Ditt bästa Shoreline moment

Varje gång jag är på väg till skolan och låten börjar spelas i hörlurarna
och man känner sig bara så himla underground!!

Citat från darkangel_92

När låten abrupt byts till någon betydligt bättre BD-låt och folk går i gång på det. Det är fint.

Jag har fattat skämtet (SPELA SHORELINE!!!) men aldrig brytt mig om att lyssna på låten. Så mitt bästa moment var på en fest när någon tönt drog fram en gitarr och jag förberedde mig på världens tråkigaste gitarrförfest, sen spelade någon en låt jag kände igen melodin på, alla började sjunga med, och DET VAR SOM OM MITT LIV FÖLL PÅ PLATS när jag hörde att de sjöng om "shoreline". Vill nästan påstå att det var en uppenbarelse.

Var full, någon satte på shoreline, fick känslan, hade sönder mamma o pappas vävtak, grät lite.

Varje gång man ropat spela shoreline och dem startat det har varit mitt bästa stunden i mitt liv.
Shoreline är alltid lika oslagbar, spelar ingen roll vars man är eller vad som händer - BD 5 ever.

när jag subbade till denna playlisten
http://open.spotify.com/user/jespertenac/playlist/5H0sxYzTxRjdNsFG1wYka7

Var på en temafest där temat var grunge, kände knappt någon förutom dem man kom dit med och hon som höll i festen. När vi köade nirvana, smashing pumpkins ect. som kändes mer relevant till temat och roligare att dansa till än Dubstep musiken som gått på repeat i någon timmar, så kom en tjej fram och bröt queuen och påstod att musiken var dålig och återgick till en dubstep playlist.

Mitt i all "känna sig som outsider som inte känner någon" för att festfolket pratade om interna saker, kollade ner i mobilen för att snapchatta så valde vi att starta Shoreline.
Vilket förvånansvärt eskalerade till att en stor del av festen förflyttade sig till dansgolvet för att dansa och sjunga med och en homogen känsla la sig i rummet under de fyra minuterna.

kaiser_wilhelm hade ett rätt euforiskt shoreline moment.

den när alla håll med om att shoreline suger

I vintras då musikhjälpen hölls i Uppsala och jag hade haft en av de allra tyngsta perioderna i mitt liv. Jag och min kompis satt på ett café fyra fem kvarter bort från buren och hör låten gå igång på caféets radio och av ren instinkt säger jag till min vän "kom" och så tillsammans ramlar vi gatan fram för att hinna perfekt till en massiv allsång.
Det var fantastiskt och så jävla fint att det kom där i brytpunkten då jag faktiskt tog mig ur d jobbiga!