Går sista året, vill byta linje! H J Ä L P ?

Idag går jag Bageri & Konditori eller med andra ord Livsmedel. Jag älskar det verkligen, när jag är i skolan. Men när vi har kommit ut på praktik känns det som, snälla gud kom och döda mig! Jag har aldrig haft några problem med att gå ut på praktik förr trots jag var så sjukt blyg förut. Men när jag kom ur på praktik i 2an mådde jag så dåligt, jag låg och grät om nätterna och ville verkligen INTE dit.. Men ag gav det en chans, jag trodde bara det var just den praktikplatsen jag inte trivdes med.
Jag går idag sista året på gymnasiet och varit ute på min andra praktik dag idag i ett annat bageri, och vill aldrig dit igen. Det går heller inte att prata med läraren om det, jag har försökt.

Jag funderade på att byta redan i tvåan, men somsagt trodde fel och drog ut på tiden och får helt enkelt skylla mig själv faktist men detta är inget jag vill jobba med längre i framtiden.
Jag har alltid drömt om att bli stylist, frisör (då jag alltid älskar att pilla med hår, färga det, klippa det, styla det i olika frisyrer och former, även på andra då jag sköter familjens hårklippande nuförtiden) eller förskolelärare (då jag ÄLSKAR barn, och vill vara en del att få se de växa upp)
När jag sökte skola i 9an, så var stylist mitt första val, och det var inget jag kom in på och blev att jag fick åka in på livsmedel. Nu känner jag väl att det jag verkligen vill är antingen frisör eller förskolelärare som jag är mest pepp på.

Men om jag nu inte kommit in på frisör innan hur ska jag göra nu då? Och hur ska jag gå väga nu när jag går sista året i gymnasiet? Vad finns det för för-nackdelar med att börja om en helt ny linje när man redan går sista? Vad finns det för för-nackdelar med att bli 18 och ''börja om''' gymnasiet? Och vilka andra linjer kan ni rekommendera? OBS! Praktiska linjer, älskar att skapa!

Jag kan även tillägga att jag har berättat för lärarna hur mycket jag avskytt praktik platsen, hur dåligt jag mått där och haft ångest när jag varit där för jag trivs inte där eller med människorna runt omkring mig. Och alla säger till mig att jag ska stå ut! Men jag klarar inte av det helt enkelt, och jag känner att det är bättre att jag bytar till något jag verkligen VILL göra nu, och gå med de som är år yngre än att gå och må dåligt. För jag trivs bättre i skolan än på praktiken!

Vad säger att det inte blir likadant om du byter till t.ex frisörlinjen.

Du kastar ju i princip bort ett par år genom att byta linje när du redan har klarat av två tredjedelar? Du skrev att du verkligen älskar det när du är i skolan - ta tag i dig själv så klarar du nog praktiken också. :)

Läs klart programmet så du tar studenten och läs vidare senare.

stå ut. du har inte så långt kvar tills du går ut, och då har du en bas i alla fall! sen är du fri från gymnasiet och kan göra vad du vill. eller hoppa av. jag gick om ett år och det var fan det värsta jag har gjort, DÅ mådde jag dåligt! så det rekommenderar jag dig inte för allt i världen. Good luck Chuck

Försök bara att få det gjort, du har klarat det förut, du kan klara det igen.

Men för övrigt vet jag en tjej som är 19, och hon går i ettan-måleri-.
Hon trivs jättebra.

:)

Om jag var du skulle jag plugga klart den linje jag redan går, stå ut liksom, och sedan försöka hitta en lösning till att göra något annat som jag trivs med EFTER gymnasiet.
Känns jävligt dumt att hoppa av i trean när du dessutom redan gått snart en termin.

Som ILold sa.
Gå klart och plugga vidare sen istället.

Gör det du tror blir bäst. Fast om du byter så kommer ännu mer praktik ligga i framtiden.

Jag gick om efter att ha gått 2 år på en annan skola. Funkar skit bra, om du inte har något emot att vara ett par år äldre än dina kära klasskamrater.

Varför utbilda sig till något man ändå inte pallar.

Läs klart och hitta en högskole/universitet utbildning som passar dig istället. Då läser man 100% det man vill och inte bara 2 timmar i veckan som man gör i gymnasiet.

Gymnasiet känns väldigt B i jämförelse så ju förr man kommer ut ur det desto bättre. Du kan ju googla runt lite och se om du hittar något intressant. själv pluggar jag specialeffekter till filmer och det är första gången jag verkligen trivs i skolan. Jag längtar efter varje ny vecka och är ändå inne på mitt 2a år :)

Så kämpa på tycker jag!

Varför frågar du inte din studievägledare om det här?

Varför inte byta praktikplatsen då?

Har exakt samma problem, ska ta tag i det på måndag. Tycker det är as fånigt när folket skriver stå ut för dom har verkligen ingen aning alls hur det känns när man ska slava ett år fram utan lön, med ett jobb som man inte ens vill ha?
Jag ska försöka ersätta min APU med att plugga annat, men som sagt! Ska kolla upp det på måndag!

Jag kom på i trean att jag också ville bli frisör. Gillade dock programmet jag gick (sam/estet) så jag bestämde mig för att gå klart, och under sista året ta reda på vilka alternativ jag hade. Grejen med frisör är att om man inte gör det på gymnasiet så måste man göra det privat. Detta kostar MINST 125 000 för två år (billigaste seriösa skolan jag hittade), och det är inte CSN-berättigat, vilket betyder att man inte får varken bidrag eller lån från CSN utan måste stå för allt själv. Däremot får man betalt andra året när man är ute på praktik, men det är knappast de pengarna kursen kostar. Kan dock tillägga att är du inte supersocial så kan det bli lite jobbigt på praktiken även när man är frisör eftersom man förväntas att kunna prata om typ allt med alla, hela tiden.
Meeeeeeen å andra sidan så är det bara pengar, och 125 000+ kommer du nog kunna tjäna ihop på ett par år ifall du jobbar hårt, så vill du verkligen bli frisör så go for it!

Jag löste det genom att flytta till min pojkvän i England och göra min frisörutbildning där. Jag gick mitt första år i en klass med idioter (de har inga intagningspoäng här, bara en intervju typ), och nu går jag en 19+ kurs så alla är typ 30 och har barn, men mina två år kostade totalt £1200, vilket är ungefär 1500 kr. Kaffepengar om man jämför med i Sverige, heh.

Valde att byta skola och linje från samhälle/ekonomi till trummor i slutet av 2an, eftersom jag läst alla ämnen så blev det bara 1 år extra för mig så det är lugnt, dessutom blev första året extremt slappt eftersom jag inte behövde läsa alla kurser. Vet inte om du kan få till det så pass bra men kolla runt lite, helt klart värt. Jag skulle behövt betala ganska stora summor för vad jag lärt mig från mina trumlektioner vilket jag gladeligen spenderar ett extra år i skolan för istället.
Dessutom är det skönt att få prova på och se vad man tycker om olika val av yrken, vilket är vad gymnasiet är till för.