Har du Adhd Add eller nåt annat du fötts med, härliga impulser?
Problem med psykiatrisk diagnostik.
Det finns både fördelar och nackdelar med att diagnostisera enligt ett strikt
diagnossystem och det är många som ser det som ett hot mot den enskildes unika
problematik (Haugsgjerd, 1999).
Vad som är normalt och onormalt skiftar beroende på kultur och tidsperiod. En
stor vikt bör läggas vid att se diagnosen i sitt sammanhang. Vad som är normalt är en
social konstruktion och påverkas därför av gällande värderingar och politik. Det går inte
att presentera en objektiv sanning på definitioner av beteenden som för psykiatriska
diagnoser (Passer och Smith, 2001).
Då det gäller att jämföra och förutsäga risker och möjligheter samt att planera
åtgärder för stora grupper av människor, kan diagnoser vara nyttiga. När det däremot
handlar om att hjälpa enskilda individer är det viktigt att diagnosen inte hindrar
behandlande personal från att se varje individ för sig och sjukdomen som en upplevd,
unik erfarenhet (Cullberg 2001). Diagnosen kan enligt Cullberg liknas vid en yxa som
är nödvändig för att hugga ved med, men fel använd är den också ett livsfarligt vapen
(2001).
Diagnos- och sjukdomsbegreppen är komplexa, de har olika betydelser för olika
individer och samhällen. För individen kan diagnosen betyda en identitet som tvingar in
denne i en roll och även påverkar relationen till anhöriga, professionella och sociala
institutioner. Diagnoser ger makt åt dem som ställer dem, och diagnosen kan frigöra
resurser t.ex. i relation till försäkringskassa och skola. Den kan göra en avvikelse
legitimerad, konkretisera lidande men även stigmatisera individerna som bär dem.
Sjukdomar och diagnoser är inte något beständigt, utan förhandlas fram mellan olika
aktörer och får olika namn och status vid olika tidpunkter och i olika samhällen.
http://www.familjevardsstiftelsen.se/wp-content/uploads/2012/08/uppsatspsykoterapi.pdf
Jag tycker aldrig jag blivit nedvärderad när jag sökt hjälp? Jag håller med dig på vissa punkter, men hur vet du att sådant inte kan erbjudas till en person med koncentrationsproblem? Du har alltid rätt till att få hjälp, och du ska inte nöja dig tills du får det.
Vem säger att någon måste veta om din diagnos förutom din läkare? (och föräldrar om du är omyndig)
Citat från Friskan
--------------------------------------------------------------------------
Dålig läkare
Jag har både Aspie neurotypiska drag (:
Citat från Svamp_5
JA OCH TREVLIGT FÖR DIG, MEN VI TYCKER SÅHÄR!
Du prackar på alla med ditt tjafs om hur dåligt det är och blabla, visst, tyck det, din åsikt.
Men försök inte ändra våran, vilket du uppenbarligen försöker för du har varit i denna tråd länge och predikat med dina åsikter. Tydligen är det inte många (inga alls?) som tycker lika. Jag tycker att dina argument är sjukt trångsynta men du får tycka som du vill.
Är bara trött på att du ska smutskasta psykiatrin och medicinering på det där viset för även om psykiatrin inte är den bästa här i sverige så är man i alla fall erbjuden hjälp och har ett jävla ställe och gå till.
JAG har hjälp av min medicin, har testat en massa andra metoder utan men det har inte funkat. Många andra har också hjälp av sin medicin. Och det är faktiskt ett val man själv får göra, om man vill ta medicin eller inte.
Och jo, de hjälper en även om man kommer dit och säger att man har koncentrationssvårigheter. Det var så jag kom in i BUP så eh.
Så, nu har jag sagt mitt och kom inte med några dumma argument, för detta är FAKTA och inga hypoteser. Finns inget att diskutera så tack och hej.
Så om man inte håller med den rådande inställningen är man alltså trångsynt. Jag finner det aningen mer trångsynt att upprepa något jävla mantra som lyder "uuhhh, medicin hjälper, det är frivilligt, snälla läkemedelsföretag, tryck din arm längre upp i min anal." Frågan är hur jävla frivilligt det är när psykiatrin trycker piller på en för att de inte kan en, eller det faktum att man letar efter snabba lösningar och därför inte anser sig ha tid för något annat, för vårt samhällsklimat är ju inte alls stressigt. Hur lång tid kommer det att ta innan folk inser hur rövknullade blir?
Det behöver inte ens röra sig om psykiatrisk hjälp, det kan handla om träning, förändrad kost eller meditation. "Jag har inte tid." Om du inte ser det konstiga i att ge ungdomar som inte ens får köpa sin egen alkohol preparat som är i samma klass som kokain får väl det stå för dig, men i mitt tycke är det otroligt perverst.
Fel formulering från min sida, har du ingen diagnos tycker de allt att du kan dra åt helvete. I det här skitlandet behöver du en diagnos för att förvänta dig hjälp.
