Formuleringsfascism
Citat från ErikSchwartz
Så du blir sur när andra bryter dom "oskrivna" och dom bestämda reglerna inom formuleringar och skrift, men du får skita i dom enligt dig?
Sluta gå på så hårt, ta det lite lugnt för sjutton, jag är bara människa.
Det är skillnad på fel och fel. Jag stör mig grovt på en del saker, medan andra saker bara är rena rekommendationer. Siffergrejen är en detaljfråga medan de/dem och särskrivningar är grundläggande.
Sluta gå på så hårt, ta det lite lugnt för sjutton, jag är bara människa.
Det är skillnad på fel och fel. Jag stör mig grovt på en del saker, medan andra saker bara är rena rekommendationer. Siffergrejen är en detaljfråga medan de/dem och särskrivningar är grundläggande.[/i]
Du har själv gått på ganska så aggressivt i den här tråden, så varför inte?
Så det handlar om ditt personliga tycke...
Typ det där som alla har, som är helt onödigt att hänga upp sig på eftersom ingen kommer att skriva likadant?
En annan bra grej att nämna är olika böjningar gällande kön. Adjektiv böjs ofta olika beroende på om det handlar om en man eller kvinna.
I regel handlar det bara om en bokstav i slutet av ordet, dvs adjektiv som slutar på e eller a. E:t är ofta en indiktator på att det handlar om en person av manligt kön medan A:t visar att det handlar om en kvinna.
Exempel: Den lilla pojken åt en smörgås med mycket ost på. <--- Fel! "lille" ska det vara.
Ni fattar grejen. Har stört mig på folk som inte känner till denna regel ett tag nu.
Jag ville aldrig skapa den här tråden, för jag visste att det skulle bli så fruktansvärt mycket käftande om att jag leker Gud inom det svenska språket.
Återigen; det finns NYANSER. Det här är en så sjukt liten detalj och jag är inte perfekt, jag följer inte regler till punkt och pricka och det finns miljoner regler som jag inte kan.
DÄREMOT ogillar jag starkt grundläggande fel som jag trodde att alla skulle träna bort innan tredje klass.
Citat från Jotohananen
En annan bra grej att nämna är olika böjningar gällande kön. Adjektiv böjs ofta olika beroende på om det handlar om en man eller kvinna.
I regel handlar det bara om en bokstav i slutet av ordet, dvs adjektiv som slutar på e eller a. E:t är ofta en indiktator på att det handlar om en person av manligt kön medan A:t visar att det handlar om en kvinna.
Exempel: Den lilla pojken åt en smörgås med mycket ost på. <--- Fel! "lille" ska det vara.
Ni fattar grejen. Har stört mig på folk som inte känner till denna regel ett tag nu.
Hahahah ja, det får mig att rycka till. "lilla pojken" hmm.
Jag hör uppenbart inte hemma på den här tråden.
Man måste ha en oerhört stor stock upp i röven för att bli irriterad på så här små saker.
Språk förändras hela tiden, för 50 år sen hade du blivit piskad (bokstavligt talat) om du ha använt dig av ett uttryck som ba eller lixom i ditt dagliga tal.
Men nu är det accepterat, så det är helt onödigt att sitta och rtea upp sig på små satv fel. Du kmomer ädnå frötså mnenigen så lnäge som den fösrta och sitsa bosktvaen ligeger på rätt plats.
Nu har jag läst igenom hela tråden, och märkt att jag inte klankat ner på någon alls och tydligt framfört att denna tråd är för de som vill lära.
Så lämna tråden om du bara har gnäll att komma med.
Citat från Reviendra
* "Även fast": Åh detta är också en rejäl nagel i ögat. Det heter inte inte "även fast"; det heter "fastän" eller "även om". "Även fast" är troligen hämtat från engelskans "even though", och är som en blandning av "fastän" och "även om". Denna är klurig, det är lätt att snubbla över formulerandet och kläcka ur sig ett "även fast" :(
Man kan även skriva "trots att".
Mycket fint initiativ för övrigt :)
Hade jag velat gnälla så hade jag gjort det på ett omognare sätt.
Jag säger bara min mening, som jag förmodar är tillåtet på EC-forumet.(Retorisk fråga)
Buh bye now.
Citat från Reviendra
Aha :) Tror dock inte att det är så förskräckligt om jag använder bokstäver en bit längre upp än så.[/i]
Nah jag tror inte precis att folk får svårt att förstå dig bara för de :P
Jag gillar att stava rätt, men jag tycker att så länge man förstår varandra så spelar stora delar av språket ingen roll. Men man ska KUNNA stava rätt när det gäller. Det är viktigt att inte få som vana att stava fel, som t.ex. "kmr", "tkr", "o" o.s.v.
Jag utbildar mig till svensklärare för senare delen av grundskolan själv och lider av verbalamnesi så jag har förståelse för folk som stavar fel så jag gnäller aldrig på stavfel.
Borde jag googla verbalamnesi eller fungerar det att fråga dig vad det innebär?
Ett fulare ord är "ordglömska". Jag kan tappa vilket ord som helst när jag t.ex. skriver här eller när jag pratar.
Kan bli väldigt jobbigt, om man som jag, pratar förbannat mycket och snabbt.
Citat från SNELHEST
Min fula dialekt gör så jag inte pratar grammatiskt korrekt, men när jag skriver så skriver jag självklart rätt.
"Näe, dä ha vart fint väder änsulänge"
Hahaha, jag är från Trondheim i Norge. Där heter det "ge boken till han", formen "demmers" existerar (översatt: doms)
etc. Så fult.
I min dialekt heter det "hanjes bok", inte "hans bok" :(
eller egentligen heter det tillochmed "boka hanjes"
... bastardspråket vi pratar här hemma är helt sjukt. Särskilt med tanke på att jag gärna slänger in svengelska och pappa blandar in polska också. lordaaaah.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet