Glad emo?

Jag fattar inte. Vad är det för fel att vara en glad och lycklig emo?
Är det status att vara olycklig med ett brustet hjärta och ärr från rakblad om man är emo?
Vad är det för fel med att vara ung, lycklig och kär? Vad är det för fel att ha en underbar familj, släktingar i livet och hela lyckan med att leva framför sej? Bara för att jag gillar att klä mej i fashioncore, lyssna på 'emo-musik', gillar att tycka synd om mej själv och vill ha en känslig pojkvän! Måste man vara olycklig då? Jag vet att hela ideén med emo inte als är att vara olycklig, men om man är glad så sticker man ut som fan ibland andra emosar. Så, bara för att jag har min drömkille så är jag annorlunda? Jag skulle vilja att flera ledsna emosar VÅGAR KOMMA UT UR GARDEROBEN!
Visst finns det glada emosar som jag, men hur många är vi? Alla glada emosar som läser detta, för fan, GÖR LITE VÄSEN AV ER! Livet är inte bara olycka, så...
MUFFINSKRIG!!!!