Tycker vi lever i ett ganska bra land faktiskt, även om jag inte håller med om allting.
Jag måste ändå fråga, vad har du fått din information från? Eftersom jag tvivlar på att någonting av det är av egen erfarenhet.
Jag själv mediterar och tränar, men för mig så räcker det bara så långt. Vad är då svaret? Leva ensam och ses som en börda av samhället?
Dock kan jag hålla med om att det finns vissa fördelar med att ha någon diagnos. Jag får till exempel ut 300% mer i ersättning på grund av det.
Jag påstår inte att det är rätt.
Citat från Svamp_5
Samma mantra, det kom ju verkligen från rätt käft.
Nu slutar jag helt enkelt skriva till dig, för du är helt omöjlig att diskutera med. Du lyssnar inte ett skit på det jag säger, accepterar inte min åsikt utan fortsätter bara att leka Hitler och det orkar jag seriöst inte med. Du bara gnabbar på som om du inte läst det jag skrivit.
Vi har helt enkelt olika åsikter, tyck att medicin är skit då och psykiatrin med, men alla delar tyvärr inte din åsikt, som du säkert redan märkt.
OCH, det är inte kokain det liknas med, utan amfetamin. Tack och adjö, igen.
ADHD!!!!
Jag har ADHD och är glad att få andra glada
Citat från Nellie
Nej, det är kokain, den struktur metylfenidat har liknar inte amfetamin särskilt mycket. Den är mer lik kokain i både struktur och hur den påverkar signalsubstanserna.
Sen om man anser sig vara i ett behov av medicin ska man absoluta ta det. Men det är ett faktum att det handlar om att utnyttja folk med en viss problematik, har du hört talas om hur rävgiftet strattera som är föga hjälpligt blev godkänt? Om inte borde du läsa om det.
Sen att man ger Ritalin/Concerta till småbarn är hemskt med tanke på att det finns mindre skadliga och mer hjälpsamma alternativ. Har du läst bipacksedeln till den medicin du nu har? Den är ju hemsk. Min favorit är nog:
plötslig död
Det ger man till barn alltså.
Asperger och ADHD, tar ingen medicin.
Citat från Sakanaide
Jag har Adhd och jag älskar att få folk att skratta, brutal humor! FTW
De händer att jag får helsköna impulser som: Jag sitter och dricker Cola och sen helt random när den är halvfull så frågar jag mitt offer om jag får kasta den i huvet på honom eller henne. Jag menar fyfan va kul de är med deras reaktion!
Har du impulser som denna eller ännu värre, SKRIV! jag vill jätte gärna höra :D:D:D<333
BE STRONG!
hahahahaha det är riktig humor!
Citat från Svamp_5
Jag kan medge att du faktiskt har en del vettiga synpunkter, men jag blir irriterad då du inte verkar acceptera andras åsikter.
Jag orkar inte tjafsa mer, så jag hoppas att vi kan lägga ner diskussionen och bara låta det vara, låta varandra ha sina åsikter.
Det jag fått höra är åtminstone att det innehåller ett ämne som är en form av amfetamin, men det kanske innehåller något liknande kokain också, jag vet inte.
Det är det jag menar, det är klart man ska det om man behöver det. Har låtit som du varit absolut 100% emot mediciner, haha.
Man avgör ju själv om man behöver medicinen eller ej. Om man inte har några problem så hade man ju för visso aldrig besökt BUP..
Jag har själv tagit Strattera, så ja. Men visste inget om detta "rävgift". Det hjälpte mig, men jag fick kräkningar och sveda i mage samt hals av den när jag kom upp i en högra dos så jag slutade ta den. Men jag vet att den funkat bra för andra, dock. Vet inte riktigt hur skadlig den är ifall den innehåller rävgift. Men, om man tänker efter så innehåller ju väldigt många saker en massa konstiga, giftiga substanser.
Till småbarn tycker jag kanske inte att man ska ge mediciner, i alla fall inte om de inte har väldigt svåra aggressioner och hyperaktivitet. Om det inte hjälps av andra metoder kan jag tycka att man kan ge dem en liten mängd, men bara om det är oumbärligt utan medicin. Det är egentligen bättre att (om möjligt) börja med mediciner när barnet har blivit stort nog att veta själv vad som behövs.
Jo, jag har läst, haha. Fast sedan lade jag undan den, det är bättre att ta upp bipacksedeln och läsa när man väl fått ett problem, annars blir man lätt inbillningssjuk.
Någonting bör jag ha (utöver aspien) då jag kan flippa totalt när jag är glad och överexalterad, vilket jag kan bli lätt, och när jag är grinig så kan jag få utbrott hur lätt som helst, så det är oftast antingen upp eller ner, och ofta kan jag inte kontrollera mig och fattar inte vad jag gjort förrän efter jag lugnat ner mig. Både kul och jobbigt, wäh! Men inget diagnoserat utöver atypiska autismen. Jag älskar att skrika ut skumma ord/meningar utan varning, eller nåt. Skumt.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet