Svartsjuka
Citat från Lament:
Jag vet inte om jag är en svartsjuk person.
Har enbart varit i ett förhållande, och den killen visade inte så mycket intresse för andra.
Jag tror snarare jag blir mer AVUNDSJUK, än svartsjuk. Exempel: Det kan handla om att en kille (som jag rent hypotetiskt skulle vara relativt intresserad av) snackar om/med någon tjej, och då blir jag avundsjuk på henne - antagligen för att min osäkerhet säger att hon är mycket bättre på alla sätt. Och det är troligtvis inte för att jag gillar killen på en högre nivå, utan snarare för att jag rent allmänt hade velat vara den som blir uppmärksammad som fin. Jag är ju mer kompisen som är "fin på insidan", like that shit matters.
Du låter lite som jag. Jag har problem med avundsjuka.
tycker d e asnice me svartsjuka i en kärleksrelation
e väldi monogam och svartsjuka både från mitt och min pojkväns håll ibland e skönt och eldigt och BEFRIANDE t om (:
däremot tkr ja avundsjuka e nåt fruktansvärt och e glad jag slipper ha den känslan i livet
Citat från Lament:
Citat från Exilium:
Du låter lite som jag. Jag har problem med avundsjuka.
Haha, är väldigt osäker. Tycker i princip att alla ser bättre ut, så det handlar oftast om just utseendet.
Kommer exempelvis ihåg när jag började prata med mitt nuvarande ex. Jag visste inte mycket alls om honom, visste bara att jag tyckte att han var attraktiv. Jag hade nog egentligen inte genuina känslor för honom då, ville väl mest bara komma någon nära. Men det resulterade väl i höga förhoppningar och inbillade känslor. Kändes därmed rätt intensivt på det sättet.
Vid något tillfälle chattade vi och han påpekade att vår gemensamma kompis syster (som hade närvarat under en filmkväll) var het (agreed). Och så fort jag läste det började jag gråta, för att jag kände mig ful och vidrig. Mind you, vi kände fortfarande knappt varandra vid det här laget. Reagerade alltså troligtvis inte så p.g.a. att jag uppriktigt tyckte om honom, utan snarare för någon av det manliga könet (som jag var stundvis intresserad av) lade märke till någon brud som jag visste var en gudinna i jämförelse med mig.
Jaaa, känner igen mig i det. Har fått samma känslor när bara mina vänner har snackat om andra. Men för mig handlar det inte mycket om utseendet förutom ibland när det kommer till pengar, om killen flashar smycken, pengar och kläder då blir jag arg och innerst inne väldigt ledsen. Jag älskar pengar. Sen har jag varit med om när mitt ex har pratat om killar som haft bättre utbildning eller studerar något skit bra och kanske bor i en fet villa då får jag helt seriöst lust att döda människan och ta alla hans pengar. Jag är väldigt säker av mig. Jag tror bara att jag hatar när folk som inte är lika säkra som jag har mer än vad jag har. Det gör mig arg, får mig att känna som att dom inte förtjänar det. Jag minns en gång när jag var och besökte några kostymnissar och jag blev så jävla avundsjuk att när jag kom ut så började jag slå och sparka på allt jag såg.
Jag har märkt att jag söker upp svartsjukan minst lika ofta som den söker upp mig. Jag utsätter mig frivilligt för situationer som gör mig svartsjuk, med andra ord, istället för att bara släppa det och fokusera på konstruktiva saker. Det är så sjukt frustrerande. Sen jag slutade göra det och började göra andra saker istället (typ vad som helst... ta en promenad till exempel) mår jag faktiskt bättre. Och när man får prata med sin partner om det också. Det hjälper också ofta.
Klart man kan lita på sin partner och ändå vara svartsjuk. Jag tror mer det handlar om att man inte litar på sig själv eller liksom saknar kontroll över sig själv och sina tankar.
Citat från TheOnlySeal:
Jag har precis blivit svartsjuk. Jag är i ett polyamoröst förhållande, men varken jag eller min partner har haft fler partners. Nu är det så att min partner har pratat väldigt mycket med en kille i USA över Skype och kik och igår så kom de fram till att de båda har väldigt starka känslor för varandra.
Jag vet inte varför, men på en nivå har jag inget problem med det (jag är glad för hens skull) samtidigt som jag är väldigt svartsjuk på en annan nivå. Det här kommer samtidigt som mitt liv i övrigt håller på att krasha så jag antar att jag bara tar det hårdare än jag bör.
Du kanske känner dig utanför? Det är det min svartsjuka oftast handlar om. Har du några vänner du är emotionellt close med, så du slipper känna dig ensam om hen pratar mycket med någon annan?
Kanske är cynisk nu, men tror faktiskt det är naturligt att bli svartsjuk i en sådan situation. Rent evolutionärt är det ju en big no no att inte känna svartsjuka när ens partner (åtminstone om hon är en kvinna) träffar en annan kille.
Samtidigt tycker jag att vi får förutsätta att det finns många som har fungerande polyrelationer. För vissa fungerar det bra, för andra fungerar det sämre.
Vad gör dig svartsjuk? - Om min partner visar eller vill själv ha uppmärksamhet från andra tjejer. Om han gillar/kommenterar andra tjejers bilder (selfies). Om han pratar mer med någon annan tjej än mig. Tycker väl det är rätt standard.
Hur blir du? - Det gör ont, blir ledsen och orolig och frågar honom nästan direkt vad hans relation med henne är samt vad han tycker om henne. Liksom det är väl bättre att vara med en person man faktiskt är intresserad av .-.
Hur ska man hantera det? - Ja alltså.. Finns olika svar på det där. Antingen får man bita ihop och stå ut med det, och händer det något sen så händer det liksom. Kan inte göra något åt det direkt. Eller så tar man bara upp det med sin partner och pratar ut om det så att man kan känna sig lite tryggare sen. Beror ju på om partnern är typen som går att snacka om sådant med utan att bli arg. (Jag har jämt tagit upp min svartsjuka när jag känt den, men nu har jag blivit tillsagd om att hålla den för mig själv för att jag bara smutskastar hans kärlek annars.) idk :/
svartsjuka existerar typ inte för mig alls
mitt tidigare förhållande var till och med ett "öppet förhållande" och det flöt på i tre år och vi var sambos och grejer
svartsjuka=dålig sjkänsla
Citat från Weltschmerz:
Samtidigt tycker jag att vi får förutsätta att det finns många som har fungerande polyrelationer. För vissa fungerar det bra, för andra fungerar det sämre.
Precis. Men många av de som har polyrelationer har nog aktivt fått lära sig att bearbeta svartsjuka, tänker jag. Men visst finns det de som klarar av det.
Vad gör dig svartsjuk? -Jag blir lätt svartsjuk och har väldigt svårt att lita på tjejer och killar pga min fd tjej var otrogen. Men jag blir svarsjuk När man tjej umgås med äldre killar!!! och när andra killar flörta och tafsa på henne.
Hur blir du? - Jag blir hur sur som helst, har ingen lust att prata med henne, och jag kan inte säga åt henne att inte umgås med dom, det är ju hennes vänner. Jag är ju bara rädd för att förlora henne (hon är den första som ge mig kärlek och menar det)
Min tjej säger att hon litar på mig och jag har bevisat att jag förtjänar hennes förtroenden så hon blir inte svartsjuk på mig när jag pratar med andra tjejer.
Hur ska man hantera det? - jag vet inte hur jag kan hantera min ilska, jag har fått väldigt dåligt tålamod på sista tiden och blir sur för lilla minsta grej.
Och detta är jobbigt. det ända jag kan göra är att fortsätta att vara sur tills det gått över..
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet