Psykisk ohälsa
Citat från Introspective
Det där var otroligt sant. Vart hittade du citatet?
Jag berättar i ett mail.
Jag är väldigt trött på människor som säger
" UUUHHÄÄÄÄÄÄ!!!! MIN KILLE GJORDE SLUT, JA ÄR SÅ ENNNSAM UUHHÄÄ JAG SKA DÖ NU"
Eller att deras föräldrar har bråkat eller sådant skit. Vad är det att vara ledsen för!?
Sådant händer ju hela tiden.
Citat från AcePe
Jag är väldigt trött på människor som säger
" UUUHHÄÄÄÄÄÄ!!!! MIN KILLE GJORDE SLUT, JA ÄR SÅ ENNNSAM UUHHÄÄ JAG SKA DÖ NU"
Eller att deras föräldrar har bråkat eller sådant skit. Vad är det att vara ledsen för!?
Sådant händer ju hela tiden.
Alla har inte den psykiska mentala stryrkan du verkar ersitta :)
Citat från ThePlaceboeffect
Alla har inte den psykiska mentala stryrkan du verkar ersitta :)[/i]
Jo, det förstår jag med. Folk är klena. Men när man fejkar självdestruktivitet är det nog!
Citat från AcePe
Citat från ThePlaceboeffect
Alla har inte den psykiska mentala stryrkan du verkar ersitta :)
Jo, det förstår jag med. Folk är klena. Men när man fejkar självdestruktivitet är det nog!
Håller med dig fullständigt!
Mycket handlar om uppmärksamhet, oavsett om man har ett psykiskt fel eller inte.
Citat från Introspective
Mycket handlar om uppmärksamhet, oavsett om man har ett psykiskt fel eller inte.
Alla människor söker bekräftelse, eller möjligtvis alla som inte har funnit riktig frid.
Jag tror att det är väldigt få tonåringar som verkligen funnit frid och är nöjda, jag kan inte säga det om mig själv.
Citat från Introspective
Mycket handlar om uppmärksamhet, oavsett om man har ett psykiskt fel eller inte.
Beror helt på vad man har. ADD eller ADHD väljer inte själva, och de får plenty of uppmärksamhet och i mitt fall blev jag diagnosticerad i början av sommarlovet. Att vara deprimerad är att leva i hopplöshet, personligen slutade jag bry mig om vad andra tyckte och tänkte om mig för det kvittade. Men bekräftelse söker människan i stora drag hela livet, det är det som får en att gå frammåt. Att vara deprimerad är att stå still i den liknelsen. Och den människa som funnit sin frid ligger six feet under, för människan nöjer sig aldrig riktigt. Men det betyder inte att man aldrig är nöjd, eller att man alltid hoppats på mer. Däremot när man känner utanförskap kan man göra desperata saker för att bli sedd, men det är en naturlig försvarsmekanism. Folk som tvingas använda den ofta eller lär sig när de är små att det funkar lär sig att manipulera andra till sin egen vinning. Men min stora poäng i det hela är att inom psykologi finns det så ofantligt många diagnoser där var och en har sina liknande grenar och multum med särfall. Idag går det att diagnosticera alla människor i princip.
PostScriptum:Men som svar på påståendet; Nej, inte i alla fall och inte ens där har du halva sanningen.
"Det måste vara något som inte är som det skall med honom för han skulle inte bära sig åt som han gör
om det inte var det
därför bär han sig åt som han gör
därför att det är något som inte är som det skall med honom
Han tror inte att det är något som inte är som det skall med honom
därför att
en av de saker som inte
är som det skall med honom
är att det han inte tror att det är något som inte
är som det skall med honom
därför måste vi hjälpa honom att inse att det faktum att han inte tror att det är något som inte
är som det skall med honom
är en av de saker som inte
är som det skall med honom." /R.D.Laing
Både Joni och black_tear kan gärna skriva om sina texter, jag har svårt att läsa texter som är skrivna på ett sådant sätt.
Citat från Adriantbh
Både Joni och black_tear kan gärna skriva om sina texter, jag har svårt att läsa texter som är skrivna på ett sådant sätt.
Fullt acceptabelt! :D Citerar och styckeindelar;
Beror helt på vad man har. ADD eller ADHD väljer inte själva, och de får plenty of uppmärksamhet och i mitt fall blev jag diagnosticerad i början av sommarlovet.
Att vara deprimerad är att leva i hopplöshet, personligen slutade jag bry mig om vad andra tyckte och tänkte om mig för det kvittade. Men bekräftelse söker människan i stora drag hela livet, det är det som får en att gå frammåt.
Att vara deprimerad är att stå still i den liknelsen. Och den människa som funnit sin frid ligger six feet under, för människan nöjer sig aldrig riktigt. Men det betyder inte att man aldrig är nöjd, eller att man alltid hoppats på mer.
Däremot när man känner utanförskap kan man göra desperata saker för att bli sedd, men det är en naturlig försvarsmekanism. Folk som tvingas använda den ofta eller lär sig när de är små att det funkar lär sig att manipulera andra till sin egen vinning.
Men min stora poäng i det hela är att inom psykologi finns det så ofantligt många diagnoser där var och en har sina liknande grenar och multum med särfall. Idag går det att diagnosticera alla människor i princip.
PostScriptum:Men som svar på påståendet; Nej, inte i alla fall och inte ens där har du halva sanningen.
Vad menar du, black_tear? Förrutom att kränga på folk psykisk ohälsa genom en blandning av manipulation och placebo? Man kan även få människor att tro att de är mentalt labila och med tiden så kommer de utveckla den labilitet de tror att de har.
Anorexia är ett bra exempel, få någon att tro att de är feta och ingen älskar dem för det och de är döda inom ett och ett halvt år. Kul va? Men största anledingen att folk gör sådant är att känna sig själva bättre, och visst är de det om alla andra läggs in eller blir galna?
Joni: Ah okej, då förstår jag.
Jag är inte särskilt insatt i vad den exakta definitionen av vad anorexi egentligen är. Men anorexi får man genom att tro att man är för fet. Då tror han att det är: "något inte är som det skall med honom". Det är det som är problemet. Att ha den mentaliteten. Det sitter sådana tankar i hans huvud. Därför måste vi hjälpa honom att inse att det är den mentaliteten som får honom att bli sjuk inte sjukdomen. Att inse att han är perfekt som han är. Att vara hälsosam är att äta riktigt, att motionera, att leva ett socialt liv etc...
Citat från black_tear
Jag är inte särskilt insatt i vad den exakta deffinitionen av vad anorexi egentligen betyder men anorexi får man genom att tro att man är för fet Då tror han att det är: "något inte är som det skall med honom". Och det är det som är problemet att han har den mentaliteten, Det sitter sådanna tankar i hans huvud. Därför måste vi hjälpa honom att inse att det är den mentaliteten som får honom att bli sjuk inte sjukdomen. ATT ise att de är perfekt som han är. Att vara hälsosam är att äta riktigt, att motionera, att leva ett socialt liv etc...
Fin tanke och helt rätt, men det är svårare än det låter och den mentaliteten är en diagnosticerad sjukdom.
De kan väga 29 kilo och vara 170 cm långa och tycka de är överviktiga.
En bekant till min pappa hade det och hennes räddning var när hon råkade höra doktorn prata med hennes mamma utanför hennes sjukrum prata. Hon var så tunn att kroppen hade börjat bryta ner benmärgen till fosfor och kalk för att hålla henne vid liv när hon hörde doktorn säga;
"Jag beklagar att jag behöver säga det här men... Du bör börja planera din dotters begravning för hon kommer inte leva mer än en vecka till".
Inte förrän då kunde hon tro på det, då hon insåg att det inte var ämnat för hennes öron. När andra hade sagt det till henne innan trodde hon bara att de bara ville att hon skulle börja äta.
Jag pratade med min flickvän då hon var som smalast och som nu är f.d anorektiker och det var ingen kort diskution... Eller monolog, då jag pratade lungt oavbrutet i 2 timmar om;
följdsjukdommar, vardaglig problematik såsom kyla, långa promenader,
trötthet vidare till gaviditet och mens,
vad jag personligen gillar hos tjejer, mina rädslor, speciellt över att hon kollapsar och så förklarade jag VARFÖR hennes kropp sa ifrån på det viset och även att hon slutat få mens, orkar knappt något och att hon aldrig kommer nöja sig, inte ens när hon dör och om det fanns
en koppling mellan hennes anorexia och hennes vegitarianism.
Det är känsliga och svåra saker att prata om psykiska problem, och det kräver förståelse, omtanke och en hel jävla del tålamod.
Hatar folk som klagar hos andra på "Hur dåligt de mår". Om man mår dåligt är min erfarenhet att det inte alltid är så kul att berätta för folk om hur man mår.
Jag har problem, men jag anser dessa vara mina problem som jag själv kan lösa. Så när jag ser människor lägga upp klagotexter om hur dåligt de mår på bilddagboken kan man ju inte låta bli att undra om de mår dåligt, eller om de bara inte får tillräckligt med uppmärksamhet?
Sen svarar alla deras kompisar "<33333 Du kommer klara det här<333333" and thats it.
Blir så djävla trött på hur mjäkiga och klena folk är, sure alla behöver prata av sig ibland, men varför kan man inte bara göra det med en nära vän istället för att måsta visa det för ett stort community?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet