Långdistansförhållande - Ja eller Nej?

Citat från MFGhoulscout

JA. Skönt att slippa fanskapet

Nej, jag vill ju inte vara ifrån min älskling! Skulle aldrig klara av att ha ett förhållande byggt på telefonsamtal eller liknande, nästan helt utan närhet :(

jag säger nej, det är sjukt jobbigt och jag har ganska dålig impuls kontroll så kan inte stå ut.
men visst, det gör ju att gångerna man träffas är mycket mer minnesvärda & betydelsefulla.

I början är det ok, det går bra för allting är jättecasual. Men när man börjar tänka på något mer seriöst så går det antingen åt helvete eller så flyttar man ihop eller närmare varandra helt enkelt. Första året var ez, now not so much anymore. Just nu räknar jag dagar tills vi flyttar ihop.

Har nästan bara haft långdistansförhållanden, vissa har fungerat bra, andra inte.
Helst så har jag inte det igen.

Har ett just nu och ja, det är skitjobbigt med konstant saknad, men samtidigt så himla fint när man väl är med varandra. Planerar väl att flytta ihop nästa sommar.

Nej för fan, långdistans suger.

Jag säger ja.
Har bara haft ett förhållande o det var på 40 mil. Jag tyckte det fungerade bra men hon kände inte samma.
Nu senast så var det ännu en gång hon som inte ville ha ett distansförhållande.

Så enligt mig, tycker jag det är värt ett försök ialla fall.

Han bor 80 mil ifrån mig,
men vi ses ändå minst en gång i månaden,
det går max 3 veckor emellan gångerna vi ses,
ibland mindre. Så det känns skönt.
<3

Aldrig haft, och jag skulle inte kunna tänka mig att ha det.

Ne, det suger. :/

Absolut inte!

Nej fuck you distans!
Distans kan förvandla mig till en hemsk kossa, jag behöver min kärlek nära för att fungera normalt.
Tycker dock inte att man behöver sitta ihop 24/7. Han ska ha sina kompisar, jag ska ha mina.
Det MÅSTE finnas självständighet.

SÅ LÄNGE DET ÄR SANN JÄVLA KÄRLEK. FUCK YEAH