Distansförhållanden
Distansförhållanden suger enligt mig. Det var kanske bara dethär som ja va me om eller nästan alla idk! Slutar ba med att nån i förhållandet ljuger hela tiden, men ja va i ett distansförhållande i 1 år, sjukt starka känslor även fast ja ba träffade henne 1 gång, hon bodde 6 timmar bort.
distansförhållanden är patetiskt och värdelöst, avråder starkt från att testa det ;)
Citat från Detfinns
Citat från Urugasm
tycker det är rätt löjligt med distansförhållanden. Visst, bodde man hyfsat nära varandra när man blev tillsammans och sen flyttar längre ifrån varandra så kan jag förstå. Men att starta ett förhållande på distans känns det lite skit samma /:
har du aldrig varit kär?
jo, men jag kan ju fortfarande tycka att distansförhållanden är löjligt! Ingenting jag skulle ge mig in på iaf
Gotland - Uppsala.
Tog ca 6-7 timmar att resa och det kunde bara vara två gånger om dygnet pga färjan. Så vi sågs när det var lov, that's it.
Vi klarade 10 månader. Sedan försvann kärleken... tyvärr.
Det var inte så jobbigt ändå. Det som var synd var ju att kärleken försvann för att vi inte träffades tillräckligt ofta.
Resandet var ok för föräldrarna på båda sidor.
Självklart är det ok att ha distansförhållande, om man klarar av det som vissa har nämnt.
Har bara en sak till att säga om det. Lycka till!
Hellre distans än bo grannar typ.
Får ju ingen egen tid om man har samma vänner eller så.
Plus att man ska ju få ha ett eget liv.
Vi skulle helt klart föredra att kunna träffas när vi vill istället för att behöva planera så himla mycket. I distansförhållanden kan man inte vara särskilt spontan när det gäller att hänga. Men det är helt okej ändå, eftersom vi ändå får träffa varandra och har vi tur kan vi umgås i en hel vecka. Men såklart det är jobbigt.
Vi har ca 1h-1h 20 min med tåg mellan oss. Och nej, det är inte så krångligt att ta ett tåg och bara betala ca 240 spänn tur och retur, men när han är ledig jobbar jag för det mesta och när han går i skolan är jag ledig. Det är sällan jag är ledig en hel helg.
Har vi tur kan vi träffas två ggr/månaden.
Jag vet inte vad hans föräldrar tycker. Mina tycker bara att det är skönt att jag skaffat mig en ordentlig kille. De bryr sig inte så mycket om själva resandet, eftersom att jag är myndig.
Man saknar varandra mycket, vilket gör varje träff mer speciell :DD
Har bara haft distansförhållanden btw
Började som distansförhållande, slutade med att jag bor bara några hållplatser ifrån henne.<3
Är i ett distansförhållande, jag bor i Åkersberga utanför Stockholm och hon bor i Ulricehamn utanför Borås.
Kan lätt säga att det är lite jobbigt ibland, men man vänjer sig och hon är helt klart värd 5 timmar med buss samt några veckor utan varandra, när det är äkta kärlek, så ska man inte noja över bagateller.
Jag och min pojkvän hade ett Sverige-England distansförhållande i typ ett år och ett halvt. Klart det var jobbigt men vi hade ändå ett satt datum (eller ja, tid iallafall) då jag skulle flytta dit. Tror inte jag skulle klara av det om jag var typ 14 bast och inte skulle kunna flytta hemifrån på 4-5 år liksom.
Nu bor vi tillsammans på 20 kvadrat, så det är extremt åt andra hållet istället hah.
Om man är kär så är det bara att make it work liksom, som Tim Gunn hade sagt.
Jag har ett distans förhållande, och jobbigt och jobbigt, det e ju lite tradigt att man inte kan träffas varje dag, men sen varierar det också bara ca. 30 min - 1.5 timme beroende på ifall jag blir körd eller tar bussen till henne, men iaf. Mitt förhållande är inte särskilt jobbigt, man vänjer sig, och man jobbar på det. Man saknar varandra, men det gör stunderna tillsammans ännu mer speciella, iaf såhär ser jag mitt förhållande. Men detta varierar också från person till person.
Alltså.. ja, klart det är okej? Finns ju inte så mycket att göra om man inte bor bredvid varann.
Min pojkvän bor ungefär 7 mil härifrån, och med tanke på att jag måste åka med Västtrafik så går det inte supermycket bussar & tåg. Så tar cirkus 1 timme, fast måste alltid vänta i oftast en halvtimme-timme innan det går en anslutande buss. Och det suger. Men det funkar.
Vi försöker träffas varje till varannan helg iallafall. Önskar vi kunde ses mer. Men som personen över skrev ^ så saknar man bara varandra mer och stunderna blir speciellare :)
Tycker ni att det är okej att ha distansförhållanden? - Yes!
Är det jobbigt? - Ja, ibland.
Hur långt har ni mellan er? - Sverige - Tyskland
Hur ofta träffas ni? - Vi försöker träffas varje månad.
Vad tkr era föräldrar om resandet? - De tycker att det är helt okej!
Citat från TheAgonyScene
Jag har ett distans förhållande, och jobbigt och jobbigt, det e ju lite tradigt att man inte kan träffas varje dag, men sen varierar det också bara ca. 30 min - 1.5 timme beroende på ifall jag blir körd eller tar bussen till henne, men iaf. Mitt förhållande är inte särskilt jobbigt, man vänjer sig, och man jobbar på det. Man saknar varandra, men det gör stunderna tillsammans ännu mer speciella, iaf såhär ser jag mitt förhållande. Men detta varierar också från person till person.
Trettio minuter..................................
Tycker ni att det är okej att ha distansförhållanden? - Yes! Hon är värd allt.
Är det jobbigt? - Ja, som fan. Jag vill alltid ha henne nära, men nu har jag inte den möjligheten, och jag får stå ut.
Hur långt har ni mellan er? - Stockholm - Oskarshamn
Hur ofta träffas ni? - Vi försöker ses så ofta som vi kan, och det blir ungefär var fjärde vecka! :)
Vad tycker era föräldrar om resandet? - De har väl inget direkt åsikt.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet