Vilken film såg du senast.

Attack The Block

Hall Pass

Liverpool

Fartygsarbetaren Farrel tar sig ut på en resa när båten stannar vid en hamn. Han återvänder till sitt hem och det blir en försoning.

Min första film av den argentinska regissören Lisandro Alonso. Visuellt och dialogmässigt är det väldigt sparsmakat och minimalistiskt. Men det finns en del att hämta ändå. Man lär sig att Farrel är isolerad i sitt arbete, därför söker han sig till sina rötter. Man kan verkligen känna att han har tillbringat större delen av sitt liv till sjöss. Under hans vandring dricker han alkohol, vaknar upp i en båt, går på strippklubb och äter mat på en restaurang. Det blir också mest intressant när Farrel når sitt befintliga slut. Jag gillar hela resan, den är väldigt stillsam och alla miljöer i det kalla och sydliga Argentina (Ushuaia) är trevliga att titta på. Men jag känner ändå att det finns regissörer som tillfredsställer mig lite bättre när det handlar om minimalism och lite dialog. Nu är jag laddad för Los muertos som jag tänkte se härnäst av denna regissör.

3/5

Juno

The Cottage

long lost son, inte så häftig. 2/5

Green Street Hooligans

Mao's last dancer

Les femmes du 6ème étage

Paris på 60-talet. Jean-Louis och Suzanne lever ett vanligt medelklassliv, men allt förändras när nytt tjänstefolk från Spanien flyttar till den sjätte våningen.

En väldigt lättsam fransk film som lutar åt komedi/drama. Tyvärr är det inte så mycket av intresse här, tjänstefolk/hembiträde-biten och klassskillnader är ju intressant, men här blir det mest platt och torrt. Det bidrar till att det blir oerhört ljummet och meningslöst i längden. Dessutom är det förutsägbart och sliskigt. Det var ju i alla fall några ansikten man kände igen, Lola Dueñas och Natalia Verbeke som spelar i den spanska Volver.

2/5

Die Welle

Lincoln Lawyer

http://www.imdb.com/title/tt1189340/

Värd de 19:- jag hyrde den för, minst sagt.
My recommendations.

Le gamin au vélo

Cyril är 12 år och har blivit lämnad på ett barnhem av sin pappa. Pappan har sagt att han ska höra av sig, men gör aldrig det.

Det här var fan inte helt fel. Gripande historia. Cyril vill verkligen vara med sin pappa, men han blir ju förnekad. Dock så träffar han på Samantha, hon bryr sig om honom lite mer och där utvecklas en relation. Det är trevligt att bröderna Dardenne inte använder musik på något överflödigt sätt, om jag minns rätt hör man i princip bara Beethoven några gånger. Jag har inte sett någon annan film av dem innan, men tydligen ska användandet av musik vara ovanligt för deras verk. Inget känns speciellt tillgjort och överdrivet sentimentalt heller. Allt går inte som en dans på rosor för pojken. Filmen har både värme och sorg och pendlar en del. Cyril påminde mig om Jean-Pierre Léauds karaktär Antoine i Les quatre cents coups, fast det finns stora skillnader mellan båda. Lite som att det är samma personligheter med olika mål. Kul att Olivier Gourmet dyker upp i några få sekunder som bartender. Velar mellan en trea och en fyra, det blir en riktigt stark trea just nu. Än så länge en av de bättre filmerna från 2011 jag sett. Möjligt att en höjning kommer i framtiden. Thomas Doret spelar Cyril riktigt trovärdigt, karaktärsporträttet ger jag tummen upp för, bra och dynamiskt.

Jag läste att bröderna Dardenne blev inspirerade av sagor när de gjorde den här filmen, just strukturen och så. När man tittar på Le gamin au vélo ser man att Cyril i princip alltid har på sig röda tröjor, metaforen dit är ju inte så svår att dra. Ännu en uppskattande grej. Synd att filmen inte var lite längre, den hade säkerligen blivit ännu bättre än vad den redan är då. Exempelvis hade jag velat se mer av fadern, hur relationen med Cyril blev som den blev osv. Han är ju inte med så mycket i bild.

3/5

The Punisher!

Hobo with a shotgun! Så jävla värd film! xD

The Horse Soldiers

Ett kavalleri skickas bakom fiendens linjer för att spränga en järnväg och ett förråd. En läkare skickas med. Även en kvinna som råkar höra för mycket om uppdraget.

John Ford och John Wayne, en rätt bra kombo. Och så har vi det amerikanska inbördeskriget. John Wayne är manlig och tuff som sig bör. Jag gillar ändå dispyten mellan läkaren och Waynes karaktär, den kanske inte är speciellt viktig eller nödvändig, men den tillför fortfarande något och gör att jag intresserar mig för filmen mer. Tyvärr blir det absolut inget högre betyg på grund av den töntiga, krystade och otroligt platta kärleksdelen, det blev bara töntigt och sentimentalt. Den var ju så knapp att man kunde skippa den helt. I slutet verkar allting bara knytas ihop som att man hade bråttom med att avsluta allt, alla små sidospår i storyn mynnar bara ut. Men mestadels tyckte jag om den här skildringen av inbördeskriget. Planeringar, skador, dispyter, själva resan/äventyret och inte för mycket fokus på krigsscener. Dock så finns det ju en del krigsscener och dessa är ändå inte dåligt gjorda.

3/5