Er relation med föräldrarna?

Älskar mina föräldrar, men jag bråkar ofta med mamma. Beror nog till största delen på att vi är alldeles för olika. Jag tycker inte om när man gör saker besvärligare än vad de är, krånglar till saker och hittar problem i saker som egentligen inte är något problem. dessutom tycker jag att hon bryr sig alldeles för mkt, jag är ändå snart 13år.

Jag och pappa bråkar aldrig vi tänker väldigt lika om saker och ting och letar inte efter problem. Säger jag att det är något som jag vill göra så säger han med största sannolikhet DO IT! Skulle det gå åt helvete så fine, då får man lösa det i efterhand [:

Önskar att den var bättre.
Just nu har jag ingen kontakt med dem.

hatar familjen, min till dom suger

Jag är inte så nära min mor som min mor kanske tror.
Min far är död och min bror vettesjuttsingen var han är. Sist jag hörde av honom var han i Norge. Eller USA. Eller något.

Jag har en underbar relation till Både mamma,pappa och resten av min familj , och det e jag glad för ^.^

Min farsa bor typ 100 mil härifrån, och min morsa:'(

Jag avskyr min pappa.
Min bror fyllde 12 förra helgen, pappa ringde inte utan hörde av sig två dagar efter och sa att han inte skulle skicka någon present, för han tycker att det är fjantigt...

http://hd.se/orkelljunga/2011/02/22/foraldrafritt-slutade-i-kaos/
XDDDDDDDDD

HATAR min familj.

Morsan och jag bråkar ganska ofta, men vi älskar varandra.
Farsan har jag sagt upp kontakten med.

Fars, hjälpte mig flytta från djupa skogarna i småland till stockholm, pratar mycket och kan diskutera allt möjligt i flera timmar: anser att den är väldigt bra (y)
Mor, hjälper mig i allt, ställer alltid upp, kan jag prata om allt med, litar på henne fullt ut.: anser även denna väldigt bra.
Bror, den lille saten är ett djävulsredskap men nog fan trogen och går att lita på när det väl gäller. Familjens väktare typ. och även denna är på topp.

Har inte så mycket att klaga på ^^

Är rätt nära min mor men fyfan vad jag bara vill dra ifrån henne ibland haha, vi bråkar som as hela tiden typ. Sämst på att diskutera är hon också. Annars är det väl bra.
Pappa träffar jag inte så ofta även fast han bor typ 2 min gångavstånd ifrån oss. När man väl är med honom kan man prata om alla möjliga saker, speciellt problem, i timmar.
Min bror träffar jag aldrig nästan och pratar knappt med honom heller så.

hmm... mor är awesome, har dock vuxit upp med att ta hand om mig sj på grund av vissa saker.
fast jag pratar igentligen inte med henne om saker, bara när hon typ tvingar mig till det..är inte mkt till att berätta saker för andra.
far är bra ibland, tyvär har han valt lite fel umgänge osv genom tiderna, speielt hans flickvän. men anars både älskar o hatar jag honom.
älskar honom för att han e min far, o hatar honom för att han intebryr sig om oss ungar tillräkligt. :3

Bara bra, men jag bor inte hos dom.

Bäst.