Mörka Dikter

Leave me alone when you have no clue about what's going on.
Be with me when I'm silent and won't say a word.
Never ask me how I am, you alreday know I'm "fine".
Don't look, don't speak, don't hear.
I'm fine. And you always believe it.

Allt är svart, jag ser ingenting.
Jag fumlar runt mig.
Tillslut känner jag det jag sökte efter och trycker på knappen.
Nu har jag tänt lampan.


Riktigt mörkt var det.
Inspirerat av en verklig händelse.

Allt är svart
Jag ser inget
Jag ramlar runt och ingen hittar mig
Nu kände jag något
Det var lysknappen

Mörker.
Jag snubblar över någonting.
Var är lyset?
Där var lyset...

Jag var tvungen.

Jag sitter här i vid min dator
Min ända vän.
Jag har cola brevid mig men kan inte dricka den för att jag nyligen borstat tänderna.
Jag ser gud stå brevid och håna mig.
och jag tänker "Oh god, GIVE ME MERCY!"
men gud ger mig inget annat än äcklig tandkrämssmak.
jag får plötslig ångest.
nu ska jag skära mig.
BRB BASEMENT.

based on a true story

Ångest, ångest är min arvedel

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!

Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar,
jag river mina uppåtsträckta händer
till blods mot molnens frusna trasor.

Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,
mina händer river jag såriga, ömma
mot berg och mörknad skog,
mot himlens svarta järn
och mot den kalla jorden!

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.

Hours get lost, every shadow
A fragment of the past
A scenario of the dead
In grievance for the hours we shared

Curse me, take my breath away
Life disgusts me
Touch me, take my "life" away
Life disgusts me

Years got lost, every single moment
A fragment of demise
For the bleak seasons never change
Within this desolating overture

Curse me, take my breath away
Life disgusts me
Touch me, take my "life" away
Life disgusts me

Life got lost, all hope forsaken
Again the shadows lead my way
To a distant place... to another day

Why?

Crash the car into the wall of mind
she still cries out her envy
to the birds that slowly
ripps into small feathers
hold this fantasy
in the glas of control
'cus it's our only hope

Det här var inte första gången

Du kallade mig värdelös igen

Det var inte första gången

du framkallade tårar bakom ögonlocken
(som jag blinka bort snabbt som ögat)

Inte första gången

Tänk på att andas
Andas in
Andas ut
Nu glömde du att andas på 2 minuter igen
Vad är det med dig
Titta inte på mig sådär

Jag tittar in i spegeln
Ser spegelbilden stirra på mig
Kritisera mig
Skrika åt mig

Glömmer att andas igen
Drar in magen
Då kankse jag hade varit nöjd

(krash)
Glas flyger över rummet
Tårar bryter sig lös
Går inte att få stopp
Jag sätter mig på golvet
Besegrad av mig själv
(igen)

Värdelös
Där kommer orden igen
Skär djupa sår i själen

Dem hinner aldrig läka ihop helt
Förrens du kommer tillbaka
Skriker


Oförglömliga minnen susar förbi i vinterns tysta men kyliga natt
När jag springer ut barfota genom snöns kristaller
Över bron

Minnena kommer tillbaka
Drar upp allt från rötterna
Åter igen.

Det somhänt kan aldrig göras ogjort

Bara som du
Av: Lydia Ledenvik


Liggandes på badrumsmattan
och jag har ditt hjärta i mina beniga händer


Trodde du verkligen att du skulle slippa undan?
Trodde du verkligen att jag skulle sluta?
När jag äntligen fått dig här, hjälplös
i mina mörka ögons makt


Du ser inte längre att du blivit blek
för dina ögon har fått den där hinnan
av förnekelse och fått dig hjälplös
Ska jag sluta, gör det ont?


Skrattandes kilar jag in kniven
i ditt blödande hjärta och springer ut i hallen
Du tittar på mig med en sista bedjande blick
Vaddå, jag gör ju bara som du. Var det fel?
Men just det, jag är ju inte som du
jag är inte ett djur som gillar jakten


Jag drar ut kniven sakta
och springer ut till framtiden
där jag kan glömma dig

står i mitt badrum
stänger dörren från allt liv

livet har ingen mening längre
sätter mig i badkaret
tar fram mammas rakblad
som hon brukar glömma
dra försiktigt över min kropp
och känner att jag är nära lycka!

Now it's time, for me
for you, to slay
the fear, the time
of destruction
It's better, to be
stepped on, then be left
alone...

It's not my fault that I left!
It is
Your fault that you didn't!
Within
My heart, you are dead!
Yes, within me
You're not alive!

Capture the sunrise
Yes, capture it!
While it's still shining
This is not what we expected!
The Scars
The blood
The wounds
The fear

It's not my fault that I left!
It is
Your fault that you didn't!
Within
My heart, you are dead!
Yes, within me
You're not alive!

The Scars
The blood
The wounds
The fear
It's your own entire fault

Egentligen så var den menad som låt text, men äh! :]