Psykisk ohälsa
Heroin
Tjej, 32 år
Hjärtekrossande att inte bli tagen på allvar av en fjortonåring.
spiritinalaska
Kille, 34 år
Men gör man det på armarna, då är det som ett meddelande för alla att läsa "ÅH JAG MÅR SÅ DÅLIGT JAG VILL HA UPPMÄRKSAMHET KOM OCH HJÄLP MIG!". När jag ser skärsår på armar, då tar jag inte eprsonen på allvar längre.[/i]
------------------------------------------------------------
sammasak om man har ärr?
WatashiwaNezumi
Tjej, 32 år
Citat från Heroine
Citat från Nezumidoll
Citat från Heroine
Citat från SAIL0RM00N
Det ÄR så det är, så varför kommer du med skitet om att folk gör det bara för att få uppmärksamhet? Och avrför skulle det i sig vara fel?
Men gör man det på armarna, då är det som ett meddelande för alla att läsa "ÅH JAG MÅR SÅ DÅLIGT JAG VILL HA UPPMÄRKSAMHET KOM OCH HJÄLP MIG!". När jag ser skärsår på armar, då tar jag inte eprsonen på allvar längre.
Pfft, det är inte i närheten av sanningen lilla du.
Har själv haft en treårig kamp mot självdestruktivitet och jag gömde mina armar&ben vääääldigt länge, det är itne omöjligt att gömma sår - även på armar&whatnot.
Ens psykiska mående beror inte alls var man skadar sig, allvaret ligger i att personen faktiskt gör det.
0011
Tjej, 31 år
Citat från Benjii
quk:
Och om dom blir arga? Dom måste ju förihelvete förstå att det finns folk som har det värre än dom. Herregud.... om en person mår dåligt över att dens liv inte är perfekt så ska det inte heller behöva smitta av sig. För det gör det oftast. Jag kan vara helt ärlig. Hela min klass är sådär.
Om EN person är deprimerad så ska alla vara samlade.. group hugs & vara deprimerade tillsammans. Jag var med om sånt innan tills jag insåg att jag inte kan vara deprimerad över någon annans problem, speciellt när man väl har sina egna!
PRECIS.
Jag har lackat på min kompis en gång när hon ba "Men Nora, du förstår mig. Du har ju det jobbigt hemma och så, du måste också må lika dåligt som jag?". Jag började asgarva, sen när jag insåg att hon var seriös blev jag så jävla arg. Tror att jag är deppig liten i skiten liksom. Aldrig, jag har svackor och PMS. Jag är en människa, det blir så. Alltså, att må dåligt är verkligen den känsla som överdrivs, överspelas och överleks mest.
yage
Kille, 32 år
Citat från quk
Citat från luftskepp
Citat från quk
Citat från luftskepp
Citat från quk
Citat från TRAUMTANZER
Självömkande? Varifrån fick du det?
Man tänker först "Usch livet suger mot mig, har för mycket insikt, är för smart, stackars mig, måste jag tänka så mycket?" osvosv. Man blir omedvetet självömkande i sin "depprision"
Du verkar ha en jäkla god inblick i varför alla är deprimerade! Folk är alltså deprimerade för att de tycker att de är för djupa och medvetna och är därför också självömkande?
Okej, låt oss säga såhär; Det är oftast anledningen i dagens samhälle. Oftast är det ungdomar som själva trycker ner sig i sina egna svackor, och liksom lever i dom. Det är den enda stället dom får rätt uppmärksamhet. Dom kan bli älskade, som dom inte känner sig.
Du tycker inte att du generaliserar grovt? Praktiskt använd psykoterapi talar emot dig. Att folk kan ha en tendens att köra fast i en redan existerande depression och "vänja sig vid den" är förekommande. Resten, om uppmärksamhetsbehovet osv är skitsnack. Visst är det förekommande - men det rör sig minst lika ofta om folk med en "depression", istället för en depression. Orsaken till depressionen i sig ligger väldigt ofta i kroppens signalsubstans och hormoner.
spiritinalaska
Kille, 34 år
ja, herregud bara för att man mår dåligt ibland itll och från är ju inte attvara psykiskt sjuk, det är väl mänskligt? eller finns det människor som aldrig är ledsna eller på dåligt humör? isåfall måste dom ju vara sjuka också
Heroin
Tjej, 32 år
Citat från Heroine
Kom fan inte och klaga på det jag skriver, du tillför inte något vettigt i denna diskussion själv.[/i]
Jag sitter och skrattar åt hur du anser att skär man sig på låren är det mer allvarligt men ifall du skär dig på armen
är det bara ett rop på uppmärksamhet.
Skulle vara intressant att veta hur du tänker?
spiritinalaska
Kille, 34 år
------------------------------------------------------------
sammasak om man har ärr?
Det beror ju självklart på om det bara är en början på hur det kommer att bli, eller om det var "the past".
--------------------------------------------------------------
när man slutar skära sig kan man ju få återfall, man vet ju aldrig liksom
Benajmin
Kille, 29 år
quk:
Jag kan hålla med dig om det där sista. Folk brukar överdriva saker o ting så mycket mycket mer när man mår dåligt. Då är det liksom.. SMS, Bilddagboken, Emocore och Facebook som gäller. Det jag personligen tycker är jobbigt är att man för mycket tillit på en vän. Jag förstår att man är bästavänner osv osv. Men att prata med sin vän funkar inte alltid.
"Never tell ur problems to anyone.. 20 % don't care - the other 80 % are glad u have them."
0011
Tjej, 31 år
Citat från luftskepp
Citat från quk
Citat från luftskepp
Citat från quk
Citat från luftskepp
Citat från quk
Citat från TRAUMTANZER
Självömkande? Varifrån fick du det?
Man tänker först "Usch livet suger mot mig, har för mycket insikt, är för smart, stackars mig, måste jag tänka så mycket?" osvosv. Man blir omedvetet självömkande i sin "depprision"
Du verkar ha en jäkla god inblick i varför alla är deprimerade! Folk är alltså deprimerade för att de tycker att de är för djupa och medvetna och är därför också självömkande?
Okej, låt oss säga såhär; Det är oftast anledningen i dagens samhälle. Oftast är det ungdomar som själva trycker ner sig i sina egna svackor, och liksom lever i dom. Det är den enda stället dom får rätt uppmärksamhet. Dom kan bli älskade, som dom inte känner sig.
Du tycker inte att du generaliserar grovt? Praktiskt använd psykoterapi talar emot dig. Att folk kan ha en tendens att köra fast i en redan existerande depression och "vänja sig vid den" är förekommande. Resten, om uppmärksamhetsbehovet osv är skitsnack. Visst är det förekommande - men det rör sig minst lika ofta om folk med en "depression", istället för en depression. Orsaken till depressionen i sig ligger väldigt ofta i kroppens signalsubstans och hormoner.
MEN NEJ?!
Det jag säger är att det är mycket vanligare att personer faktiskt mer inte vill ta sig ur sin då existerande sinnesstämning.
spiritinalaska
Kille, 34 år
Citat från Heroine
Citat från SAIL0RM00N
------------------------------------------------------------
sammasak om man har ärr?
Det beror ju självklart på om det bara är en början på hur det kommer att bli, eller om det var "the past".
--------------------------------------------------------------
när man slutar skära sig kan man ju få återfall, man vet ju aldrig liksom
Då väljer man ett annat ställe.
jaha, så om jag har skurit mig på benen, och kan ha shorts, också slutar jag, sen gör jag det igen, ska jag skära mig på armen då? du resonerar ganska konstigt, många planerar ju inte, nu ska jag skära mig på vänster överarm!!!!!!!!! tre sår som inte kommer synas om jag har tshirt
spiritinalaska
Kille, 34 år
Citat från luftskepp
Det finns en sak som jag reagerar rätt starkt på, och det är att folk missbrukar orden "depression" och "ångest". Det är två sjukdomar och inte tillfällig sorg eller provstress.
mm, typ en vanlig människa som ba GUU VA JAG HAR ÅÅÅNGEST ÖVER MITT SKOLARBEETEEE!!!!
man ba, raring har du haft ångest någon gång`?!
WatashiwaNezumi
Tjej, 32 år
Citat från Heroine
Citat från Nezumidoll
Pfft, det är inte i närheten av sanningen lilla du.
Har själv haft en treårig kamp mot självdestruktivitet och jag gömde mina armar&ben vääääldigt länge, det är itne omöjligt att gömma sår - även på armar&whatnot.
Ens psykiska mående beror inte alls var man skadar sig, allvaret ligger i att personen faktiskt gör det.
Din sanning kanske inte är densamma som min sanning.
Jag vet väldigt många människor, som är ute efter uppmärksamhet, gör ynkliga små pyttesår på armarna och säger att den mår jättedåligt.
Jag vet att det inte är omöjligt, åh nej det vet jag, men armarna är dock svårare än benen.
Med tanke på all den tid jag lagt ned på att läsa om psykologi och psykiska sjukdomar så verkar din sanning väldigt vriden.
Har du läst deras tankar, eller? Hur kan DU veta att deras "pyttesår" inte är en liten del av vad som döljer sig under ytan?
Om man säger såhär, det tog över ett år innan människorna i min närhet insåg att jag skar mig, och då hade ärren spridit sig rätt rejält.
Folk väljer också att inte se.
yage
Kille, 32 år
Citat från quk
MEN NEJ?!
Det jag säger är att det är mycket vanligare att personer faktiskt mer inte vill ta sig ur sin då existerande sinnesstämning.
Jag förstår inte alls vad du bygger det där på? Är du rik på egna erfarenheter kring depressioner? Jag tvivlar på att långt ifrån en majoritet, om äns mer än ett par, trivs med sina depressioner.
spiritinalaska
Kille, 34 år
Jag syftade på armarna.[/i]
det är faktiskt ganska smidigt att skära sig på armarna om jag ska vara ärlig. sne beror det ju på om man skär upp hela armen, dagen efter går man ut på stan i linne o ba tjohoooo!!! eller skär sig och tar kort och lägger upp o ba, kolla va dåligt jag mår
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet