The Fountain
Zan
Tjej, 35 år
Well, i brist på annat så skapar jag denna i tråd med förhoppningarna om att det faktiskt finns ett fåtal här som sätt den och som en vacker dag kommer hitta hit för att prata om den. Har i princip ingen jag känner som varken sätt, eller som skulle klara av att se den.
MEN, om du har sätt den, så skriv ner tankar, åsikter osv. Med tanke på de metaforiska, religösa, filosofiska och what not, så är de sjukt spännande att höra folks tolkningar.
Skriver ner hela min uppfattning om det visar sig att det faktiskt finns folk för tråden, adios.
iwavva
Kille, 38 år
sett den med kommentatorspår?
Stvrmzeit
36 år
Urk, The Fountain tycker jag är ett riktigt bottennapp. Och då gillar jag Aronofskys andra filmer. Väldigt synd, då den ändå handlar bland annat ganska mycket om döden och livet. För det första blir jag bara allergisk mot det motbjudande Hollywood-bildspråket med all pampig musik i var och varannan scen. Sedan tycker jag den i princip bara innehåller andra brister. Den är ju så otroligt ytlig, det blir tråkigt när Arofonofsky lägger så mycket krut på just ytan och så lite på själva substansen. Det är inte ofta det fungerar.
Premissen med tre olika historier kunde ju ändå vara något att ha, men jag tycker det mest blir kvasifilosofiskt med karaktärer som är platta och ointressanta. Problemet ligger mest i hur allting sägs och hur det inte är ett dugg subtilt.
Att budgeten fick rygga tillbaka och man fick klippa ner filmen rätt mycket säger ju en hel del om vad man har satsat på. Tur att Aronofsky gjorde bättre grejer efter den i alla fall.
Zan
Tjej, 35 år
Bästa han gjort iofs, helt utan tveckan, men ah.. den filmen ogillar man, eller älskar. no mellanmjölk.
Stvrmzeit
36 år
Av hans långfilmer tycker jag att Black Swan, The Wrestler, Requiem for a Dream och Pi är alla mycket bättre än The Fountain. Inga filmer jag ser som mästerverk dock, men det är inte alls dumma grejer. Det ska bli lite smått spännande att se hans kommande film Noah som ska komma nästa år med.
Det hade för övrigt varit intressant att veta vad just du tycker är bra med The Fountain också.
Zan
Tjej, 35 år
Citat från Stvrmzeit
Av hans långfilmer tycker jag att Black Swan, The Wrestler, Requiem for a Dream och Pi är alla mycket bättre än The Fountain. Inga filmer jag ser som mästerverk dock, men det är inte alls dumma grejer. Det ska bli lite smått spännande att se hans kommande film Noah som ska komma nästa år med.
Det hade för övrigt varit intressant att veta vad just du tycker är bra med The Fountain också.
Oj så jag längtar efter Noah, det är inte friskt så mycket som jag längtar haha.
Well, första gången jag såg den så var jag sjukt skeptisk, men pga saker i filmen jag kunde relatera till (under en rätt jobbig del av mitt liv) så kunde jag inte släppa den, även om jag inte riktigt kunde greppa den. Några år senare såg jag om den och då tillräckligt många pusselbitar lade sig på plats så blev jag förälskad i den.
ang delarna då;
Past - tolkade jag rätt plain simple som izzys berättelse där spanjoren agerar metafor för toms desperata sökande efter det oändliga livet. Toms letande går helt över styr då han tillslut inte fokuserar på att spendera den sista tiden med izzy, men att leta. Och för det får han betala sitt pris, att förlora henne och leva med den ångesten. På samma sätt så får "spanien-tom" betala med sitt liv när han desperat utnyttjar trädet.
Future - Denna delen tolkar jag faktiskt som att den händer på riktigt. Då Tom hittar de oändliga livet så tillbringar han resten av sitt liv åt att göra det som izzys önskan vara, att få återförenas med livet i xibalba. Så han planterade fröt, lät izzy växa in i trädet för att sedan ta henne ut mot stjärnan. Första gången jag såg denna delen dock så tolkade jag den mer som Toms psykiska mående. Hela "finish it" grejen, handlar om att Tom lever i ignorans. Han vet att izzy kommer dö, och är död, men vill inte acceptera det. När han tillslut kommer fram till att dom kommer återförenas i xibalba, så accepterar han hennes död, och glädjs sin egen kommande död.. sjukt vackert visat!
Sättet kärlek porträtteras på för mig här är faktiskt vidrigt fint för mig, en sån simpel historia, men med så känsliga punkter. Tycker sen att de visuella är helt underbart att se på, och musiken likaså, självklart är jag ju partisk dock då jag lyssnat in soundtracket som en idiot, men jag älskar det verkligen. Jag brukar vara "njae" mot Mansell oftast, även om han är skicklig, men han har lyckats få fram ljudet av RYMD i t.ex en låt, vilket jag ser som helt sjukt.
Att man sedan själv får bygga upp sin egna uppfattning om vad som händer ser jag bara som positivt, även om det dödade möjligheten för denna filmen att nå ut till en bredare publik, men jag gillart. Men ah, antingen älskar man denna, eller så är man som du väldigt skeptisk (med all rätt). Tror dock egna erfarenheter kring punkterna i filmen kan bidra till att man fastnar för just denna, vilket det har gjort för mig.
Den skär sönder hjärtat på mig, samtidigt som jag blir lugn.. konstiga känslor får jag.
Stvrmzeit
36 år
Citat från zandrans
Past - tolkade jag rätt plain simple som izzys berättelse där spanjoren agerar metafor för toms desperata sökande efter det oändliga livet. Toms letande går helt över styr då han tillslut inte fokuserar på att spendera den sista tiden med izzy, men att leta. Och för det får han betala sitt pris, att förlora henne och leva med den ångesten. På samma sätt så får "spanien-tom" betala med sitt liv när han desperat utnyttjar trädet.
Future - Denna delen tolkar jag faktiskt som att den händer på riktigt. Då Tom hittar de oändliga livet så tillbringar han resten av sitt liv åt att göra det som izzys önskan vara, att få återförenas med livet i xibalba. Så han planterade fröt, lät izzy växa in i trädet för att sedan ta henne ut mot stjärnan. Första gången jag såg denna delen dock så tolkade jag den mer som Toms psykiska mående. Hela "finish it" grejen, handlar om att Tom lever i ignorans. Han vet att izzy kommer dö, och är död, men vill inte acceptera det. När han tillslut kommer fram till att dom kommer återförenas i xibalba, så accepterar han hennes död, och glädjs sin egen kommande död.. sjukt vackert visat!
Sättet kärlek porträtteras på för mig här är faktiskt vidrigt fint för mig, en sån simpel historia, men med så känsliga punkter. Tycker sen att de visuella är helt underbart att se på, och musiken likaså, självklart är jag ju partisk dock då jag lyssnat in soundtracket som en idiot, men jag älskar det verkligen. Jag brukar vara "njae" mot Mansell oftast, även om han är skicklig, men han har lyckats få fram ljudet av RYMD i t.ex en låt, vilket jag ser som helt sjukt.
Att man sedan själv får bygga upp sin egna uppfattning om vad som händer ser jag bara som positivt, även om det dödade möjligheten för denna filmen att nå ut till en bredare publik, men jag gillart.
Jag såg det som så att Tom till slut accepterar både Izzis död och sin egen. Och att evigt liv inte riktigt går att uppnå, att Tom får fram samma svar ändå. Det närmaste blir att döden ändå är en del av livet. Att förresten låten du länkar heter "Together We Will Live Forever" säger ju rätt mycket.
Men ja, det förflutna tolkade jag som Izzis berättelse, men den kunde ju annars vara sann också. Framtiden kunde lika gärna vara Toms fantasi, för det är där han hittar evigt liv som jag ser som en dröm. Han är ju forskare och är ute efter en lösning med livets träd. I framtiden dör ju trädet. Jag ser direkt likheter när Tom tittar i mikroskopet och mellan det som händer i rymden med trädet. När Xibalba dör kommer det ändå nya stjärnor. Nu var det nästan två år sedan jag såg filmen, så allting är inte purfärskt.
Skulle dock säga att The Fountain ändå fick en rätt bred publik, den känns ju onekligen riktad åt det hållet. Som jag skrev innan har jag problem med hur allt snarare sägs, än just vad som sägs. Dock så är det kul att höra andras tolkningar, vilket kan bidra till intressanta diskussioner.
Zan
Tjej, 35 år
Citat från Stvrmzeit
Citat från zandrans
Past - tolkade jag rätt plain simple som izzys berättelse där spanjoren agerar metafor för toms desperata sökande efter det oändliga livet. Toms letande går helt över styr då han tillslut inte fokuserar på att spendera den sista tiden med izzy, men att leta. Och för det får han betala sitt pris, att förlora henne och leva med den ångesten. På samma sätt så får "spanien-tom" betala med sitt liv när han desperat utnyttjar trädet.
Future - Denna delen tolkar jag faktiskt som att den händer på riktigt. Då Tom hittar de oändliga livet så tillbringar han resten av sitt liv åt att göra det som izzys önskan vara, att få återförenas med livet i xibalba. Så han planterade fröt, lät izzy växa in i trädet för att sedan ta henne ut mot stjärnan. Första gången jag såg denna delen dock så tolkade jag den mer som Toms psykiska mående. Hela "finish it" grejen, handlar om att Tom lever i ignorans. Han vet att izzy kommer dö, och är död, men vill inte acceptera det. När han tillslut kommer fram till att dom kommer återförenas i xibalba, så accepterar han hennes död, och glädjs sin egen kommande död.. sjukt vackert visat!
Sättet kärlek porträtteras på för mig här är faktiskt vidrigt fint för mig, en sån simpel historia, men med så känsliga punkter. Tycker sen att de visuella är helt underbart att se på, och musiken likaså, självklart är jag ju partisk dock då jag lyssnat in soundtracket som en idiot, men jag älskar det verkligen. Jag brukar vara "njae" mot Mansell oftast, även om han är skicklig, men han har lyckats få fram ljudet av RYMD i t.ex en låt, vilket jag ser som helt sjukt.
Att man sedan själv får bygga upp sin egna uppfattning om vad som händer ser jag bara som positivt, även om det dödade möjligheten för denna filmen att nå ut till en bredare publik, men jag gillart.
Jag såg det som så att Tom till slut accepterar både Izzis död och sin egen. Och att evigt liv inte riktigt går att uppnå, att Tom får fram samma svar ändå. Det närmaste blir att döden ändå är en del av livet. Att förresten låten du länkar heter "Together We Will Live Forever" säger ju rätt mycket.
Men ja, det förflutna tolkade jag som Izzis berättelse, men den kunde ju annars vara sann också. Framtiden kunde lika gärna vara Toms fantasi, för det är där han hittar evigt liv som jag ser som en dröm. Han är ju forskare och är ute efter en lösning med livets träd. I framtiden dör ju trädet. Jag ser direkt likheter när Tom tittar i mikroskopet och mellan det som händer i rymden med trädet. När Xibalba dör kommer det ändå nya stjärnor. Nu var det nästan två år sedan jag såg filmen, så allting är inte purfärskt.
Skulle dock säga att The Fountain ändå fick en rätt bred publik, den känns ju onekligen riktad åt det hållet. Som jag skrev innan har jag problem med hur allt snarare sägs, än just vad som sägs. Dock så är det kul att höra andras tolkningar, vilket kan bidra till intressanta diskussioner.
Just detta som är awesum, det finns inte så mycket rätt och fel i folks tankar, utan man får istället fantisera in sig själv i hur andra tänker (vilket kan vara underbart). awesum! Att izzis berättelse skulle kunna vara sann har slagit mig också, men har på sistånde uteslutit det helt faktiskt. Men njaeh, någon bred publik fick den inte direkt, den gick på väldigt få biografer, under väldigt kort tid, och fick bu-rop på vissa festivaler samtidigt som den hyllades till max på andra, så himla skevt..
Är dock fruktansvärt glad över att brad pitt och cate blanchett inte fick rollerna då det blev så bra som det blev (enligt mig då förstås haha). Cate blanchett skulle nog kunna göra den rollen fruktansvärt bra med sin sorgsna, tragiska, deppiga stil hon ofta kör, men you never know!
Stvrmzeit
36 år
Citat från zandrans
Just detta som är awesum, det finns inte så mycket rätt och fel i folks tankar, utan man får istället fantisera in sig själv i hur andra tänker (vilket kan vara underbart). awesum! Att izzis berättelse skulle kunna vara sann har slagit mig också, men har på sistånde uteslutit det helt faktiskt. Men njaeh, någon bred publik fick den inte direkt, den gick på väldigt få biografer, under väldigt kort tid, och fick bu-rop på vissa festivaler samtidigt som den hyllades till max på andra, så himla skevt..
Är dock fruktansvärt glad över att brad pitt och cate blanchett inte fick rollerna då det blev så bra som det blev (enligt mig då förstås haha). Cate blanchett skulle nog kunna göra den rollen fruktansvärt bra med sin sorgsna, tragiska, deppiga stil hon ofta kör, men you never know!
Hur kommer det sig att du har uteslutit Izzis berättelse som sann?
Nu menar jag inte att filmen fick en bred publik, utan att den snarare kändes mer riktat mot en.
Zan
Tjej, 35 år
Citat från Stvrmzeit
Citat från zandrans
Just detta som är awesum, det finns inte så mycket rätt och fel i folks tankar, utan man får istället fantisera in sig själv i hur andra tänker (vilket kan vara underbart). awesum! Att izzis berättelse skulle kunna vara sann har slagit mig också, men har på sistånde uteslutit det helt faktiskt. Men njaeh, någon bred publik fick den inte direkt, den gick på väldigt få biografer, under väldigt kort tid, och fick bu-rop på vissa festivaler samtidigt som den hyllades till max på andra, så himla skevt..
Är dock fruktansvärt glad över att brad pitt och cate blanchett inte fick rollerna då det blev så bra som det blev (enligt mig då förstås haha). Cate blanchett skulle nog kunna göra den rollen fruktansvärt bra med sin sorgsna, tragiska, deppiga stil hon ofta kör, men you never know!
Hur kommer det sig att du har uteslutit Izzis berättelse som sann?
Nu menar jag inte att filmen fick en bred publik, utan att den snarare kändes mer riktat mot en.
mestadels pga det som händer i nutidsdelen. Men det är inte så att jag blockerat de totalt, utan min tolkning har bara blivit som den är, och små saker ändras för varje gång jag ser den, vilket jag älskar! så vem vet hur man tolkar den om X år :)
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet