PoRno's & Kirrecore's Frågespalt
Jag förstår känslorna som kommer när hon ej är nåbar. Jag tror det är vanligt och det visar bara att du tycker mycket om henne.
Hm, det är svårt att säga, HUR du ska göra det. Eftersom jag känner henne ej och vet ej vad som hade fungerat bäst. Men om jag får vara så djärv, så.
Tror absolut ej att du ska säga "jag älskar dig", (eller det beror på - när ni var ett par, hade sådana känslor utvecklats mellan er? För i så fall kan du ju säga att du fortfarande älskar henne utan att det blir för mycket för tidigt), men öppna upp med ett vanligt... "jag behöver berätta en sak för dig". Egentligen när som. Kanske inte mitt under en konversation om något annat, men om du hör av dig till henne, eller när ni pratar men inte har något annat ämne uppe osv.
Och en bra sak är också att nämna att du förstår hennes situation och att det är nog okänsligt och respektlöst (vissa kan ju tycka det, så might as well have that covered) att komma med något sånt här med tanke på att hon har partner osv., men att du behöver säga det eftersom det påverkar dig mycket och du mår dåligt av att hålla det inne, och att du hoppas hon har överseende med det. Samtidigt som du poängterar att du ändå kan fortsätta vara hennes vän (förutsatt att du kan det då) och du ställer inget ultimatum eller så, men att du behöver ha det sagt. Allt detta helt kort. Heh.
SEN. Så, bara. "Jag tycker fortfarande om dig". Eller: "Jag har fortfarande känslor för dig". Det är liksom, hur du glider in på ämnet som är det viktiga, inte sedan hur du säger själva saken. Behövs ej mer än bara ett "jag gillar dig" där, för att hon ska förstå. Och sedan, hur du avslutar det. Gärna på ett sätt som trubbar av alla obekvämligheter som kan uppstå vid sådana situationer, vilket är helt beroende på situation egentligen. Men också med ett, "... och jag undrar om du kanske också fortfarande känner liknande för mig". Det sista ska egentligen ej vara nödvändigt för vilken vettig människa som helst kommer säga om det är ömsesidigt eller ej, men OM hon ej säger det så. Får du nog dra det ur henne på det sättet.
Men liksom. Tänk. Lättsamt. Tryggt. Dina känslor är stabila. Du vill att hon ska veta. Du kommer ej hoppa ut genom fönstret eller kasta syra i ansiktet på henne. Utan bara, du känner så. End.
Detta är bara TIPS, se det som en riktning eller liknande. Slipa om efter egen mall! En gång i mitt liv har jag behövt göra samma sak, och då var jag nära på att spy. Vi satt i total tystnad i kanske 10 minuter efter jag hade sagt "jag måste berätta en sak". Stackaren trodde jag skulle berätta att jag fått cancer eller något. Det finns liksom inga perfekta Hollywood-situationer där man bara, AH NU ÄR PLANETERNA I LINJE, NU SÄGER JAG DET! Utan man får arbeta med det man har, slänga in det och hoppas på det bästa. Det är inte så mycket hur du säger utan vad du säger. Betydelsen förblir densamma. Men ja, inga serenader eller evig-kärlek-vid-mitt-LIV-förklaringar just då kanske, hon verkar ha haft fullt med dessa :)
Citat från sattyg
--------------------------------------------
"Jag älskar dig" känns alldeles för straight forward om jag ska vara ärlig, vi sa det under vårt förhållande det gjorde vi och vi hade såna känslor mot varandra men ett "Jag älskar dig verkligen" känns så fel att lägga fram även om det är så jag känner för henne.
Men det du sa, att enkelt lägga fram det, under en dötid där vi inte har nått att prata om där jag helt enkelt bara kommer med ett "jag måste prata med dig om en sak" eller ett "det är en sak jag vill berätta för dig" kan nog funka, jag får helt enkelt klura ut helt exakt hur jag ska säga det.
Och några ultimatum kommer det inte ställas, utan jag vill bara få det här sagt till henne, men samtidigt inte freaka ut henne. Det här är en tjej, jag skulle kunna tänka mig att skydda med mitt egna liv över (kliché någon?) men du förstår hurpass starka mina känslor är för henne.
Allt jag vill somsagt, är att hon ska må bra, och när hon mår bra, så kommer jag må bra helt enkelt. Men att få ur mig det här kommer att få mig tillbaka på rätt vägar igen.
Sen om hon besvarar mina känslor är egentligen inget jag förväntar mig, det jag vill är att få ett "okej, tack för att du berättade åtminstone :)" med ett glatt humör tillbaka, kommer få mig att känna mig bättre själv.
Det enda jag verkligen inte vill, och tro mig jag vet inte vad jag kommer göra om det händer, är om hon tycker jag är för creepy och vill avsluta hela vänskapsrelationen, så jag får nog tänka mig för med vilka ord jag använder mot henne helt enkelt
Du får ursäkta om jag verkar nojjig, men jag blir lätt sån gällande det här, jag har varit såhär under en längre tid och varit så fruktansvärt osäker på exakt hur jag ska gå tillväga ens. Men på nått sätt, så kommer jag nog få det här att gå åt rätt håll!
Tack ännu en gång för att du tog dig tid att läsa igenom och svara på det jag har fått ur mig här, jag ska nog under morgondagen försöka få ur mig det här på ett bra sätt.
jag ha träffat en kille nu i över 2 månader och vi har blivit väldigt nära varandra både känslomässigt och intimt, vi båda säger att vi tycker om varandra jätte mycket och att ingen av oss skulle vilja va med någon annan. vi har också träffat varandras föräldrar och syskon.
men här kommer problemet han tycker det är för långt avstånd mellan oss (14mil) men vi ses ändå minst en gång i veckan och sover över hos varandra, han säger också att eftersom att han har sina tävlings perioder under vintern är han rädd att om vi skulle börja bråka och han skulle inte kunna koncentrera sig och han vill satsa på sin karriär inom idrott, han säger då att till sommaren skulle de funka(men va skulle då hända nästa vinter tänker jag) han tycker också att ålders skillnaden är lite mycke fast han bara är 2 år äldre.
han säger att det egentligen inte skulle vara någon skillnad mellan oss om vi skulle bli tillsammans att det ända skulle va att vi skulle vara öppna i om att vi umgicks bland våra kompisar och dylikt.
varje gång jag tar upp ämnet om förhållande börjar han prata om skälen ovanför, att han inte vet och att han vet inte är mogen för att ha tjej.
jag vet allvarligt inte vad jag ska göra för jag vill inte fastna för en kille som jag inte kan få men jag vet inte om jag kan få han eller inte och jag har nog redan fastnat.
skulle behöva hjälp att komma på vad jag ska säga till honom för att han ska förstå att jag inte klarar av att leva i ovisshet för vad han vill ska hända.
Du ska inte behöva sitta och vänta på sommaren för att få det du vill ha av honom. Klarar han inte av att ge dig det nu, så ser jag inget annat än att han inte verkar vara så intresserad. Allt han nämner verkar som undanflykter och, precis som du säger, vad händer nästa vinter? Det är helt okej att tveka, men det kan han gott göra i sin ensamhet. Du ska ej behöva hänga kvar och drabbas av hans tvivel - om du inte själv bedömer det vara värt det. Men livet är lix inte en Hollywood-romcom, så det skulle kanske visa sig vara förödande för dig känslomässigt.
Du bör respektera att han ej är redo, som han säger, men var tydlig med att han ska respektera att han inte bara kan flumma runt med dig hur som. Antingen blir det seriöst nu, eller inte alls. Och då slutar du träffa honom. Du är då värd mycket mer än att vara någons sommartjej. Så, helt enkelt. Säg att du ej kan acceptera halvmesyrer, ha ett gott liv, adjöken. Sen vet man aldrig vad som händer, kanske klickar i sommar osv. Men fäst dig inte nu, han verkar inte vara stabil.
Detta är vad jag tänkte om det du skrev! Hoppas det är till någon hjälp. Och jag hoppas också att det löser sig till det bästa.
Citat från sattyg
tack! har tänkt själv ungefär samma, var bara skönt att höra det från någon annan.
Hej. Här var det väldigt längesen jag skrev. För lite mer än sju månader sedan så träffade jag en kille och vi hade massor av internskämt och saker med varandra. Jag skulle sova över hos honom och pga våra internskämt så slutade det med ayt vi höll på med varandra och blev ihop. Nu har vi varit ihop i över sju månader och det har väl gått ganska bra. Vårt enda problem är väl egentligen att han är världens kramigaste och gosigaste konventare och att jag är en extremt svartsjuk person. Nu i helgen var vi på närcon vinter och redan i kön så satt han med ett av sina ex i knät och gosade med henne. jag kände mig lite smått nere över att han gosade med sitt ex där framför mig. orkade dock inte göra något. tänkte att han får göra vad han vill och sedan försökte jag ändå stå ut och leka att att allt kändes helt okej. Sen inne i konventet så fanns det en tjej han klängde mycket på och efter förra närcon (då jag och han var ihop) så hadehon pussat honom och han hade inte sagt att han hade flickvän eller så. han hade låtit henne pussat honom. tyckte därför att det kändes jobbigt när de kladdade på varandra och sa gulliga saker och så. tänkte att jan får göra vad han vill och fortsatte vara glad på utsidan och så. sen lite senare så träffade vi en tjej som han typ är kompis med och som jag har pratat med några gånger och de kändes väl helt okej ända tills han tog på hennes bröst och så. orkade inte vara med honom just då och sa att jag var trött och ville sova trots att klockan bara var sex. Jag har berättat för honom i princip ända sedan vi blev ihop att jag är en extremt svartsjuk person och att det är helt okej att han är med folk och kramar folk men att jag inte tolererar så mycket mer än det och jag misstänker att min svartsjuka kan komma från mitt förra förhållande dpå jag inte ens fick prata med andra killar eller så... aja iaf, sen kände jag att jag inte ville prata så mycket med honom under konventet ovh jag tror att jag nlev lite kall eller något. igår när både han och jag hade åkt hem till oss själva så pratade vi i telefon och jag berättade för honom att orsaken till att jag kunde bli sådär kall mot honom var för att jag hade lite svårt att se honom göra alla såna saker. han blev arg på mig och sa att han gosar jättemycket med alla så varför skulle han inte få göra det med ett ex och att det där med att ta på brösten var en intern sak mellan han och hand tjejkompis och så. Jag försökte förklara att jag ändå mådde dåligt och att det är okej om han vill gosa med folk men att han i alla fall kan sluta ta på typ bröst, rumpor etc... han blev arg och sa att jag tar ifrån hans internskämt och så. Vi pratade länge och jag kan inte skriva allt vi sa för det skulle böi alldeles för långt men vi bar nästan nära på att göra slut ända tills han fick idén att jag skulle gå och prata med någon för stt bli av med min överdrivna sbartsjuka. Grejen är ju den att jag har pratat med många olika proffesionella för detta och salla säger samma sak: att jag har för dålug självkänsla och att sådant han gör är vanligt att bli svartsjuk för och att jag skulle prata med honom och försöka förklara vart mina gränser går. Jag försökte berätta det för honom och kom med idén att vi i alla fall kanske kunde ta det stegvis och att vi tar lite i tahet och att han får göra vad han vill men kanske bara kan chilla lite med bröstgrejerna och så för tillfället. han blev arg och håmler fortfarande fast vid att det är en dålig idé och att jag måste gå och prata med någon och att jag till slut kpmmer hitta någon som hjälper mig att komma över mitt problem. han säger även att jag inte försöker tillräckligt mycket och att det kommer lösa sig när jag går och pratar med någon. vad fan ska jag göra för att få honom att inse att han också kan hjälpa mig och atg alla jag pratat med säger mma sak?
Glömde även berätta att han säger att jag inte är bättre än mitt ex som satte regeln att jag inte fick prata med andra killar och han säger att jag på samma sätt just nu hindrar honom från att göra vad han vill och från att vara sig själv
Lumposivatia: Jag lyckades läsa din text även fast du inte använde styckeindelning.
Han är ju dum i huvudet om han tycker att du är överdrivet svartsjuk för att du inte vill att han ska ta på andra tjejer? Så gör man inte om man är i ett förhållande, om båda två inte kommit överens om annat. Om han vill kramas eller klänga på någon, så varför inte göra det på sin flickvän om hon är tillgänglig?
Har du dålig självkänsla så ska du verkligen inte vara tillsammans med honom om han behandlar dig så. Jag talar utav egen erfarenhet och jag kan lova dig att det bara blir värre. Accepterar han inte att du vill ha honom för dig själv så tror jag att du borde dumpa honom, för din egen skull.
spruffen: förlåt, min dator är sönder och jag skriver från min mobil så det blir så krångligt med styckesindelning och så. Alltså jag upplever inte själv att jag har sämre självkänsla än andra i min ålder. Jag går ut osminkad och ofixad och när någon kommenterar något om det så säger jag bara "äh, jag är charmig :)" medans tjejer i klassen sitter med kuddar i knät för att folk inte ska se deras "feta" ben och så... Jag har väl egentligen inte så mycket emot att han kramar folk och klänger lite på folk men när det är med tjejer som pussat honom under tiden vi varit tillsammans samt ex så känns det jobbigt. och det där med att ta på folk känns inte heller bra.. inte alls faktiskt... skrev här mest för att kolla om det bara är så att jag har problem eller om det är så att han också gör fel... jag ska försöka prata med honom och se hur det går
Ja, det tycker jag att du ska. Enligt mig är det han som gör fel och inte du. Man kan inte bestämma själv att man har ett öppet förhållande om inte den andra är med på det.
Han förnekar dock att vårt förhållande skulle vara ett öppet förhållande.... för att han inte pussar folk eller ligger med folk eller så... tack förresten
Men jävlar. Ta andra brudar på le boobs är väl långt ifrån okej, det borde väl vem som helst fatta.
Det är absolut inte dig det är fel på som känner sådär. Fine om det känns konstigt när han bara kramas med andra, men det andra hade jag aldrig accepterat. Ställ ett ultimatum. Antingen får han skärpa till sig eller så får ni gå skilda vägar, för du ska ju inte behöva gå runt och må dåligt samtidigt som han berättar hur felet ligger på dig. Nä, han låter inge vidare du. Han måste ju se sitt fel i det hela också.
Det handlar ju inte om att man tar ifrån deras internskämt, det handlar om respekt. Man gör inte sådär om man är i ett förhållande. Ska man fortsätta ligga med andra när man är i ett förhållande bara för man gjorde det innan? Nja. Det där argumentet håller inte.
tror jag löst detta nu på ett sätt där jag slipper göra slut, tack hörni.
när får jag min mens :(?
blir mobbad i skolan för jag inte fått det ännu,alla andra killar har fått
SvartSvart: tror inte du kommer få den på ett bra tag. Om du får den överhuvudtaget. Du får nog lära dig leva med att bli mobbad tyvärr
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet