter men när jag egentligen lägger dem under tungan eller har kvar dem i handen så jag sedan kan lägga dem i min kära samling. I den lilla asken gjort av kartong som innehåller min biljett till himmelen. De tomma kalla nätter där jag sitter i mitt mörka rum och låter mina tankar ta kontrollen. för att jag inte längre har nån ork till att kämpa emot dem. de är starka. starkare än du tror. för varje gång jag skipper en måltid, varje gång jag låter det tunna bladet sära på min hud och mina ådror.. så matar jag mörkret med ännu en bit av min nästintill döda snart oexisterande själ.