Spöken, poltergeists, andar och övernaturliga ting!

Det händer något mycket egendomligt i mitt kök. Om jag inte visste bättre hade jag kunnat trott det var någon där som höll på att väsnas med olika tillhyggen.
Vad som händer är att det smäller från köket, jag går ut dit och märker att smällandet kommer från spisfläkten. Underligt tänker jag, sen hör jag vinden som susar utanför fönstret. Ja men självklart är det vinden som påverkar lufttrycket i fläktgången vilket resulterar i att fläkten rör sig som i sin tur skapar de smällande ljuden.

Tänka sig.

Härom veckan när jag låg i min säng, så reste jag mig upp, och direkt när jag hade kommit upp kändes det som om någon tryckte till mig i sidan, precis ovanför höftbenet. Först blev jag jätte förvirrad och jag testade att trycka till mig själv för att se om det kändes likadant, vilket det gjorde minus känslan av kontakten av min hand.
Sjukt läskigt först, men jag lägger inga tankar på att det var något särskilt.
Spöken/poltergister är inte min grejj.

För inte så länge sedan så tog min gudfar sitt liv, ungefär vid samma tid så hade jag ett problem med självskadande.

Så vid flera tillfällen när jag satt på mitt rum och.. Ja. Så började fönstrena dallra och väggarna banka.
Detta forsatte tills jag slutade, och om jag återupptog det så började konstigheterna igen.
Jag är rätt säker på att det var han eftersom bilderna på väggen började dallra/vibrera galet.

Annars brukar man kunna höra skratt från garaget på nätterna, vilket mitt rum ligger granne till. Riktigt obehagligt.

ja har också varit med om övernaturliga ting, as coolt imo.
typ i ett hus jag bodde i när ja var mindre, det var typ över 150 år gammalt, anyway.
Så fanns det typ en liten vind som var kanske.. en halvmeter hög?
Där uppe kunde man höra typ as tunga fotsteg som klampade omkring, hehu.
Sen när jag var mindre hade jag en docka som gått i arv från typ min farmors mamma osv, och jag fick den av min farmor.
Ingen aning om vart den är nu dock, vill inte veta heller D:
iaf, så hade jag den där dockan, och den va as äcklig, typ stirrade på en, men ah anyway, så slängde jag in den i ett litet rum som vi använde som förråd förut, och då låg den ner, och de var en såndär docka som blundade när den låg ner och kolla när den satt upp, äcklig.
Och några dagar senare stod min hund utanför och typ skällde och morrade utanför dörren till det rummet, och jag menar, vi gick aldrig in där så det var ingen som var där inne, och just den dagen var jag och min kompis ensamma hemma, och så öppnade jag dörren dit (modig_brud_95) och så sitter den där dockan och typ stirrar mot dörren med ena ögat öppet och det andra stängt, äcklig. haha. D:

sen i mitt andra hus som vi bodde i, ingen aning om hur gammalt det var, men skulle nog gissa på kanske 70-100 år gammalt, så fanns det ett speciellt ställe på övervåningen i golvet som det knarrade i om man gick just där, och då var man tvungen att gå ganska hårt på det liksom, iaf, så var jag och min bästa vän hemma ensamma hos mig, på nedervåningen, och min hund och mina katter låg typ vid oss, och det var som sagt ingen annan hemma, så hör vi hur det knarrar precis där det brukar knarra när man går, så sjukt läskigt haha, vi dog </3
sen i samma hus såg jag som en gestalt mitt i natten som stod och stirrade på mig när jag sov, eller alltså, ja sov ju inte när jag såg den men ni fattar? söt kille, leker edward cullen.

Sen har man ju hört de där vanliga knackningarna, lampor som stängs av och sätts på. osv. det är fint. hehu.

Efter min morfars död hände det lite läskiga saker i huset. Jag och min bror var små, minns inte hur gamla exakt...men iaf:
Mamma satt på en stol bredvid min brorsas säng, och han satt där i och lekte med någonting. Mamma somnade, och efter en stund vaknade hon av att min bror sa "Mamma, kolla gubben" och pekade mot dörröppningen. Mamma vaknade med ett ryck och kollade sig förvirrat omkring "Vavava??", men det var ingen som stod där.

När det hade gått ett par dagar gick min mamma runt i huset och stannade upp i vardagsrummet och sa "Pappa, nu räcker det".
Vi har en väggklocka upphängd i vårat hus som hon ärvde av sin pappa, och efter att hon sa det där slutade den fungera.

Det låter lite creepy xP

Tänk om det skulle vara så att det som vi upplever som "spöken" är egentligen levande väsen från ett parallellt universum, och att parallella universum kan påverka varandra genom att orsaka störningar i elektronik eller få saker att röra sig. Och att "övernaturliga" saker händer på specifika platser skulle vara för att länken till andra universum är starkare just där än på andra platser.

En rolig tanke bara.

