Fosterfamilj
Har bott i 2 fosterfamiljer och 3 jourhem och en internatskola. Visst är jag kool?
Bor i ett till jourhem just nu och letar efter en familj som vill ha med mig att göra... edit föresten.
Jag ska flytta till jourhem på måndag.
Eftersom mamma inte kan ta hand om mig och pappa inte vill ha med mig att göra.
Jag är sjuuukt nervös! Tänk om de inte gillar mig. Tänk om jag inte gillar dem. .___.'
Tänk om allt blir bättre där. Kommer de tvinga hem mig efter de där sex månaderna? D:
min käre fader sa typ att dem på BUP hade sagt att jag kanske skulle bli placerad i ett fosterhem snart... jag e typ sjukt rädd.. typ allt man hört om såna e ju att det ska va helt jävla hemskt. men ändå vill man ju typ halvt åka. hoppas att det blir bättre.
Mina tankar var förut att en fosterfamilj vore nog bra att ha/hamna hos. Men efter att ha hört folks historier om hur dom har mått dåligt och blivit misshandlade, - så har jag nog ändrat min tanke om det, överhuvudtaget. Jag vill inte till nån annan familj..
Jag bor i fosterhem bara 2 månader till, jag har bott där innan för 2 år sedan när jag hade bråkat med familjeboendet och skrek att de kunde döda mig, men istället sa dem att jag var sjuk i huvudet och skulle ta in mig på sjukhuset. Så socialen kom hem och hämtade mig, så var jag där ca 3 månader.
Och nu har jag flyttat tillbaka, ska vara där som beslutat 4 månader och jag kom dit i mitten av Februari, precis efter kaoset på familjeboendet.
Och som sagt, jag bor inte hos mina föräldrar av två anledningar.
1. Min mamma dog av en sjukdom på mors dag 2007.
2. Socialen påstår att min pappa knarkar så får inte bo där (han gör det egentligen inte och dem har gjort tester i ett par år nu).
Så jag bodde hos min morfars sambo till fitthora som bara bryr sig om sig själv. (morfar tog livet av sig 2010 nyårsafton och jag hittade honom på golvet i sovrummet).
Jag fick all skit pågrund av min lillebrors vilja så jag skulle också straffas för att han skulle bli nöjd när det var han som gjorde fel.
Sannie som hon hette den fitthoran, gick runt och sa att jag bara ljuger, slampar runt och stjäl saker (vilket jag inte gjorde).
Hon kallade mig lögnare och knarkare samt sjuk i huvudet, och hur bra det var när jag inte var hemma.
Så detta året, hade jag rymt två gånger för att slippa dit hem till henne.
Första gången åkte jag in till stan med Linn(en vännina till mig) och var där hela dagen med henne sedan gick jag till farmor och var där. Där efter när folk fått veta vart jag hållit hus och att jag fortfarande lever hämtade min faster(hon är jätte snäll) mig så var jag hos henne hela helgen. Men jag var tvungen att gå tillbaka, och jag mådde inte bättre av det och det blev inte bättre. Jag förnedrades bara. Andre gången jag rymde, det var under tiden jag praktiserade i stan någonstan en hel vecka (v. 6) och så sov jag över hos min farmor som bor nära. Men jag fick inte vara där under helgen... Och jag ville inte tillbaka, jag sa att jag ville vara där. Men hon sa "men Jag Vill att du ska vara hemma". (när skulle jag någonsin få vad jag ville..?). Onsdagen satt jag i stan på ett ensamt ställe en hel dag för att sörja, det var ingen vän som ville vara med mig som jag kunde få lite tröst av. Var ingen som hade tid, ingen som kom ihåg, ingen som orkade. Bara en, Sidhion heter han och han är 2 år äldre än mig. Vi smsade och vi hade ju nyligen bara börjat snackas vid med varandra, men jag berättade att jag har ingen som ville vara med mig och jag kände att jag behövde det. Plus på fredag skulle hon fitthoran hämta mig. Han sa på skämt att han kunde kidnappa mig, men jag skrev ett seriöst svar "jag önska att du faktiskt kunde kidnappa mig så jag kom undan detta".
Men som tröst skulle Sidhion åka in till kristianstad och träffa mig. Jag blev faktiskt väldigt glad. Så på torsdagen, den 10:e Februari slutade jag tidigare från praon och stag till tågstationen för att möta Sidhion. När jag såg honom gå av, var jag lite tankspridd och nervös. Men som sagt, vi hann hälsa på varandra och så frågade han om jag skaffat biljett, jag undrade om jag egentligen skulle skaffa biljett till honom men det var till mig själv, jag hade dock inga pengar men han betalade åt mig. Så sa han att jag skulle hänga med, och vi hoppar direkt på tåget. Jag blev förvånad men glad att han gjorde det. Sen började folk bli oroliga och ringa till min mobil sent på kvällen för jag inte kommit hem. Jag var hos Sidhion då. Tillslut fick jag erkänna för pappa om allt. Och han var tvungen att berätta sanningen för Sannie också...
Men så fick jag ett hotfullt sms av henne. Jag var där under natten bara. Sen var jag tvungen att åka så tidigt jag kunde hem till farmor igen.
Jag var glad att farmor inte alls var arg på mig var extra snäll mot mig när jag kom tillbaka till kristianstad igen. Och sen fick jag höra att jag fick vara hos farmor hela helgen också bara för att Sannie inte pallade med mig.
Söndagen den 12:e Februari frågade Sidhion chans på mig och jag blev hemskt glad, jag tyckte om honom också. Men jag hade mitt hemska ex som jag bara var olycklig med som varit otrogen mot mig och bara ljugit och våldtagit mig. Så jag kunde dumpa honom tack vare min nuvarande, Sidhion. Fast på morgonen, eftermiddagen skulle Sannie komma och hämta mig...
Jag ville inte, jag ville gömma mig, stanna kvar lite till. Slippa se henne.
Men jag ar tvungen att gå ut, men för att hon hatade mig så ställde hon sig så långt borta som möjligt för jag skulle gå långt, hon varken tittade eller äns pratade med mig. Och middagen hos farmor var min sista måltid man man ju säga på ett tag.
Jag fick ingen mat på 4-5 dagar, kunde bara överleva på lunchen i skolan. Sen till slut... 17:e Februari hände allt kaos. runt 10 på kvällen går hon upp till mitt rum jag bara suttit instängd på med datorn och smäller upp dörren. Resten av historien står här; http://alezmizcha.blogg.se/2011/february/2011-17-18-februari-en-sann-berattelse-vad-s.html.
Sen när lovet började vecka 8 tror jag, skulle jag egentligen vara hos min pojkvän hela veckan, blev inte av då för jag skulle till fostehemmet igen där jag bott innan. Jag tyckte det var okej sist jag var där, ingen störde. Fast jag gjorde absolut inget än låg i min säng inne på mitt rum och tog bilder eller var ute och ritade. Nu har det varit lite mer problematiskt. Det är en äcklig, tafsande, jämnårig, aknebarn som blev förälskad i mig. Han visste jag hade pojkvän, men jag ville inte vara hans. Och han påstod själv att jag egentligen älskade honom, jag visste inte om det bara.. Nejmen, han har varit största problemet där. Sen Helens ilska. (fostermamma=Helen). Hon kallade mig idiot för Joel hade sagt att jag hade snott hans mat och jag fattade inte vad hon pratade om. Hon var så arg och förnedrande mot mig att jag skadade mig själv och grät. Senare, Joel lämnade mig aldrig ifred och gick runt och behandlade mig som om jag var hans och inte kunde ta hand om mig själv. När jag pratade i telefon med min pojkvän gick bara Joel in i mitt rum (vilket man egentligen inte får göra) och sedan låg han bara i min säng och försökte slicka på mina kläder och jag sa att han skulle gå ut men det tänkte han inte för annars skulle han säga till min pojkvän att jag har haft sex med honom (vilket jag inte haft) så han skulle dumpa mig. Sen så skadade han mig så jag fick två ärr på armen och så tänkte han inte gå förän han hade alla mina saker. Men han gick ut tillslut när Sven(fosterpappan) kom ner till köket. (han ville inte bli påkommen). Dagen efter träffar jag min bror Victor och hans kompis Nizar i stan och så berättar jag om Joel, sen stötter vi på Joel i stan och dem hjälpte mig genom att ta ett kort snack med honom att han går ut ur mitt rum när jag säger att han ska ut ur mitt rum och funkar inte det så tar han ett tydligare snack med honom. Det gjorde att han inte kom hem på över en vecka.
Men det är väl så det ser ut just nu? Jag ska bo i fosterhemmet ca 2 månader till sen ska jag flytta till familjehem (om de hittar något såklart).
Bor i en fosterfamilj som äger.
Mer behöver jag inte säga om dom faktiskt.
Azum päron asså.
U get it.
jag ska tydligen bli överlämnad till en fosterfamilj imorgon enligt mamma. Alltså, soc skrämmer mig...hur mycket kontrollerar dom en liksom?);
soc har rätt mycket kontroll.
Men det beror ju på hur pass illa det är.
Dom kan oftas inte tvinga en
Haha, även att ni fått allt genom soc, ni suger. Ärrade forevaaaah!
eh? va fan är de för idiotisk sak att säga?
Jag har bott i några månader hos en kontaktfamilj. Slutade med att jag inte orkade åka dit något mer. Allt startade pågrundav att min föredetta rektor är dum i huvudet och anmälde min morsa till soc för grov alkolism. Även fast hon inte varit alkolist sen typ.. 7-8 år sedan.
:3
vad är skillnaden på jourhem/fosterfamilj ? o:
Citat från CitronsmaK
vad är skillnaden på jourhem/fosterfamilj ? o:
Fosterfamilj är när man bor där heltid, jourfamilj är när man bor tillfälligt. Om jag inte tar helt fel.
Någon som har numret till ett jourhem eller soc eller något dåra?
^ eller vart man nu ska ringa för att få snacka med någon som kan fixa ett hem liksom...
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet