Vad hade du gjort om du fick reda på att din K/T varit otrogen..
Citat från ErikSchwartz
Jag har då aldrig känt av den pressen, men det är väll olika för olika personer.
Låter som tjejen inte var speciellt djup i sina tankegångar.
Hade jag varit i ett förhållande med en tjej och hon gjorde det så skulle jag bli förbannad eftersom jag självklart förväntar mig att vi har ett monogamt förhållande.
Än en gång måste jag säga att du verkar vara väldigt överkänslig för detta.
Du kan leva efter dina egna normer och ignorera andras åsikter om det.
Tyck att det är beklagligt, jag tycker det är bra att det är underförstått och att de flesta faktiskt förstår att normen är monogami.
Nej, det bör inte alltid vara sant i det anseendet som du verkar mena.
Jag kan acceptera att en person vill göra slut/har tröttnat etc.
Men när en person inte talar om det så anser jag att det är ett förolämpande beteende att inte ta hänsyn till den andra personen innan man bestämmer sig för att vara intim med en annan.
Alla är fria, men frihet är inte samma sak som ansvarslöshet.
När man är i ett förhållande anser jag i högsta grad att man har ett ansvar till att vara ärlig mot personen man är i ett förhållande med.
Ah, nu har jag svårt att svara utan att bli för emotionell och dra personliga referenser, vilket jag helst slipper. Men jag ska göra ett försök att kortfattat förklara varför jag inte tycker om rådande samhällsnormer.
En relation kan ta ett oändligt antal olika utryck, vi har relationen mellan moder och son, arbetsköpare och arbetssäljare, nära barndomsvänner, klasskamrater, tillfälliga sexpartners osv. osv. Ändå envisas samhället med att vilja placera in alla intima relationer i "pojkvän-flickvän" facket. Väll insorterade i det här facket anges man färdiga roller och tusentals förväntningar ställs på en. Dom här rollerna är konstruerade av samhället som också definierar relationen, dom är inte framtagna och anpassade för individerna i förhållandet. Detta sker ganska mycket per automatik, jag skulle våga säga att få mänskor reflekterar väldigt mycket över det. Jag menar också att många problem som uppstår i förhållande gör det för att man försöker leva i ett förhållande som inte passar en, hade man inte köpt den färdiga mallen utan istället själv definierat sin relation hade den haft större framgång.
Att avvika från normen är självklart möjligt, men gör man det får man räkna med att konstant ifrågasättas, att komplikationer uppstår när man bryter mot förväntningar, att folk tittar snett på en och att man blir misstolkad osv. osv. Det är inte lätt att gå emot vad samhället förväntar sig av en, möjligt, men inte lätt.
Vidare tycker jag inte om den gängse synen på förhållande. Man förväntas kräva att ens partner inskränker sitt sexliv. Nu har jag inget emot att man själv väljer att inskränka sitt sexliv, ytters förståeligt att man inte har lust att ha sex med någon annan när man är kär. Men att bara älska sin partner på villkoret att denna begränsar sin frihet tycker jag inte känns som kärlek. Då skapar du ett fängelse. Du säger lyd mina regler eller så lämnar jag dig. Du utsätter din partner för utpressning för att denna ska följa din vilja, detta tycker jag i grunden är fel, vidare tycker jag att det inte hör hemma i en kärleksrelation. Detta är inte det ända jag ogillar dock, det är mycket annat som förväntas i olika mån te.x. man ska ha i stort sätt samma funktion för varandra, man förväntas umgås på ett visst sätt, kille förväntas anta en beskyddande roll, relationen förväntas vara emellan två parter och jadda jadda hur mycket mer som helst, men, men.
Angående ärlighet så bör det självklart vara grunden för alla relationer och jag anser självklart inte att det är okej att vara otrogen när en överenskommelse om trohet har gjorts (och nej, den behöver inte var uttryck så att man faktiskt har sagt att man ska vara monogama, tyvärr får man anse att det följer med om man har bestämt att man har ett "förhållande" om inget annat har sagts). Jag ser dock helst att en sådan inte görs (med reservationen att det i grunden är oetiskt att inskränka på andras frihet).
Ja, de rollerna är till viss del väldigt fyllda med krav och jag kan förstå att vissa personer inte tänker djupare än det.
Inget är helt lätt, men om det är värt det så ska man fan försöka.
Jag tycker det är helt naturligt att i en intim monogamisk relation så begränsar man sitt sexliv till den personen.
Det är en del av det hela outtalade löftet.
Om en person känner att de har ett större sexuellt behov än vad som kan tillfredsställas av en person, då ska dom ha en öppen relation.
Och det är något som ska sägas direkt vid förhållandets början, annars lurar man sig själv och sin partner genom att dölja sitt naturliga beteende.
Det finns många relationer som inte fungerar så som du beskrev nu för tiden.
Med takt att jämställdhet blir normen så skiftas dessa roller och blir mer neutrala.
Okej, du anser inte att det rätt att göra på det sättet i ett förhållande.
Det är ditt val att forma dina förhållanden på det sättet.
Ingen aning om vad jag skulle tagit mig till, hade garanterat blivit helt handlingsförlamad och förstörd.
Dumpat honom/henne.
Beror på hur mycket jag älskar personen,
vem han gjorde det med, hur mycket det betydde för honom, och om han var full.
Och hur många gånger.
Skulle kunna förlåta om det var en gång med någon som inte betyder något för honom.
Steppat lite
Frågat om det var sant > börjat skrika och gråta okontrollerat > kick his sacks.
Citat från Arza
Steppat lite
--------------------------------------------------------------------------
Har hänt mig 3 ggr, öööh...
Vad kan man göra D:
Typ lipa i nån dag, sen ut och ha kul med polarna.
Skita i idioten.
SLUT är det iallafall när ens partner varit otrogen, skulle aldrig ta tillbaka honom efter det. And I haven't. Såatt.
Jag skulle först fråga varför hon var otrogen. Sen skulle jag fråga om hon fortfarande ville vara med mig. Hade hon svarat nej hade det ju tagit slut där. Hade hon svarat ja hade jag bett om tid att tänka över saker och ting.
Frågan är vad personen som varit otrogen kan göra för att vinna tillbaka ens tillit, samt om man är villig riskera att bli sårad ännu en gång i framtiden. Har något hänt en gång kan det hända två gånger.
Men jag är övertygad om följande: Om båda parter satsar kan allt lagas.
Fast vill man laga något som redan gått sönder en gång?
Jag är lite vilsen i den här frågan; har aldrig upplevt det själv.
Usch ja...
cutat mig som ett duktigt litet emo.
Sökt upp killen hon varit tillsammans med, dödat honom långsamt.. spenderat alla mina pengar på något skojigt, våldtagit min tjej som sista kraft innan jag tar mitt liv och brinner i helvetet
Hade jag varit tillsamman med någon, så skulle inte jag tvinga den att binda sig alldeles.
Så otrohet hade nog inte funnits på det sättet.
With that said, så hade jag dock inte mått bra av att den vill knulla och sånt med andra än mig :<
Citat från Heinz
Citat från Arza
Steppat lite
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet