simscity666s blogg



Tjej, 30 år. Bor i Norrbottens län. Är offline och var senast aktiv: Igår 22:23

simscity666

Senaste inläggen

Hej och hå
9 september kl. 03:02
Mjaha
1 september kl. 04:00
Jaha då var det dags igen
24 augusti kl. 00:02
Ångest
21 augusti kl. 01:59
SM 2026 here we come?
13 augusti kl. 22:08
Nu jävlar??!
1 augusti kl. 23:13
Same old, same old
22 juli kl. 04:18
Dröm!
10 juli kl. 23:42
On the road
9 juli kl. 17:28
Det närmar sig
27 juni kl. 03:04
Visa alla

Fakta

Civilstatus: Inte valt
Läggning: Straight
Intresse: Musik
Bor: Kartong
Politik: Anti-allt
Dricker: Energidricka
Musikstil: Metal
Klädstil: Svenne
Medlem sedan: 2016-01-02

Event

simscity666 har inte lagt till några event än.

Hej och hå

tja tja bloggen
The real OGs som läste bloggar back in the days vet vart det kommer ifrån. Anyhow så hade vi gig med bandet i lördags på Kulturnatten här i stan, förutom att det var vårt 3e gig så hade vi typ asmycket publik för att vara nykomlingar på Norrbottens metalscen? Asså helt sjukt roligt var det och det kom mer folk eftersom också och jag gissar att det var väl runt 50-70 personer liksom (det är mycket publik för mig) och vi fick tom ENCORE!!! FOLK BÖRJADE ROPA "en gång till, en gång till!".

Men vi fick inte spela mer för vi var tvungna att hålla tidsschemat och tur i oturen för vi hade ingen fler låt att bjuda på 😅

Här får ni en fin lite suddig messengerbild från spektaklet. Men det var sjukt härligt att få vara mig själv igen och inte bara vara hundmamma och agility 24/7, även om agility är roligt, men det är liksom inte det jag är född till att göra om ni hajjar var jag menar?



Mjaha

Hallå där. Eller något. Har egentligen inget vettigt att skriva om idag. Vi hade gig med bandet i lördags för 2a gången sedan vi kom ut ur garderoben aka visade vår existens.
Det gick ändå bra ,vi hade tidig speltid typ 18:30 på ett torg ,mem vi hade två stycken uteserveringar med folk på som verkade gilla det de hörde, plus några på bänken framför scenen så det var nice ändå. Liksom andra giget vi hade och det ändå var ett 50-60 tal pers som hörde oss både frivilligt och ofrivilligt 😂

Jaja kul att giga, nästa gig är redan nästa helg så det ska bli kul! Sen ska vi fortsätta våra inspelning av EPn så ni får höra hur förskräckligt Widecold låter. Haha.
Och så började jag skriva text på en av våra låtar som ligger på ritbordet just nu. Den ska heta roadrage, fett med coolt.



Jaha då var det dags igen

JAHA , då gick min hund och hämtade hem den 5e och sista pinnen för att ta titeln + diplom 🤷♀️
Så nu har Zelda fått sin femte titel; AgD II

Det var ju ganska nice, planen var först att ta titlar i alla klasser, men sen gick det trögt i agilityklass 2 så jag tänkte bara satsa på 3 pinnar. Men sen smällde hon till med flera felfria lopp inklusive pinnar så hon fick 4 pinnar den 10e augusti. Och denna helg tävlar vi i Kiruna och då det var så nära inpå så tänkte jag att hon får springa sina sista lopp i agilityklass 2, och tar hon sista pinnen så jättebra, gör hon det inte så flyttar jag upp henne ändå och tar titel när hon är pensionär. Men då ville tydligen lilla donnan ha en femte titel. TREVLIGT, jag gråter ju inte eftersom det var min plan från början 😄

Så imorgon gör vi vår debut i agilityklass 3 🥳



Ångest

Nu ska ni äntligen få läsa om något annat än agility haha. Inte för att ångest är ett sådant roligt ämne men behöver mest skriva av mig.
Var längesedan jag hade ångest, mycket på grund av att Zelda finns i mitt liv. Men speciellt på hösten så gör den sig påmind. Antar för att det blir mörkare ocj så vet jag vilken misär som väntar i 6 månader framöver... vintern. Lagom kul 😑

