Hur många börjar tappa hoppet?
Citat från dansasvin
Citat från pooftorrent
Citat från ZEEL
Tycker dock inte att det är en så konstig känsla. Alla som upplevt kärlek någon gång måste väl ändå veta hur det känns. Jag tappar hoppet om mänskligheten när folk i min ålder inte tänker innan de yttrar sig. Herregud.
Är du seriös?
Alltså, visst om man är lite deppig för att man precis gjort slut med sin flickvän/pojkvän,
men vafan trodde man, att de skulle hålla hela livet eller? Visst om man tappar hoppet
när man är 30, varit tsm med någon i 10 år utan att man gift sig och sedan blir man dumpad.
Men att tappa hoppet i den här åldern är ju bara skamligt.
Det är bara en upplevelse man ofta känner under tonåren för första gången. Men någonstans där inne så har man kraft att gå upp igen innan man faller till botten - det går att lösa med tiden, ibland med hjälp och råd från någon annan eller ibland klarar man sig själv.
Personligen har förlorat personer och även en stor kärlek, men idag mår jag prima fint!
Och depressioner går att bota, trust me.
Citat från McWitty
Citat från dansasvin
Citat från pooftorrent
Citat från ZEEL
Tycker dock inte att det är en så konstig känsla. Alla som upplevt kärlek någon gång måste väl ändå veta hur det känns. Jag tappar hoppet om mänskligheten när folk i min ålder inte tänker innan de yttrar sig. Herregud.
Är du seriös?
Alltså, visst om man är lite deppig för att man precis gjort slut med sin flickvän/pojkvän,
men vafan trodde man, att de skulle hålla hela livet eller? Visst om man tappar hoppet
när man är 30, varit tsm med någon i 10 år utan att man gift sig och sedan blir man dumpad.
Men att tappa hoppet i den här åldern är ju bara skamligt.
Varför går det bra att vara ledsen när man är 30, men inte när man är i vår ålder? Jag tror inte att det finns så mycket man kan göra åt det när man känner att saker är hopplöst, och sätter vi fokus på kärlek(för att hålla oss till ämnet) så är det väl ännu mer vanligt - särskilt i vår ålder?
Jag tycker inte att det är skamligt över huvud taget att känna sig dålig, däremot så tycker jag att det är skamligt att skämmas för sina egna känslor.
Nå, inte än, dock för att ja bara börjat levt av mitt ungefär 80-90 åriga liv. Respekterar att vissa börjar tappar hoppet, eftersom jag inte har en ANING om vad denne personen har gått igenom i sitt liv och det angår mig inte heller att snoka runt och kanske riva upp sår.
Men som sagt, nej, inte än, jag har "bara" förlorat en riktigt stor kärlek, vilket jag förbannar mig själv för. Men nej, har inte börjat tappa hoppet...
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när människor mellan 12-20 år har börjat tappa hoppet för kärlek.
Citat från pimpmypenis
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när människor mellan 12-20 år har börjat tappa hoppet för kärlek.
Har man haft en historia av dåliga förhållanden och en massa strul, tror du inte man utvecklar ett visst tankesätt då?
Många som har upplevt sin första kärlek och blir enormt nere och sårad då den tar slut - ge fan inte upp, bara en tillfällighet, det kommer alltid att finnas någon som kan ta den platsen förr eller senare - va inte så överdrivet emo och känsliga, finn eran mentala, starka sida.
Lever ett thug life istället.
Thug 4 laif, homeboyz!
dansasvin: Visst, man får vara ledsen, absolut.
Men att tappa hoppet är ju lite väl överdrivet.
Och eftersom hela bunten av oss är unga så har vi inte ens börjat "leva" ännu, vi har inte fått chansen
att hitta just den där personen som vi kommer hålla ihop med. I vår ålder ska man roa sig och ha kul,
hitta små romanser och deppa ett tag efter att det tagit slut, det är så man lär sig.
Och förövrigt så är det väl det ungdomen går ut på?
Citat från McWitty
dansasvin: Visst, man får vara ledsen, absolut.
Men att tappa hoppet är ju lite väl överdrivet.
Och eftersom hela bunten av oss är unga så har vi inte ens börjat "leva" ännu, vi har inte fått chansen
att hitta just den där personen som vi kommer hålla ihop med. I vår ålder ska man roa sig och ha kul,
hitta små romanser och deppa ett tag efter att det tagit slut, det är så man lär sig.
Och förövrigt så är det väl det ungdomen går ut på?
_det är så_ alltså?
När du sitter där, med ditt julbord i form av en Finduskartong som har en uppvärmningstid på fem minuter när du är fyrtio bast och oskuld, ja, då bör du tappa allt jävla hopp.
Jag personligen vet att det finns underbär kärlek där ute! :>
mm inga förhållanden går bra för mig :/ det enda som gick någorlunda långt var för sju år sen :///// tappar nog hoppet
Jag har inte tappat hoppet om kärlek, vet att den finns där ute i många former. :) Frågan är bara om jag lyckas finna den innan min tid rinner ut x)
Verkligen inte. Jag bryr mig inte ens. Jag är bara femton, kärlek är bara en liten sak vid sidan om som jag inte bryr mig om.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet