Psykisk ohälsa
man kan inte må bra hela tiden, ibland mår man bättre ibland sämre. men jag håller med trådskaparen om att många saker förstoras upp för mycket.
Citat från Introspective
Det äger också nä folk skryter om hur dåligt dom mår och vad dom äter för medicin.. Pff, lame.
jag mår jättedåligt och äter setralin, zeldox, lyrica, imovane, lergigan !" ! ! ! !!
Citat från Introspective
Det äger också nä folk skryter om hur dåligt dom mår och vad dom äter för medicin.. Pff, lame.
Skryter och skryter, det är väl du som tar det på fel sätt. Du klarar inte av att folk får mer uppmärksamhet, men det förstår jag. Jag skryter inte om att jag får medicin, jag tycker det är ganska komiskt eftersom jag själv anser att det inte är något fel på mig
Svar till er som skrev till mig:
Jag pratar om dom personer som skrivit i denna tråd ungefär:
"Jag mår ju jättedåligt och har alla möjliga psykiska sjukdomar och symptom :D Sen går jag på 40 mediciner också"
Speciellt när personerna i frågan är typ 13 år gamla, då är frågan om det är tragiskt för att dom mår så vid så ung ålder eller om det bara är så att dom överdriver? Jag syftar inte på någon specifik person nu, mest i allmänhet.
Men fortfarande, om ni verkligen tänker efter. Folk som mår dåligast är folk som inte vill prata om det.
Om man pratar om varför man mår dåligt kan det ju vara för att man mår bra nu eller bara helt enkelt vill dela med sig av erfarenheter. Men det känns väldigt tragiskt om man skriver i t.ex. en tråd bara för att få uppmärksamhet utan att ens känna någon eller veta om någon vill höra ens åsikt.
(Som sagt åter igen, jag syftar inte alls på någon person. Allmänt tycke bara.)
tror inte så många personer äter 40 personer gubben:*
Introspective: håller med ><
jag är endå coolast, för jag har alla psykiska sjukdomar man kan ha! :)
det vore en go klädstil det.
Citat från Flanellskjorta
En riktig cuttare kan skära sig med motorsåg utan att det nuddar ben, det är coolt.
det är ju jag det!
Det är bara fööööör tragiskt..
Citat från Introspective
Citat från _zamme_
jag mår själv inte så jätte bra, men dom flesta jag börjar skriva med drar upp hela sin livs historia. och tycker synd om sig själva, folk jag inte ens känner. så jag får sitta och leka dr. phill. det är jobbigt att ta någon annans skit när man själv inte ,år bra, spec när man inte känner människan
Tack! Då vet du vart jag vill komma på nån punkt.
Mycket av det här kan få en vanlig person att tillslut bli deprimerad bara för att den hjälpt sina vänner x-antal gånger!
/AGREED!
Jag har vart med om väldiiiiiiigt mycket låtsas-depression.
Det är jättejobbigt att man hela tiden ska hålla på och trösta , fast jag har brutit nästan all kontakt med dessa människor, och lever mest i hemorten tumba, jag brukar vara med : Jocke, Andre och min flickvän. Alltså tre personer, men jag har inte mått så här bra på flera år.
Det är ju helt jävla fanatiskt.
Klart att man vill må bättre och försöker söka tröst. Men oftast går det över styr och personen går alltid in i en jävla "offer-roll".
Dom flesta tänker nog inte på att dom tycker synd om sig själva så äckligt mycket.
Jag har mina bästa kompisar och min flickvän, enfast det endast är tre personer så mår jag riktigt bra.
Och jag har märkt att en glad vän är bättre en hundra ledsna.
Vissa människor inser inte hur långt man kan driva en person till vansinne genom att bara vara egoistisk.
Mitt ex hade en massa jävla "Låtsas"-Sjukdomar. SKITKUL? NEJ!
Sedan när jag väl gjort slut så konfronterade jag henne med massvis av bevis på hur hon inte var sjuk, och att hon hittat på det mesta.
Jag blev förvånad hur långt en person kunde gå bara för att få uppmärksamhet, hon ljög till och med om hur hon hade cancer och snart skulle dö.
Det lät bara illa! Speciellt det där med cancer. Alltså, haha jag fattar inte varför många är sådär.
Blir så otroligt less på alla som klagar över småsaker också som är typ 13 år gamla. Livet blir inte lättare. Dom får acceptera det.
Men vad sa hon att hon hade för "låtsas"-sjukdomar då?
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet