Psykisk ohälsa
Citat från Perki
Har Propavan mot mina sömnproblem. Men känner att jag verkligen behöver något mot ångesten. Har prövat Attarax, men det funkar inte alls. Så blev jag rekommenderad Lergigan av en. Har alltså inte fått något utskrivet än. Men jag antar att det är benso som gäller mot ångest? Vilket jag inte gärna tar.
Kommer ångesten till natten? Testa att yoga en halvtimme. Om det inte fungerar så är lergigan det bästa. Benso är skit. Visst att det är effektivt, men om man väl börjat så är det svårt att ta sig ur
Citat från Aven
^ Hur är DBT tycker du? Jag ska själv börja (förhoppningsvis, om jag får en plats) men jag har aldrig fått höra hur det är ur ett perspektiv av någon som går där.
Det är asbra! Jag hamnade visserligen i en väldigt bra grupp där ingen lämnas utanför under rasten. Alla kommer väldigt bra överens. Har en kompis som hamnade i en grupp med idioter och det slutade med att hon hoppade av.
Själva terapin i sig är väldigt svår i början. Det gäller att verkligen ligga i, göra dina läxor och läsa den pärm du får. Om du inte själv tar ansvar för det så kommer du inte komma någon vart alls! I början slarvade jag och när jag väl hade svackor så tog jag inte hjälp utav de övningar jag fått och ja, då är det ju uppenbart att det inte kommer hjälpa. Så 80% av hela terapin ligger i att du tar ansvar och följer övningarna och tänker mindfullt (huvudtermen innom dbt och det första ni kommer att gå igenom).
Den är tuff och i början är det nästan lättare att få svackor och ångest för att det är en väldigt tung terapi med många läxor och scheman att fylla i men efter ett tag kommer alla övningar och tankesätt att komma naturligt utan att du ens tänker på att du använder dem. Lite utan terapin är att bryta ner patienten för att sedan bygga upp den igen och det är viktigt att vara förberedd på detta! Men det är verkligen det bästa som hänt mig. Är helt självskadefri nu, har mycket bättre sömn och färre svackor även om de fortfarande är där. Visserligen har jag vara gått där sen i januari och kommer kanske att avsluta terapin i december om jag fortsätter att må bättre. :) dbt är specialinriktat för folk med just borderline (eller instabil personlighetsstörning som det numera heter) och det märks. Övningarna är verkligen superbra och du kommer få många att testa för att hitta just de som fungerar bäst för dig!
Citat från Tovetuss
Citat från Perki
Kommer ångesten till natten? Testa att yoga en halvtimme. Om det inte fungerar så är lergigan det bästa. Benso är skit. Visst att det är effektivt, men om man väl börjat så är det svårt att ta sig ur
Nja, har mer eller mindre ångest konstant som jag lärt mig hantera. Men sen kan den stegra och det är då det blir galet i hjärnan. Det är t.ex inte så kul att få brutal ångest på jobbet och inte kunna göra något åt det. Har pratat med min samtalskontakt om min generella ångest och vi ska börja jobba med den efter hans semester.
Skulle vilja utreda mig för GAD, men vet inte riktigt hur man går tillväga då?
Och ja, har prövat alla former av yoga och meditation utan framsteg. :/
Jag blir rädd när jag läser denna tråd, känns som att alla som mår dåligt får mediciner utskrivna. Jag känner ju igen att jag har blivit uppmanad till att ta både det ena och det andra, men alltid valt andra behandlingar istället och jag är frisk nu.
Kom ihåg att det går att bli frisk och att visst: det primära för vissa av er kanske är att överleva just nu och då kan medicin vara nödvändig, men det känns som att många fortsätter vara sjuka just på grund av sina mediciner. Glöm inte att behandla problemet också, och inte bara symptomen! Jag litar inte på vården angående detta eftersom det är mycket enklare för dem att skriva ut en medicin än att erbjuda annan hjälp.
Citat från melilot
Som en som ändå tagit många mediciner måste jag ändå hålla med dig. Nu när jag är medicinfri mår jag överlag bättre än innan! Mediciner i mina ögon är bara en paus för att kunna återhämta sig för att ha orken att bearbeta problemet. Att få tag på mediciner i Sverige är för svinigt lätt. När jag var djupt nere i skiten så kunde jag lätt bara göra ett samtal och sen hämta ut både det ena och det andra på Apoteket.. :/ det är lätt att fastna i mediciner, även de som inte är vanebildande. Terapi är det bästa i slutändan och det är det alla som tar mediciner bör sträva efter enligt mig. Sen finns det vissa fall som är anorlunda. Vissa klarar verkligen inte en vardag utan piller men för de som kan så är mediciner inget att ta för givet. :)
Grattis! På vems initiativ slutade du med medicinerna? Jag har uppfattat det som att läkarna sällan om någonsin pratar om att avsluta medicineringen, och att det är något som varje individ måste ta tag i. Och eftersom det är enklare att vara säker på att man kan somna eller t.ex. inte får ångest, så känns det som ett onaturligt val att självmant trappa av.
Det är ju dessutom normalt att ibland t.ex. inte kunna sova och ångest är en naturlig reaktion, men de personer som en gång fått medicin får nog svårt att särskilja normalt från onormalt i dessa situationer vilket gör att de tror de behöver medicin.
Azototh: Okej, tack så mycket! Jag fick diagnosen borderline för snart ett år sedan och då skulle jag börja på DBT, men var tvungen att flytta och i Malmö tycks det vara en mer invecklad process... Så just nu väntar jag på utredningarna och då kommer det bli prat om eventuell medicinering då jag har väldigt svårt med koncetrationen osv, men jag hoppas verkligen att jag får en plats på behanlingen oavsett hur svårt det kommer att bli för mig för jag kan verkligen inte fortsätta leva mitt liv så här... Och jag hoppas också att jag hamnar i en bra grupp, det blir ju så mycket svårare om man känner sig utanför och är omringad av douchebags när det handlar om så allvarliga saker!
melilot: Det var mitt egna initiativ, pratade med min läkare om hur jag skulle trappa ned och hon tyckte att det var bra att jag ville prova att vara medicinfri. Det var asjobbigt de första veckorna men den blev det bara bättre och bättre med tiden. :)
Aven: jo men verkligen! Gruppkemin är rätt så viktig! Håller tummarna för dig! <3
Lyrica har många fördelar och är delvis en fantastisk medicin, men att jag hela jävla tiden tappar ord är fruktansvärt irriterande.
Citat från Pekfinger
Erfarenheter av Zopiklon Mylan, anyone?
chillpill + ökad aptit för min del
sover ändå bättre på typ propavan eftersom jag inte har så mycket problem med insomningen utan mer att jag vaknar på nätterna med världens ångest och inte går att somna om (skön insomning på Z men vaknar fortfarande under nätterna dvs problemet kvarstår)
Citat från EXHILE
Någon som känner att någon medicin speciellt hjälpt lite mot social fobi? Toxic shame, no fun. Skulle vara enklare att arbeta med det om man bara inte fick såna attacker i en del situationer. :///////
Lyrica + kbt funkade fint på mig, är dock väldigt individuellt som allt annat skulle jag tro?
Venlafaxin till cipralex till Cymbalta.
Varför är allt skit?
Min kuk funkar ju inte ens, jävla skitmediciner.
Hem är psyk ungar brann ner i Norrtälje typ nyss.
Citat från Aven
Azototh: Okej, tack så mycket! Jag fick diagnosen borderline för snart ett år sedan och då skulle jag börja på DBT, men var tvungen att flytta och i Malmö tycks det vara en mer invecklad process... Så just nu väntar jag på utredningarna och då kommer det bli prat om eventuell medicinering då jag har väldigt svårt med koncetrationen osv, men jag hoppas verkligen att jag får en plats på behanlingen oavsett hur svårt det kommer att bli för mig för jag kan verkligen inte fortsätta leva mitt liv så här... Och jag hoppas också att jag hamnar i en bra grupp, det blir ju så mycket svårare om man känner sig utanför och är omringad av douchebags när det handlar om så allvarliga saker!
alla som går dbt har ju borderline eller iaf borderlne symptom. det är ju en behandling för att sluta självskada sig, så ni har ju alla nåt gemensamt iaf ^__^
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet