Dina tankar om ditt ex
Usch
Tycker ju inte illa om honom på något sätt men insåg först efter vårat förhållande att det helt enkelt var så dåligt för att vi inte passade ihop.
Var nice första 6 månaderna men resterande år var bara, vi båda tog det för givet att förhållandet fanns men när andra personer steg in våra liv tillslut så var det helt naturligt att vi inte var ihop längre, det var som om det aldrig hade hänt.
Så tycker jag illa om honom? Nej.
De är bra människor och jag hoppas att de mår bra.
fuckboys fuckboys fuckboys hela högen
jag hookar bara fina tjejer ~
Mitt senaste ex visade sig vara en ryggradslös mammas pojk som låter sig manipuleras av sin elitistiska familj. Synd bara att det tog ett år innan jag insåg det. Tyckte mycket om vår tid tillsammans, men hade väl känts skönare nu i efterhand att lägga all den tid/kärlek/pengar på någon som inte svek så jävla hårt så fort hans mamma la sig i.
Cpstörda^_^
En ibland en riktig satmara!
Vacker människa, från insidan och ut. Önskar bara lycka till denne (:
Så synd att han inte var mognare vid den tiden vi träffades. Då hade det med 100% säkerhet blivit mindre drama och han hade sluppit må skit. Tycker synd om honom, saknar honom och önskar honom allt gott i världen.
En riktig skithög på den tiden, ganska falsk och lögnaktig, numera helt okey, still a douche tho
1. Oj vad unga vi var, oj vad självisk och dum du var. Men jag hoppas att du mår bra.
2. Jag bryr mig så himla, jävla mycket om dig, men satan vad vi drar fram det värsta hos varandra.
3. Förlåt för att jag inte fixade din tillgivenhet. Du är så himla snäll, men vi var verkligen inte menade.
Ångrar så jävla mycket, mest att jag träffade henne över huvud taget. Ångrar allt jag gjorde för henne, ångrar alla gånger jag tog tillbaka henne, ångrar alla gånger hon tog tillbaka mig. Fan alltså, vad i helvete tänkte jag med. Hon fuckade upp mig totalt.
Jag sa en gång för längelänge sen, typ första gången vi gjorde slut. "Den dagen jag inser vad du har gjort med mig, så kommer jag hata dig". Tror jag börjar inse nu faktiskt... Efter så långt tid.
Citat från Babe:
Första kärleken går nog inte bort så lätt i mitt fall, intalar mig själv att jag är över honom, hittar nya personer osv.
Men skulle han skriva nu efter några år så skulle jag droppa vem som helst för honom.
^
Förstår fortfarande inte idag varför jag gjorde slut. Ett år sen snart..
Hatade henne. Fast jag har väl insett med tiden att det kanske inte var helt hennes fel att det gick som det gick. Man utvecklas genom att lära sig att förstå sig själv också och bygga på det som är fel med en själv. Jag har insett att jag kan bli överanalyserande och instabil, förmodligen för att jag har så sjukt svårt att prata om mina problem så ligger det alltid kvar i skallen på mig och ekar, såpass att jag måste hålla mig tillbaka från att göra impulsiva och korkade saker, vilket hände när hon dumpade mig. Det här är något jag jobbat på rätt hårt. Vi gjorde ju inte riktigt det klokaste valet att bo tillsammans, i mitt rum, hos min far som hade en fejd med henne genom mig. Det + att man knappt fick någon ensamtid kan liksom driva en till vansinnet. Så vad jag tycker om henne idag? Ingen aning faktiskt. Hon har väl gått tillbaka till att vara en främling i dagens läge. Jag tänker hellre tillbaka till de fina stunder vi hade isf. Hon hade även en fin familj och kusiner som fick en att må så jävla bra. Ja, vårt förhållande kunde vara riktigt vackert asså. Säger inte att jag längtar tillbaka, fast vissa stunder vi hade var fan guld och är rätt trevligt att minnas istället för de dåliga liksom.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet