Er relation med föräldrarna?

Min fader: Rätt så okej. Har blivit sämre med åren.
Min moder: Inte så jäkla bra. Hon har kastat ut mig ur huset så där sjönk det ännu mer. Jag minns inte senaste gången jag sa jag älskar dig till henne.

Den är bra!
Ibland så bråkar man väl lite, men det händer ytterst sällan.

Jag älskar mina föräldrar! Men jag vill klara mig själv på egen hand och försöker stänga ute dem rätt mycket.. De verkar inte förstå det och tror antagligen att jag avskyr dem..

Beror på, vissa dagar är det hemskt, andra helt bra.

Min pappa e helt okej. Mamma.. neh.

mamma har jag en bra relation med
och pappa bara stack så,nej

Äger inga föräldrar.

Mamma och jag är bff's.
Pappa och jag...nah.

Mamma: Ja, bor ju med henne :P
Pappa: Naaah, träffas typ 2-3 ggr om året fast han bor endast 2 mil härifrån. Och han har ju skaffat nya barn där så vad ska han med mig till lix? :)

Mina föräldrar är helt okej, fast jag snackar typ aldrig med dom, man säger hej när man kommer hem och hejdå när man sticker men mer än så är det inte.

För det mesta god antar jag.

Mamma: skulle inte överleva utan henne, hon finns alltid för mig osv. älskar henne
Pappa: hans nya familj betyder mer än oss, träffar honom max 1 gång var tredje vecka. dessutom så halvt som halvt kräver han pengar om vi ska vara där. och som vi alltid sagt: han älskar pengarna mer än oss. skulle kunna säga att jag hatar honom, för jag känner då fan ingen kärlek.

Min är bra... Efter ett halvårs familjeterapi. ;PpppPPppPPp

mamma är den bästa som finns. älskar henne över allt annat.
med pappa blir kontakten bara bättre och bättre.

så, superbra.

Med mor: Lite spänt ibland. Men nu för tiden är det ganska lugnt mellan oss.
Med far: Det funkar bra. Men han är lite feg och vågar inte riktigt bli arg på mig om jag gjort nåt dumt.