Gud finns för henne
Nu har jag varit med lite konfirmand kompisar & präst och lyssnat på en gammal kvinna berättade om hur det var att vara i koncentrationsläger. Det. Var. Hemskt. Grejen var att hon var kristen och från Polen. Deras stad och invånare hade både blivit förtryckta under både Ryssland och Tyskland (staden ligger i nuvarande Ukraina). Hon var inte jude. Hon berättade så detaljrikt att man såg alla hemska bilder framför sig.
Något som jag reagerade starkast för var två saker:
När hon var i koncentrationslägret (runt femton år gammal) så var hon tvungen att jobba i en fabrik som gjorde hylsor till massikngevär. Hon och två andra flickor satt vid ett rullband och kontrollerade dessa hylsor som skulle se helt perfekta ut. En tysk kvinna som tydligen såg ut som en filmstjärna kontrollerade deras arbete. Hon var lika söt som hon var elak. De döpte henne till tyfus (en sjukdom). Hon tog upp en näve med hylsor och inspekterade. En av hylsorna hade en repa. Väl när de arbetande gick "hem" till lägret för uppställning på gårdsplanen - efter det så gick dom alltid till deras tilldelade barack - men denna gången så blev dom utsatta för grym tortyr och efter det så släppte tyskarna hundarna på de som stod på planen. Kläderna gick sönder och det blev djupa sår. Efter det så fick de stå på planen i givakt tills de inte kunde uthärda smärtan längre. Tyfus hade en piska av ståltrådar och järnkulor med lite läderomslag (inte runt kulorna) som hon slog med tills hon inte orkade mer.
En annan sak som berörde mig mycket starkt var när hon berättade vad som hände efter det. Hon fick inte längre jobba i fabriken utan i sjukstugan i koncentrationslägret. Där fanns det en judisk kvinna som just fått barn. Kvinnan fick sjuksystrarna (bla hon som berättade) att lova att ta hand om hennes lilla pojke (barnet). De lovade att göra det och hon som berättade detta för oss förklarade att hon lindade pojken och lade honom innanför tröjan. Hon klarade uppställningen och var påväg till baracken med de andra fångarna när en tysk fick ögonen på dem och stoppade dem. Hon trodde att de varit i köket som låg bredvid sjukstugan och stulit rester. Men så såg hon att det var ett barn. Hon skrek 'ett litet judesvin är vad du gömmer!' (något sådant) och slet ut ungen och KASTADE HONOM RÄTT I VÄGGEN. En blodpöl spred sig runt barnet på marken. Kvinnan hade en cigarett i andra handen och hon fimpade den på det bara bröstet där barnet hade legat. Tysken sade att hon hade befogenhet att skjuta. Men det hade varit för barmhärtligt sade hon. Hennes straff blev att städa upp i krematoriet, där man hade bränt de man gasat ihjäl. I ett år hade hon som jobb att städa undan benbitar, tänder och aska och dumpa i sjön som låg en bit därifrån. Ensam.
När det kom en paus så kom kvinnan fram till mig hon berättade att hon klarat av sitt liv tack vare Gud. Hon berättade att hennes barnbarn Rebecka hade fått cancer tre gånger om och överlevt tack vare att Gud hade varit med henne. Kvinnan kände att hon fått bönesvar och berättade att hon nu, levt i Sverige i många år och hjälper barn med organisationen Rädda Barnen och kör med lastbil till Polen med hjälpsändingar med kläder och mat b.la till olika ställen. 85 år gammal så håller hon fortfarnade på, även om hon har cancer i lungorna så är det fortfarande eld i henne. Gud har gett mig fler år att hjälpa andra säger hon. Då när hon stod där med mig och min kompis och kramade om oss så rann tårarna som regnvatten.
Innan rasten var slut så gick jag bort till vår präst. Tårarna rann fortfarande och vi kramade om varandra - hon också med tårar i ögonen.
Det sista kvinnan sa var; till er konfirmander - var inte dumma mot varandra och bråka. Ni vet vad som har hänt och krama om varandra och var glada åt livet så länge ni kan! (inte ordagrant men jag uppfattade dessa orden starkast)
Ville bara dela med mig av detta.
jag läser inte den klumpen, förlåt.
Otrolig historia, men jag antar att du vill försöka få oss att tro på gud?
Alltså, det där är jättejättehemskt, verkligen.
Men det var inte gud som "lät" henne överleva. Kanske att gud kunde varit något.. moraliskt stöd, som gav henne hopp. Men det var inte guds förjänst. Kanske låter hemskt, men antagligen berodde det på slumpen.
Edit: Vad är det alltså vi ska diskutera?
Kristna jävla svin
jag vill inte tvinga någon att tro på gud det är hennes åsikt att gud fanns för henne
Citat från photowhore
jag vill inte tvinga någon att tro på gud det är hennes åsikt att gud fanns för henne
Jaha, och vad vill du förmedla med denna snyfthistoria då?
Präster är inte dumma, dom skaffar inte någon som berättar en sån här historia utan baktanke, dom vill få er att tro på en gud som inte existerar.
Det här handlar inte om gud eller om kristendom.
Det här handlar om att människor finner tröst i att sätta sin tillit till något fiktivt.
Citat från photowhore
Hon berättade att hennes barnbarn Rebecka hade fått cancer tre gånger om och överlevt tack vare att Gud hade varit med henne. Kvinnan kände att hon fått bönesvar och berättade att hon nu, levt i Sverige i många år och hjälper barn med organisationen Rädda Barnen och kör med lastbil till Polen med hjälpsändingar med kläder och mat b.la till olika ställen. 85 år gammal så håller hon fortfarnade på, även om hon har cancer i lungorna så är det fortfarande eld i henne.
Gud har gett mig fler år att hjälpa andra säger hon. Då när hon stod där med mig och min kompis och kramade om oss så rann tårarna som regnvatten.
Innan rasten var slut så gick jag bort till vår präst. Tårarna rann fortfarande och vi kramade om varandra - hon också med tårar i ögonen.
Det sista kvinnan sa var; till er konfirmander - var inte dumma mot varandra och bråka. Ni vet vad som har hänt och krama om varandra och var glada åt livet så länge ni kan! (inte ordagrant men jag uppfattade dessa orden starkast)
Ville bara dela med mig av detta.
Det heter inte gud, utan SJUKVÅRD.
Citat från liljafjant
Vad vill du själv komma fram till? Tror du verkligen hon lyssnar på dig? Hon har väl redan bestämt sig för att tro på gud. Skapa en egen tråd om hur du inte tror på gud osv.
Wtf? Meningen med forum är ju att olika åsikter ska mötas?
Det hade ju varit jävligt givande om alla som skrev i en tråd var tvugna att tycka samma sak.
Citat från s3xnio
Citat från photowhore
Hon berättade att hennes barnbarn Rebecka hade fått cancer tre gånger om och överlevt tack vare att Gud hade varit med henne. Kvinnan kände att hon fått bönesvar och berättade att hon nu, levt i Sverige i många år och hjälper barn med organisationen Rädda Barnen och kör med lastbil till Polen med hjälpsändingar med kläder och mat b.la till olika ställen. 85 år gammal så håller hon fortfarnade på, även om hon har cancer i lungorna så är det fortfarande eld i henne.
Gud har gett mig fler år att hjälpa andra säger hon. Då när hon stod där med mig och min kompis och kramade om oss så rann tårarna som regnvatten.
Innan rasten var slut så gick jag bort till vår präst. Tårarna rann fortfarande och vi kramade om varandra - hon också med tårar i ögonen.
Det sista kvinnan sa var; till er konfirmander - var inte dumma mot varandra och bråka. Ni vet vad som har hänt och krama om varandra och var glada åt livet så länge ni kan! (inte ordagrant men jag uppfattade dessa orden starkast)
Ville bara dela med mig av detta.
Det heter inte gud, utan SJUKVÅRD.
det var gud för henne. Barnbarnet hade sex veckor kvar att leva då - nu är hon över trettio
TL;DR
Citat från RedShirtGuy
Kristna jävla svin
--------------------------------------------------------------------------
Hemskt. Verkligen.
Citat från photowhore
det var gud för henne. Barnbarnet hade sex veckor kvar att leva då - nu är hon över trettio
Dethär cancersjuka barnet, gick det i kloster och bad sig frisk eller fick barnet medicinsk vård?
Citat från liljafjant
Citat från TheOskar
Citat från photowhore
jag vill inte tvinga någon att tro på gud det är hennes åsikt att gud fanns för henne
Jaha, och vad vill du förmedla med denna snyfthistoria då?
Präster är inte dumma, dom skaffar inte någon som berättar en sån här historia utan baktanke, dom vill få er att tro på en gud som inte existerar.
Vad vill du själv komma fram till? Tror du verkligen hon lyssnar på dig? Hon har väl redan bestämt sig för att tro på gud. Skapa en egen tråd om hur du inte tror på gud osv.
Jag är bara kritisk, att det här var på en konfirmationsträff eller liknande förvånar inte mig.
Jag tycker jättesynd om kvinnan och sympatiserar med hennes upplevelser, men till det syftet att värva framtida kristna är jag skeptisk till.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet