Psykisk ohälsa
Bruden jag snackar med har sagt till mig att jag borde börja träna, tex jogga. Detta bör jag göra för att slippa antidepressiva. Grejen är ju bara den att jag har noll motivation till att börja jogga, får ångest precis innan jag ska dra ut och struntar då i det totalt.
Så detta kommer ju inte hjälpa, jag kan inte börja pga ångesten och joggandet ska ju hjälpa. Så hur får jag motivationen att börja?
Hur går man till väga om man vill få medicin mot depression? Krävs det en massa samtal med kurator/kbt eller kan man bara få medicinen utskriven? Orkar inte med samtal osv för det hjälper mig inte.
Och så undrar jag vad ni fått för upplevelser av psykvården? Vet flera som är inlagda på vuxenpsyk just nu och det är verkligen åt helvete. De proppar bara på alla inlagda diverse mediciner, som epilepsimedicin bland annat. Inte ens psykolog har dom där..
Idag mår jag bättre än vanligt. Fast fortfarande dåligt. Är snart 25 timmar ren, vilket är det längsta på 5 dygn. Så det känns rätt bra. Har ritat idag istället för att göra något dumt, Men kommer förstöra det som vanligt snart antar jag.. men ändå. Man får vara glad för det lilla och det är ju ett stort framsteg ändå.
Vet egentligen inte hur jag mår.. fnittrigt ledsen typ.
Men det blir nog värre imorgon igen..
Citat från Carrie:
Hur går man till väga om man vill få medicin mot depression? Krävs det en massa samtal med kurator/kbt eller kan man bara få medicinen utskriven? Orkar inte med samtal osv för det hjälper mig inte.
För mig tog det väldigt lång tid innan de övervägde medicin, gick i terapi 8 månader tills jag fick dra på akutpsyk och då började vi samtala om det
Är glad att det tog så lång tid, tar inte psykofarmaka längre dock, thank god, men är glad att de inte på första mötet ba jamen vi skriver ut shit nudå!
Finns ju andra metoder än medicin, men ah
Svar till Carrie:
Gå till läkare, berätta lite om din situation - och då kan du med största sannolikhet få medicin utskrivet.
Jag skulle dock säga att medicin är inte den bästa lösningen.
Svar till Avada:
Jag började jogga under en period. Pröva med att börja jogga på löpbanden vid ett litet gym. Det kan vara motiverande att ha folk runt omkring så att man kan se att man gör bra ifrån sig. Dessutom så ser man hur snabbt man springer, hur länge, osv. Annars är appen Runkeeper att rekommendera om du vill jogga ute i vår och sommar.
Carrie: Kan inte förstå varför du enbart vill ha medicin utan terapi eller någonting då medicin inte direkt löser några problem men jag antar att du får gå till psyk och prata med en läkare ett par gånger.
Angående vuxenpsyk har jag inte blivit "påproppad" massa mediciner, jag gick med på att ta epilepsimedicin då jag har borderline och medicinen dämpar vissa impulser i hjärnan, samt antidepressiva och sömntabletter för att jag anser att det behövs just nu. Skulle inte påstå att jag blir tvingad till någonting dock.
Jag klarade det. Jag är 1 dygn och 9 timmar ren nu. Jag kan inte på min prao ju. Och kanske lyckas att inte ikväll. Får fortsätta kämpa. Jag klarade 1 dygn för första gången på 5-6 dygn vilket är väldigt bra. :)
Är inlagd igen på en psykiatrisk långvårdsavdelning i Örebro. Blir spännande att få reda på vad läkaren kan göra för mig här.
Klarar jag 2 dagar?
Nej. Svaret är nej.
Citat från Avie:
Carrie: Kan inte förstå varför du enbart vill ha medicin utan terapi eller någonting då medicin inte direkt löser några problem men jag antar att du får gå till psyk och prata med en läkare ett par gånger.
Angående vuxenpsyk har jag inte blivit "påproppad" massa mediciner, jag gick med på att ta epilepsimedicin då jag har borderline och medicinen dämpar vissa impulser i hjärnan, samt antidepressiva och sömntabletter för att jag anser att det behövs just nu. Skulle inte påstå att jag blir tvingad till någonting dock.
För att vissa föredrar att inte prata om sina problem! Men vill ändå ha de fixade ;>
Carrie, det verkar ju variera grovt, på förra sidan skrev någon att det tog 8 månader. Jag minns första gången jag träffade psykolog, jag blev erbjuden under första mötet. Du får helt enkelt kontakta en psykolog och se hur den psykologen kör. Ett tips är ju att inte säga "hej jag vill bara ha läkemedel tack". Lycka till!
Var på akutpsyk i behov av att bli inlagd.
Min kontakt på öppenvården funkar inte alls då jag mår såpass dåligt att jag inte klarar av att ta mig dit.
Och blev sedan nekad för att det var öppenvårdens ansvar och blev hänvisad dit.
alltså va
Citat från Jesu:
Var på akutpsyk i behov av att bli inlagd.
Min kontakt på öppenvården funkar inte alls då jag mår såpass dåligt att jag inte klarar av att ta mig dit.
Och blev sedan nekad för att det var öppenvårdens ansvar och blev hänvisad dit.
alltså va
Hej Jesu. Då jag förlorade min mamma klarade inte jag heller att ta mig någonstans. Jag kände mig ensammast i världen och övergiven av samhället. Jag hade en präst på skolan som då valde att komma hem till mig ibland 2-3 dagar i veckan och bara sitta och prata med mig om vad som kändes tungt. Jag vet att det finns många inom kyrkan som är bättre utbildade inom ångest, sorg eller depression än många kuratorer som vanligtvis bara är socionomer mer grundutbildning i kbt. Hör av dig till dem. Jag är inte troende och det respekterade prästen som var med mig, men han höll mig uppe då ingen annan gjorde det.
Är det nån idé att vända sej till kurator på ungdomsmottagningen för att börja nånstans, eller vart är det bäst att vända sej ?
Läkare två denna veckan som säger "du är omöjlig att behandla".
Kul. Tack som fan för stödet, landstinget.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet