Varför hata idrott?
tycker det är obekvämt att träna ihop med så pass många människor. Går hellre till gym själv, eller ut och springer istället för att träna med resten av alla.
Min erfarenhet är att alla älskar idrotten förutom jag O_o
Men jag hatar/hatade idrotten för att jag suger på sport, vilket var det vi höll på med mest på idrotten. Det var bara pinsamt och tråkigt.
Ur ett rent grundskoleperspektiv kan man väl säga att idrott är ett relativt viktigt ämne.
Motivation: naiva barn/ungdomar bör lära sig att skelettet slutar utvecklas efter ålder: 25. Vill man inte bli benskör vid 30 så kanske man ska spendera en viss mängd tid till att träna/aktivera sig.
Men under åren har barn/ungdomar blivit skyggare och osäkrare i sig själva och vill därmed nonchalera bort idrotten och dess fakta. Kanske beror det på grupptryck?
Ur ett rent tredje-parts perspektiv tycker jag idrott som ämne efter grundskolan är fullständigt nonsens. Då menar jag som ett konkret ämne. I vilket yrke efter t.ex. en teknisk utbildning drar man nytta av innebandy och läran om rockringar?
Klassen.
Meningslöst.
Man rör på sig för mycket.
Det är ju askul!
Tycker fotboll var kul till dess att jag fick en i huvudet, hjärnskakning och låg och spydde inne på gympalärarens kontor i femman. HATAR huvudsakligen bollsporter nu.
För att min idrottslärare torterar oss. Tar två dagar innan jag kan gå normalt igen efter en lektion typ </3
Jag hatar idrott för att jag har socialfobi, och att springa runt, leka, spela fotboll, hoppa, jogga, blablablabla med folk är det absolut värsta jag någonsin skulle kunna utsätta mig för.
För att man är tjock.
Hatar att skämma ut mig genom att alltid vara sämst och komma sist i allt som har med idrott att göra.
Det är verkligen inte roligt alls.
Min anledning till att hata det.
Jag tycker att det är kul. Är inte direkt bra på någon sport, men jag har bra självförtroende inför min klass, så jag skiter i om jag är dålig på något.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet