Tjejsnack.

Citat från wingdings

De är så jävla stora. De äter krill och deras tunga är större än mitt rum och att komma nära en så stor varelse skrämmer mig. Får upp scenarion i huvudet med deras stora bakfena/stjärt hur den slår i vattnet och sänker hela båtar. Så jävla skrämmande :(

UddevallareN: Yes, precis. Förstår inte hur folk med typ.. fågel/insektsfobi klarar sig.

men kaskelotter är ju mycket läskigare för de äter INTE krill

(hahaha jag är trött)

Googlade och JA, valar överlag skrämmer mig.
Antar att det är den enorma massan som lever och är så fylld av kraft, vilken jag inte kan kontrollera.

wingdings: Jag vet inte, men äcklig var den. Den gömmer sig bakom mitt piano, har försökt få väck den i snart en halvtimme nu :(

UddevallareN: Ja, det var det värsta, att den inte kröp fram. DEN KROP FRAM!

Valar skrämmer mig också, men inte för att de är så stora, utan för att allt som har med vatten skrämmer mig, i stort sett :(

lol, min enda fobi är att dö ensam :(

Citat från GEORGE

men alltså vad ska de göra för skada med kroppshyddan om man t.ex är ute och simmar
ramma en? det går ju inte, man är i vattnet :( man kommer bara att glida med, på valens nos typ.

Alltså, jag vet inte. Att vara nära något så stort får mitt hjärta att slå snabbt och fingrarna att skaka. Och då tänker jag ändå bara på det. Jag vet inte varför det är såhär, för jag ser ju själv när jag läser det hur fjantigt det är. Men det är något jag inte kan hjälpa, jag får verkligen panik av det.


:(

UddevallareN
ÄRUTOKIG, nejeh :(
jag menar att man typ är skiljd, gammal och helt jävla ensammast i världen,
inte ens barnen hälsar på o sen dör man och blir hittad av grannen två månader
senare för dom tycker att det har börjat lukta konstigt runt huset...

ÅHÅHÅHÅHÅ jag får ångest bara av att tänka på det D:

Jag har alltid varit otroligt fascinerad av valar. :(
De är så jävla häftiga på alla sätt!

jag får också panik av stuff. vatten framför allt.

tror att det kan härledas till min uppväxt i pakistan. vi åkte på en väg ute i torra, klippa ödemarken. och så ba tar vägen slut mitt i intet och det är MASSA VATTEN
(bron hade slitits bort av en översvämning)

Typ

Hm, mja. Kan inte direkt förknippa min valrädsla med en särskilt traumatisk händelse. Men någonstans har det nog sin grund.

Min vattuskräck kan inte förknippas till någonting som är lika fräckt som Reviendras var.
Det var det gamla vanliga, höll på att drunkna som tvååring, men överlevde.
Såg Hajen när jag var för ung, blablabla...