Och det är inte heller en tråd för att få kritik eller motargument om sina 'historier' det är saker vi människor faktiskt upplevt, och det här är en tråd där vi ska SKRIVA vad vi upplevt, omfg. fuck alla som kritiserar och försöker få fram det 'logiska' i allt, vissa saker finns det helt enkelt ingen logik bakom.

Vi hade ett spöke i mitt förra hus. Jag var ganska liten så jag kallade honom ''mannen med hatten''. Ibland kunde mitt leksakspiano börja spela av sig själv när ingen var i rummet och det var inte inkopplat. Så fort någon gick dit slutade det. Någon gång lät det som om någon sydde vid våran gamla pedal-symaskin. Mina föräldrar kunde ibland höra mig prata med någon när jag var på mitt rum, och när de väntade nedanför trappan kunde de också höra en mumlande mansröst, men de kunde inte förstå vad han sade. De kunde också se en mansskepnad, ibland kunde mamma urskilja en stor hatt när hon var gravid med min (dödfödda) syster. Han försvann när jag var tre, och kom tillbaka för bara någon månad när min lillebror föddes. Det konstigaste var att när jag var hemma hos mina farföräldrar en gång när jag var 10-11 hade jag helt plötsligt börjat skrika; MANNEN MED HATTEN!! DET ÄR MANNEN MED HATTEN!!! De kom så klart inspringandes men jag satt och zappade som om inget hade hänt, jag blev förvånad när de sa att jag hade skrikigt och de tog fjärrkontrollen och zappade tillbaks ett par gånger, där var ett program om en kyrkogård i norra Skåne (jag bor i södra Skåne) Jag hade tydligen sett mitt spöke som staty på kyrkogården, men jag kunde inte alls komma ihåg att jag hade skrikigt eller ens sett kyrkogårdsprogrammet innan.

När jag kollade på Det okända med farmor och hennes grannar, så började grannarnas dörr låta mysko. Farmor bad mig att gå och kolla, ifall det var min pappa. Jag dog. Jag satt kvar så fick en av grannarna gå och kolla. Men det var ingen där. :c Men det var från dörren det lät! Och dom har liksom två "ytterdörrar" och det var den innersta dörren som lät. Så det var nog inte vinden. Men jag vet inte.

Asså, jag vet att det finns, jag kan se och typ snacka med dem.. Jag fick det av min mamma, och om jag säger såhär, det spökar var man än går.. Det finns inget ställa där det inte spökar.. Om ni vill fråga något så gör det.. Men om jag är med en kompis te.x så vet jag att hennes / hans släkmedlem har dött utan att hon / han har sagt något..
Jag är inte rädd för andarna jag är mer rädd för människor. Människor kan göra saker.. Det kan inte andar.. Eller dom skrämmer väl upp människor om vi säger så. Men dom är inte farliga!
Så nu vet ni det :D
Puss!

För någon natt sen när jag låg och sov vakna jag av att någon tog tag i mina ben och hållde fast dom, jag kunde inte röra mig, och sen kunde jag inte andas eller röra mig, och jag fick typ panik... Men om dt händer er, så vill dom visa hur dom dog och sånt, jag vet att det här huset va jätte gammalt innan vi bygde om det, och jag vet att folk har tagit livet av sig och sånt här förut, och när jag kommer in i mitt rum brukar jag ibland se att en man står vid min säng och visar att han har hängt sig där, och i hörnet vid tv:en sitter alltid en pojke ungefär 5 eller 6 år och gråter och skriker.. Och sen försvinner dom, och kommer tillbaka och sånt..
Men jag tycker att om ni ser eller hör något bli inte rädd...
Och jag råder er.. Gör aldrig anden i glaset.. Det är sjukt jävla farligt! Bara så ni vet, om ni inte har testat det, testa inte heller..

Jag bor i en lägenhet med min mamma och hennes sambo.
Våra grannar är barnfamiljer som går och lägger sig runt 12 tiden, där efter är det knäppttyst!
Själv sitter man uppe hela natten och VARJE natt runt klockan 05:00 - 05:15 så kan man höra fotsteg i trappan som vandrar upp och ner i några minuter men därefter försvinner dom bara utan att man hör någon dörr öppnas eller någon dörr slås igen.

Jag tycker det är jätte intressant med andar och sånt men jag tycker det är obehagligt att vara med om något själv. ja, jag är ganska feg.

just det, typ förra veckan typ sent på natten så slogs min dörr upp helt random. man ba ok fint jag sover inte här inatt.

Jag har aldrig upplevt något övernaturligt eller ett spökes närvaro eller något
sånt men ja brukar följa programmet Det okända och det är rätt intressant.
Ja skulle vilja uppleva det någon gång för skoj skull men ja är rätt lättskrämd
utav mig så ja skulle nog bli ganska rädd.

jag tror inte så mycket på spöken men liksom vissa grejor som exorsism fattar inte riktigt om människorna har fått en mental break down och typ lär sig nya språk över en natt ( Latin) ett bra exempel är emily rose