Vår gemensamma relationsdagbok V. 3
vittula
Blev erbjuden alkohol i mängder ifall jag kom ut men istället sitter jag i sängen, iförd mjukisbyxor och gråter ögonen ur mig. Hört att det är sådant som kallas att ta itu med problemen.
vrf är folk så vidriga... hjälp...
Det är deprimerande att tänka att jag har missat att uppleva en äkta tonårsromans, en första kärlek. Det sägs vara bland det mest fantastiska som kan hända och de känslorna får man då dessutom uppleva som tonåring långt innan det deprimerande vuxenlivet knackar på dörren. Jag minns alla lyckliga par som jag såg när jag växte upp, samtidigt som jag själv förblev ensam och kärlekslös. Det var över 8 år sedan. Nu är jag 24 år och redan en gammal man. En sådan idyllisk romans är nu omöjlig att uppleva. Allt handlar om pragmatik och funktionalitet när man är i min gamla, vuxna ålder. "Vad kan vi få ut av varandra" kommer väl antagligen mina framtida förhållande gå ut på. Inte att få uppleva en känslostorm utan istället handlar allt om att förbereda sig för att stadga sig och få ut ekonomisk vinning som par. Jag kommer knappast att hitta någon passion i ett potentiellt framtida förhållande med en jämnårig tjej som redan börjar närma sig "väggen", där hennes skönhet börjar avta för varje dag och rätt vad det är så är jag fast med en rynkig kossa. Jag får liksom "resterna" av vad Chad njöt av under sina tonår då hon var som mest fräsch. Jag får nöja mig med min nästan obefintliga sexuella erfarenhet innan vi blir ihop, medan hon har utforskat alla möjliga fantasier vid det laget. Det är för sent för mig.
Nästa steg efter det blir väl att neka mig sex medan hon vänstrar med Chad bakom min rygg. Kanske blir hon gravid med hans barn och försöker få mig att skriva på föräldrabevis så att jag blir betalningsskyldig henne och barnet. Så många betamän som mig har fallit för sådan ofrivillig cucking när de kom upp sent i 20/30-års åldern. Det är så lätt att utnyttja oss.
^__^
Jag saknar han som in i helvetet.
Citat från Lifestalker:
Det är deprimerande att tänka att jag har missat att uppleva en äkta tonårsromans, en första kärlek. Det sägs vara bland det mest fantastiska som kan hända och de känslorna får man då dessutom uppleva som tonåring långt innan det deprimerande vuxenlivet knackar på dörren. Jag minns alla lyckliga par som jag såg när jag växte upp, samtidigt som jag själv förblev ensam och kärlekslös. Det var över 8 år sedan. Nu är jag 24 år och redan en gammal man. En sådan idyllisk romans är nu omöjlig att uppleva. Allt handlar om pragmatik och funktionalitet när man är i min gamla, vuxna ålder. "Vad kan vi få ut av varandra" kommer väl antagligen mina framtida förhållande gå ut på. Inte att få uppleva en känslostorm utan istället handlar allt om att förbereda sig för att stadga sig och få ut ekonomisk vinning som par. Jag kommer knappast att hitta någon passion i ett potentiellt framtida förhållande med en jämnårig tjej som redan börjar närma sig "väggen", där hennes skönhet börjar avta för varje dag och rätt vad det är så är jag fast med en rynkig kossa. Jag får liksom "resterna" av vad Chad njöt av under sina tonår då hon var som mest fräsch. Jag får nöja mig med min nästan obefintliga sexuella erfarenhet innan vi blir ihop, medan hon har utforskat alla möjliga fantasier vid det laget. Det är för sent för mig.
Nästa steg efter det blir väl att neka mig sex medan hon vänstrar med Chad bakom min rygg. Kanske blir hon gravid med hans barn och försöker få mig att skriva på föräldrabevis så att jag blir betalningsskyldig henne och barnet. Så många betamän som mig har fallit för sådan ofrivillig cucking när de kom upp i sent 20/30-års åldern. Det är så lätt att utnyttja oss.
Kan säga dig att det kändes likadant att vara kär när jag var 14 som när jag var 20.
Det är aldrig för sent. <3
Vill slå någon.
KIRSAK ÄR TILLBAKA 4 GOOD, GÅ OCH LÄGG ER TRANSFOBER OCH SVERIGEVÄNNER FÖR SNART KOMMER HEMBESÖKEN
Blev sugen på jordgubbar.
Måste gå för att få tag på det, pissregnar ute. Sug ...
Orkar inte att så fort jag stänger ögonen eller tänker på något specifikt, så är det alltid något med honom som poppar fram, oavsett om jag tänker på något helt orelevant från honom så poppar det upp något minne med honom.
Höll på att bryta ihop när jag skulle gå o köpa cigg, ville ba ha mina cigg så jag kunde sätta mig på en bänk och kedjeröka och gråta som en idiot idc om folk såg mig.
Men när jag väl köpt ciggen hade det gått över men nu är det tillbaka igen och jag orkar bara inte.
Vill bara ta bort alla minnen och känslor, för det gör så jävla ont nu.
om en bil kom o körde mot mig så tror jag srsly inte att jag skulle flytta på mig.
ingenting muntrar upp mig lika bra som kaffe och musik.
Det regnar och jag älskar det :3
Citat från neinneinneinnein:
Det regnar och jag älskar det :3
Sluta vara en manga :333333333
Det regnar och jag älskar det också
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet