Poesi

Här kan man skriva vad som helst så länge man anser att det är poesi. Alternativt diskutera poeter och liknande som har att göra med livet och dess ljusa och mörka sidor.

stop pimpin hoes, start helpin bros

Älskar denna dikt. https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1793939

Scarlett och hästarna

?Men varför är de döda ??
?För att du inte är äkta, Scar.?


(när man skjuter hästar
finns alltid hjärnan kvar någonstans)




Man täcker över huvudet först.
Bara lukten
vet

och ingen leder dig ?


(nere vid vattnet
innan de staplades:

lukten var sötare då,
och när du spred ut mig

trodde jag att du kände mig)


De behöver inte ligga länge.
Du har använt dem förr,
?Du är en fin kvinna Scar?;

jag har ditt knogjärn i munnen.


Du öppnar den första hästens hjärta med gaffeln,

?Här låg barnen hon inte födde,
här låg gräset man drog henne genom;

känner du henne, Scar??

(hjärtat som växte sig större där du nuddade)


Du öppnar den andra hästens hjärta med stålhättan,

?Ingen väljer ett redan skjutet sto;
när jag öppnade mitt gevär över klövern,

hur många trodde du att jag kunde älska??

(hur många män låg med dig i gropen?)


Du sparkar på den tredje hästens hjärta,

?Och där blir det trängre Scar,
där går ingenting in;

varje kvinna som du
vet vad du är?

(hur många?)

(när man skjuter hästar
pekar alltid svansen mot någons hjärta)



Och hade dina hästar
ditt hjärta

innan man åt dem?


(ben tryckta
mot ditt gärde:

känner
du
mig?)


Man skjuter dem på rad nu,
man har mig om halsen nu,
dina knogar djupare och jag biter

mot hjärtat


?Ett parti arvegods,
dra i benen Scar,
väx upp Scar,
det finns inget

följe?

(väx upp Scar, driv inåt Scar:

känn
dig
själv)


Och där blir det trängre, Amon;
alla hästar du ägde,
kulorna som smekte ?

men vem håller dig?


(och mitt hjärta är våtare
där dina hovar klev;

belagd med brons nu, Scar,
Shaniy Mon:

bänd
upp
mig)


(när man skjuter Scar
stannar alltid tänderna kvar någonstans)

Sköldmön
Jag drömde om svärd i natt.
Jag drömde om strid i natt.
Jag drömde jag stred vid din sida
rustad och stark, i natt.

Det blixtrade hårt ur din hand,
och trollen föll vid din fot
Vår skara slöt sig lätt och sjöng
i tigande mörkers hot.

Jag drömde om blod i natt.
Jag drömde om död i natt.
Jag drömde jag föll vid din sida
med banesår, i natt.

Du märkte ej alls att jag föll.
Din mun var allvarsam.
Med stadig hand du skölden höll
och gick din väg rakt fram

Jag drömde om eld i natt.
Jag drömde om rosor i natt.
Jag drömde min död var fager och god. ---
Så drömde jag i natt



Ur diktsamlingen "Gömda land".

Älskar Karin Boye

Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.

Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.

Också Boye. Detta är det vackraste som skrivits på det svenska språket. Någonsin.

Någon som har läst Tolkiens dikter? The song of Durin väldigt stämningsfull.

Hm. Det här är en av många dikter jag skrivit, i fri form förstås.

När jag ser honom blir jag kall.
Pulsen springer som ett byte, utstirrad av ett rovdjur.
Sådan är hans blick, hans kroppsspråk.
Rysningar vandrar i mig, ända in i märgen.
Faran kan kännas i luften.
Kompakt och darrande, som en het och kvav sommardag.
Mina muskler är redo att fly.

Jag har aldrig sett honom tidigare.
Ändå känner jag i kroppen och hela mitt väsen
att han är farlig, sinnessjuk.
Hans blick glider över mig,
och fastän jag låser blicken i marken, kan jag känna
hur hans läppar kröks uppåt.
Bara något, så litet att det ser ut som en ryckning.
Men jag vet att det var ett rovdjurs leende,
nöjet i att se en rädd kanin.
Han passerar mig, och jag skyndar mig iväg.
Jag vet att han leker med mig.
Väntar på att jag tröttas ut.
Jag kan fortfarande se hans tänder glimma.

Vad är det man tänker på
mitt i natten
eller i duschen
när man är ensam

Tänker man på
allt dumt man gjort
hur operfekt
man anser sig vara

Vad ska man tänka
när man är ensam
och bara vill hållas om
men ingen är där

Ingen som skyddar en
från tankarna
från sig själv
när man bara inte vill
finnas.

Citat från Hypnosen:

Viljan till liv har gjort mig naken.
Viljan till liv har gjort mig seende.
Vad som än kommer skall jag möta med nakna,
seende ögon.

Boye.

https://vocaroo.com/cQhfgOBH30t

läser upp mitt :D

samtida poesi är efterbliven, dags att vakna upp från pappersarken och välkomna det nya herraväldet.

nej
brra alxxxxf
--


Jag bor på tredje våningen. När jag ska sova brukar jag tänka på att det är långt ned till marken; 10 meter ned. Kanske 12.

Någon gång behöver jag känna jorden stå i knädjupt vatten, balansera på stenarna. Jollen där ute. Den lilla dramatiken när båten slår. Andra sidan seglet fylls med luft. Jag gillar det. Ny riktning.

Jag sov oroligt den natten. Föll rakt genom allt det som hände igår; bråket som rann ut i natten. Jag är rädd att jag sa något som inte går att reparera. Jag tittar ut på den blå morgonen, såg vattentornet och pappersbruket. Det var tryggt på något sätt. Att dde fanns kvar där jag såg dem sist.

Tänkte på mig själv i efterhand. Ett minne av torget som sken fram bland lövens höga träd. Min första lägenhet. Lisebergsbanan. Jag rinner genom mina decennier och ser minnen av mig själv som en krusning genom älven -- som uppstår och försvinner. Det blev så ensamt då. Därför tänkte jag på dig -- att du finns kvar. Och där du är -- blåser vinden, som här.

https://luckysoap.com/generations/gorge.html

autistiskt

jag e bög
inte hög
har 4 löv

fan jag gråter