Psykisk ohälsa

Föregående
Till botten     Sista sidan
Nästa
Pansartax Kille, 32 år

12 548 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:18
Pansartax Kille, 32 år

Inte heller jag fick någon medicin (eller fick och fick, de ville inte att jag skulle ta medicin) när jag var hos BUP när jag var runt 15.

Bitchslayer Kille, 32 år

6 920 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:19
Bitchslayer Kille, 32 år

när det kommer till kärnan. så handlar det nog mest om tur och hur bra man är på att uttrycka sig skulle jag tro.
Då jag varit helt sliten vid alla mina läkarbesök så lär dom inte ta mig seriöst när jag sluddrar och har mig.

busbarn Tjej, 30 år

8 199 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:21
busbarn Tjej, 30 år

Citat från Bitchslayer


Till mig gav de medicin efter första gången, sa att det inte fanns någon utväg och att jag var för sjuk för att påbörja behandling. Toppen bemötande till en fjortonåring.

GDRAGON Kille, 31 år

11 227 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:21
GDRAGON Kille, 31 år

Har bara sömnsvårigheter just nu. Har lyckats bli av med depresionen och ångesten. Fuck medicin.

GDRAGON Kille, 31 år

11 227 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:22
GDRAGON Kille, 31 år

Fick antidepressiva efter första mötet.

GDRAGON Kille, 31 år

11 227 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:25
GDRAGON Kille, 31 år

Citat från blinkmee


Citat från Liggmedgrabbar

själv får jag depression och ångest pga sömnsvårigheter.


Hade båda förut. Nu är jag bara så trött att jag knappt orkar göra något i skolan.
Annars är mitt psyke helt okej.

busbarn Tjej, 30 år

8 199 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:28
busbarn Tjej, 30 år

Citat från Liggmedgrabbar


Det är ju dock inte vara det allt för länge, just sömn är ju väldigt viktigt för att hålla psyket stabilt, det fungerar inte riktigt i längre perioder utan sömn, framförallt inte om du har lätt för att drabbas av depressioner och liknande

AIDE Tjej, 32 år

10 445 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:28
AIDE Tjej, 32 år

Citat från Tour


lät lite bitchigt ja haha. jag gick på antidepp när jag var 15 men ajg behövde det verkligen då. sen dess har jag inte gått på mediciner överhuvudtaget då de är så personlighetsförändrande.

tror väl det är 1 miljon svenskar som har antidepp, och inte ens en fjärdedel behöver ta dom egentligen. att må lite dåligt är en del av livet när ens farsa eller morsa dör, eller ens flick/pojkvän gör slut. men behöver man verkligen så ska man självklart ha medicin, men det går inte att medicinera bort orsaken till att man blir deprimerad/har ångest heller.


Hahah jag märkte det, men det var inte alls menat som något bitchigt :(

Nej men precis. Men nu för tiden så känns det som att folk bara ser medicinerna som den enda behandlingen, i många fall. Men det är bevisat att fysisk aktivitet är den mest effektiva... behandlingen (om man nu kan kalla det så) mot bl.a ångest och depression (hoppas att ingen i min klass läser det här, låter som mina lärare).
Och vi har haft massa föreläsningar med folk som har/har haft olika diagnoser (tourettes, ADHD, Borderline osv) och _alla_ har sagt att fysisk aktivitet är det som hjälper bäst.

Såklart är det olika för alla, vissa kan inte utöva fysisk aktivitet av olika anledningar meeen... ah.

busbarn Tjej, 30 år

8 199 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:35
busbarn Tjej, 30 år

Citat från AIDE


Väldigt olika, en av de största ångestkällor jag hade under mina sjudomsår var just fysisk aktivitet, och det har fortfarande ingen inverkan på mitt mående att motionera - och jag är långt ifrån ensam om det. Att äta och sova rätt skulle jag nog säga är a och o däremot, och för att få det på banan igen så kan man behöva äta medicin, som du vet och som du skrev.
Medicinen har för mig varit en förutsättning för att jag ska kunnat genomgå behandlingar och orka kämpa för att få mig en psykolog som jag upplever hjäper mig någonting i min situation och inte bara ältar och försöker se från problemet som var. Medicin ska, precis som du säger, aldrig vara behandlingen, men den är tyvärr i många fall nödvändig för att man ska kunna påbörja behandling och fungerar därför som en komplement.

Nomadologin 32 år

1 790 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:42
Nomadologin 32 år

anti depp is a bitch.

GDRAGON Kille, 31 år

11 227 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:44
GDRAGON Kille, 31 år

Citat från busbarn


Citat från Liggmedgrabbar

Det är ju dock inte vara det allt för länge, just sömn är ju väldigt viktigt för att hålla psyket stabilt, det fungerar inte riktigt i längre perioder utan sömn, framförallt inte om du har lätt för att drabbas av depressioner och liknande


Det går i vågor. Vissa månader kan jag vara hur glad som helst och vissa månader nere.

Nomadologin 32 år

1 790 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:46
Nomadologin 32 år

Citat från Liggmedgrabbar


Citat från busbarn

Citat från Liggmedgrabbar

Det är ju dock inte vara det allt för länge, just sömn är ju väldigt viktigt för att hålla psyket stabilt, det fungerar inte riktigt i längre perioder utan sömn, framförallt inte om du har lätt för att drabbas av depressioner och liknande

Det går i vågor. Vissa månader kan jag vara hur glad som helst och vissa månader nere.


typiskt drag för att vara bipolär.

AIDE Tjej, 32 år

10 445 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 14:55
AIDE Tjej, 32 år

Citat från busbarn


Väldigt olika, en av de största ångestkällor jag hade under mina sjudomsår var just fysisk aktivitet, och det har fortfarande ingen inverkan på mitt mående att motionera - och jag är långt ifrån ensam om det. Att äta och sova rätt skulle jag nog säga är a och o däremot, och för att få det på banan igen så kan man behöva äta medicin, som du vet och som du skrev.
Medicinen har för mig varit en förutsättning för att jag ska kunnat genomgå behandlingar och orka kämpa för att få mig en psykolog som jag upplever hjäper mig någonting i min situation och inte bara ältar och försöker se från problemet som var. Medicin ska, precis som du säger, aldrig vara behandlingen, men den är tyvärr i många fall nödvändig för att man ska kunna påbörja behandling och fungerar därför som en komplement.


Ja, absolut. Det vet jag att det är. Men många tycker att fysisk aktivitet hjälper. Och då bara något så simpelt som en promenad ett par minuter. Men är fysisk aktivitet en ångestkälla är det klart att det kanske inte hjälper. Mat och sömn är såklart också otroligt viktigt.
Jo, men så är det ju ibland. Och jag har ingenting emot medicin på så sätt, men det är alldeles för många som bara förlitar sig på mediciner istället för att försöka med andra metoder och behandlingar.

Snea 27 år

3 241 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 15:02
Snea 27 år

Någon som har erfarenhet av Lithium?

Niko Kille, 35 år

16 637 forumsinlägg

Skrivet:
12 november 2012 kl. 15:05
Niko Kille, 35 år

Citat från busbarn


[i]Väldigt olika, en av de största ångestkällor jag hade under mina sjudomsår var just fysisk aktivitet, och det har fortfarande ingen inverkan på mitt mående att motionera - och jag är långt ifrån ensam om det./i]

Har det då varit ångest inför att träna på gym eller generella tvångstankar om att du 'måste röra på dig, annars x'? Detta ska man skrota helt och bara ta sig ut för att röra på sig, skita helt i det som får dina tankar att börja leva till.


Föregående
Till toppen     Sista sidan
Nästa

Du måste vara inloggad för att skriva i forumet