Trodde jag kommit över det.

Det hände 15 december 2013.
Trodde liksom att jag kommit över själva händelsen och till och med förlåtit han.
De 3 första veckorna kunde jag vakna mitt i natten och hyperventilera och gråta.
Sen när de gick över kom jag in i självhat och destruktiva rutiner/vanor. Sen for jag över allt hat på han. Och sen nu de senaste 2 månaderna har allt vart hyfsat okej. Inte tänkt på han. Hatar inte ens han längre. Fokuserar på att va glad istället. Men sen ikväll kom det. Jag la i sängen och lämnade mig själv åt mina tankar. Och då bara börja tårarna forsa ner.... Jag grät som fan.. Sen gjorde jag det jag brukar göra efter jag fått ett litet gråtanfall. Finns lite saker jag gör för att må bättre. Men nu även när jag gjort det. Mår jag lika skitigt. Känner mig fortfarande lika gråtfärdig. Men jag antar att detta är mitt återfall. Det skulle ju hända nån gång.