Vår gemensamma relationsdagbok 2.0

Citat från KICKASS:

Åhh, inatt var det så bra... Och vi gick för det mesta runt och bara pratade. Tror han fick mer förståelse och sympati för mig, han hade tydligen ingen aning om vad han egentligen har gjort mot mig.
För första gången kunde jag bara verkligen slappna av utan att vara blyg och tillbakadragen. I was me och återigen kände jag bara hur vi klickade. Men det kommer förmodligen komma en dag längre fram då vi inte längre kan ses av någon anledning, och det spelar ingen roll hur långt jag har kommit i livet då för jag kommer ändå bryta ihop. Jag varken kan eller vill leva mitt liv utan honom och han förstår inte ens det.

Behöver variation. Förändring, försämring, förbättring. Hungrar efter erfarenheter. Vill träffa, vill lära, vill känna nytt. Nu.

var finns alla normala människor?:((

Försov mig, skiter i akuten.
Det går säkert bra ändå

Kim, din arm är säkert bruten....

Vem är denna Kim? Jag heter Judit

Det är lite jobbigt när ens vänner är helt ''ni två är så fina ihop'', ''jag är stensäker på att han visst känner något för dig'' och ''jag tror det kommer bli ni två till slut''... Det är tankar jag redan har men är tvungen att putta undan för även om jag skulle gjort allt för att det skulle vara så, så måste jag ändå ta en titt på verkligheten. Jag är nästan 100% säker på att det kommer en dag då vi inte kan träffas mer, och jag säger ''nästan 100% säker'' för att en del av mig kommer alltid hoppas på att saker förändras och att det blir vi. Helvete vad jag älskar honom. Hur ska jag någonsin klara mig utan honom...

känner mig så himla stressad utan att det finns någon anledning och det gör mig ännu mer stressad

Vill hem till min säng

Har det så bra just nu, måste jag verkligen åka om två timmar?

kommer folk fortfarande gilla mig om jag inte har fina färger i håret

Hatar människor och deras lyckliga kärlek

Jag vet faktiskt helt ärligt talat inte längre...

Om 3 timmar kommer han stå framför mig med sina klarblå ögon väntandes på en förklaring