Sen också för att jag saknar att plugga och vara student. Jag började plugga när corona kom 2020. Hann vara på skolan och ha föreläsningar typ ett halvår innan allt blev på distans och samhället stängdes ner. Sen 2022 så blev livet normalt igen men då hade man ju gått miste om allt studentliv, föreningar och festande typ. Så jag blev hundmamma istället 😅 men jag saknar universitetet och kunna styra tiden lite mer som man vill och typ hänga på skolan och plugga och hålla igång hjärnan. Nu ska man liksom jobba bort resten av livet och betala av jävla CSN också för resten av livet. hoppas på att man får ett jobb så man får semester även nästa år..

Ja ni fattar ju kanske varför ångesten är ett faktum. Harmlös anledning när det finns folk som har ångest för betydligt mycket allvarligare saker men jaja.



SM 2026 here we come?

Hej, det var ett tag sen men ändå inte. Och även om ingen bryr sig om den här bloggen så skriver jag dels för min egen skull (kul att gå tillbaka och läsa gamla inlägg)
Men anyways, sedan sist så har min lilla donna sprungit hem 4 uppflyttningspinnar i agilityklass 2 och hämtat hem den sista pinnen i hoppklass3 för att anses som färdigkvalad till SM 2026 i hoppklassen.

Det sjuka är att vi har sprungit hem 4 uppflyttningspinnar på mindre än 1 månad. Det är helt sjukt för så ofta brukar vi inte vara felfria. Och det här innebär alltså, för er som läst mitt förra inlägg (https://www.emocore.se/simscity666/blogg/2631546) och lärt er reglerna om agility... så är Zelda numera en klass 3 hund på heltid. Så vi har alltså 8 månader på oss att hämta hem 5 pinnar i agilityklass 3 för att kvala till SM 2026. Jag är så taggad på att försöka kvala! Känns så galet med tanke på att när jag faktiskt var nere på SM i somras så kändes det som en omöjlighet och senast i juni så höll jag på att bryta ihop för att vi bara klantade oss på tävling och allt gick skit så de där uppflyttningspinnarna i agilityklass2 var en avlägsen dröm. Men nu med 8 månader till godo så känns det görbart ändå. Den som lever får se men jag ska försöka att inte bli allt för besviken om vi inte hinner kvala till 2026.

Ett SM med min första egna hund och första agilityhund hade varit så jävla häftigt. Typ det största och häftigaste jag kommer att göra i mitt liv. För att ja, jag har typ aldrig gjort något stort eller sånt i mitt liv...

här nedan får ni en bild på lilla damen!



Nu jävlar??!

Alltså min hund är ju typ bäst? För 2 veckor sedan tävlade vi i Umeå och lilla råttan min sprang hem sitt första nollade dvs felfria lopp i agilityklass2 och fick därmed en 1a plats och pinne. Även om ni dont give a fuck about agility så ska jag berätta kort om klasserna och kriterierna

Det finns hoppklass och agilityklass
Hoppklass = bara hopp, tunnlar och slalom
Agilityklass = hopp, tunnlar, slalom och kontaktfält (balansbom, visppbräda och A hinder)

Svårighetsgraden är följande:
1 = nybörjarklass, den man startar i
2= mittemellanklassen
3= sista klassen där man kvalar till SM och landslaget

För att kunna hoppa upp i de olika klasserna så ska hunden springa felfritt dvs ta alla hinder utan problem och sen ska man springa inom tidsramen och är man då snabbast och minst fel av alla i sin storleksklass så får man en pinne.

Och man ska samla 3 pinnar i vardera klass för att kunna hoppa upp till nästa klass. I klass 3 blir det dock annorlunda för då får man SM-pinne istället och får den då oavsett om hunden gör fel . Så länge man tar sig runt banan och inte får en disk och är snabbast/minst felfri.
För att kvala till SM så ska man samla 5 pinnar i hoppklass 3 respektive agilityklass3.

nu när ni har denna bakgrundsinfo(förutsatt att ni har orkat läsa allt eller så här långt) så blir det aningen enklare för er att förstå vad jag gafflar om här på bloggen.

ANYHOW så har jag och min donna haft problem med agilityklassen och verkligen kämpat sen i oktober för de här felfria loppen och pinnarna, dels då mina kompisar peppade mig att vi skulle börja sikta på SM , och sen hade ju SM varit så jääävla häftigt att kvala till med min allra första hund!! Men då måate vi ta oss till agilityklass3 för att ens kunna ha en chans att kvala.

Och sen som ni kanske sett så var jag ju på Agility SM 2025 och hejade på kompisar ,där hon jag åkte med på hemvägen kläckte ur sig att "du och Zelda har ju chans att kvala till nästa år, kvalperioden stänger i maj 2026"

Och det är 286 dagar kvar!! Och eftersom att Zelda för 2 veckor sen sprang hem den första väääldigt efterlängtade pinnen i agilityklass2 , och sen briljerade så sent som igår och hämtade hem den andra pinnen i agilityklass2 så innebär det nu att vi "bara" har en pinne kvar att hämta hem innan jag kan slänga upp henne i agilityklass3. dock väl i 3an så måste vi springa hem 5 pinnar innan maj
Men nu efter både Umeå och gårdagens prestation så känner jag hopp inför ett eventuellt SM 2026 !! Vi har hela hösten och vintern kvar att plocka hem de sista pinnarna i. För i hoppklassen har hon 4/5 pinnar. Och vi har många tävlingar inplanerade som det är!



Same old, same old

Ja alltså om ni inte redan tröttnat på min blogg och att jag nästintill bara skriver om samma ämne typ hela tiden så kanske ni gör det nu. Även denna uppdatering blir om ett ämne som ni vid detta laget borde veta att jag håller kärt: nämligen agility!
Wooow vad förvånade ni blir va?

Anyways så har denna helgen bestått av juat detta, agilitytävling både lördag och söndag. Ska tilläggas i 29°C och gassande sol hela helgen. Det var faktiskt olidligt och typ inte ens kul om jag ska vara ärlig. För att allt var så satans långt bort. Liksom parkeringen och toaletten var 2 fullstora fotbollsplaner bort, samma sak med klubbhuset där de sålde fika. Och bara att gå den här orimligt långa sträckan gjorde att man tappade sjukt mycket energi och dessutom svettades till förbannelse. Så liksom allt fokus låg på överlevnad i princip, se till att varken jag eller hunden skulle få värmeslag och tuppa av av värmen. Se till att vi båda var nedkylda och att vi båda fick nog i oss med vätska, så allt fokus på att ha roligt och köra agility försvann. Speciellt när vi faktiskt skulle tävla. Varken jag eller Zelda orkade springa speciellt fort i 28-30°C och gassande sol.
Dock lyckades vi ändå prestera på lördagens agilitylopp, för där sprang vi felfritt och fick vår allra första pinne i agilityklass 2. Sen söndagen var nästan värre värmemässigt för då sprang vi vårt lopp mellan den tiden solen är som argast lol. Men vi sprang vårt andra felfria lopp i hoppklass 3, där vi gick miste om ett cert och pinne för vi fick en 2:a plats och de som vann var 10 sekunder snabbare än oss :(

Tänkte efteråt om vi kaaanske hade kunnat vinna om det inte hade varit så satans jävla varmt , för Zelda vad sååå långsam , mer än vanligt och det märktes tydligt på henne att värmen tog ut sin rätt. På mig också för det var ett under att jag ens kom ihåg banan. Var verkligen inte roligt att tävla agility . Jaja men vi fick iaf vår första värdiga 2:a plats som jag ändå kan vara stolt över, och så försöker jag trösta mig med att klubbens cert-rosetter inte var särskilt fina så vi gick inte miste om nåt speciellt hahaha. Vi har ju resten av hennes karriär på oss att plocka hem de två sista certen innan hon blir hoppchampion. Dessutom så debuterade vi i klass 3 i maj så är ju inget kul om hon hämtar hem alla 3 cert det första hon gör för då har vi ju inget kvar att jaga liksom.

Jaja här får ni en bild på min superråtta!



Dröm!

Nu har vi landat i Halmstad och avverkat dag 1 på SM. Och jag kan lova er att jag blir peppad som fan på att kvala in med Zelda! Min kompis peppade mig och sa att vi kan ha chans redan till nästa år då kvalperioden är maj 2025 till maj 2026. Vi har alltså 9 månader på oss att ta 3 pinnar dvs springa 3 felfria och nollade lopp i agility2 (än så länge har vi inga) för att klassa upp till agility 3. och sen ta oss runt utan att bli diskade men ändå komma 1a typ fem gånger dvs ta fem SM-pinnar i agilityklass 3 då reglerna skiljer sig lite i de klasserna.
Asså om vi tävlar som fan och har typ 20 lopp att springa så borde vi väl vinna någon jävla pinne innan året är slut? Ska fan anmäla oss till alla tävlingar. Ajja hur som helst så var min tanke och plan inte alls klass 3 än mindre satsa på SM när jag och Zelda började att tävla agility för 3 år sen. Det skulle vara en rolig träningsform och vi skulle tävla nångång ibland och lalla runt i klass 1 bara. Men sen 2023 så blev vi typ bra och sen har vi bara blivit bättre och nu vill jag satsa på SM med henne innan hon blir för gammal. Hade varit så jävla coolt då hon är min första egna hund OCH min första agiltiyhund. Fan jag har velat göra agility sen jag var typ 14 år gammal. Så hon uppfyllde en barndomsdröm för mig. Tänk er då att få sluta med SM? LIKSOM HUR FETT? uppfylla barndomsdrömmen med råge.

Håll tummarna för mig att vi lyckas med våra planer så SM blir en grej nästa år! Det ska dessutom hållas i Jönköping, min drömstad jag vill flytta till



On the road

Hej på er, igår och idag är jag on the road to the andra sidan Sverige, nämligen till Halmstad. Jäklar vad vårt land är avlångt och jäklar vad Norrbotten är skräp!
Åkrar och åter åkrar. Bra mycket finare än barrskog och kalhyggen som vi har hemma....Nu kanske ni undrar varför jag är på väg till andra sidan av Sverige? Jo vi ska följa med våra kompisar på Agility SM i Halmstad! Jag och min lilla donna. Jag kallar det för studiebesök inför framtiden då jag hoppas att vi själva kan kvala in till SM innan min lilla råtta blir för gammal. 2027 är mest troligt att vi kan kvala in, om vi ens kvalar... agility är sjukt svårt hälsar Zelda.

Ah så lite sommaräventyr ska jag göra. Vad som suger sjukt mycket är dock att jag har blivit förkyld/sjuk inatt. Liksom ni vet när halsen och äran svullnar upp och man har ont? Och sen ont i hela kroppen och andningssvårigheter på det. Känns ju inte sådär jätteroligt. Sen kommer vi inte ha någon El i husbilen väl på SM så jag hoppas att det inte kommer bli allt för varmt för annars kommer jag inte kunna andas överhuvudtaget. Litet utrymme och kvavt med luft är no bueno när man har astma och speciellt inte om jag är förkyld också, känns som att andas i ett pyttelitet sugrör </3

Jaja ville bara uppdatera er med vädret jag pysslar med



Det närmar sig

Alltså detta projekt har jag och basisten startat sent 2022 (typ december nångång) och sen hade vi vårt första rep med första sättningen typ februari 2023. Samma vår tappade vi trummisen, och vi hittade en ny trummis rätt fort, men han kunde aldrug repa. sen tappade vi sångerskan under sensommaren 2023. Vilket resulterade i att vi var två och en halv person som var kvar. Trummisen fick räknas som en halv då han aldrig kunde repa och alltid ställde in i sista minuten.

Vi la bandet på is hösten 2023. Sen hittade jag en till gitarrist under våren 2024, och sen kämpade vi på och skrev låtar under sommaren. September 2024 fick vi vår nuvarande sångerska och vi blev kompletta! Men fortfarande med en trummis som aldrig kunde eller ville repa. I december 2024 gjorde vi oss av med honom. I januari 2025 hittade vi vår nuvarande trummis.

Nu är vi kompletta, vi har 5, snart 6 låtar och har i veckan repat ihärdigt inför vårt allra första livegig som går av stapeln den 4e juli, och den 6e juli ska vi fota bandfoton. Och så har vi börjat spela in vår debut EP. Allt sen i januari. Och jag är så tacksam ! Tacksam över att få ha musik i mitt liv igen och tacksam att ha hittat ett band att få komponera ihop musik med och få utlopp för kreativiteten.