Dark Souls 3
Musiken är nog det bästa i serien, även miljöerna men jag tycker personligen att både storyn(Har ett par bossar kvar så) och bossarna är... rent av fantasilösa. Det är ingen skillnad mellan dem, alla är skitsnabba, skitstarka och har oändlig poise. Dodge dodge hit dodge dodge hit dodge... om och om igen.
asså känner att din tolkning av "skitsnabba" är lite liberal. Dancer var inte skitsnabb? Inte Yhorm eller Trädet heller. Att de har en DASH betyder inte att de är skitsnabba enligt mig..
Citat från kroken:
asså känner att din tolkning av "skitsnabba" är lite liberal. Dancer var inte skitsnabb? Inte Yhorm eller Trädet heller. Att de har en DASH betyder inte att de är skitsnabba enligt mig..[/i]
Agreed, det finns ett fåtal som kanske inte faller under den kategorin. Med "Skitsnabb" menar jag att jag inte hinner få in en greatsword attack innan jag själv får ett vapen i ansiktet vilket inte var fallet med yhorm och trädet men definitivt med dancer.
alright, kan inte stå till svars för det då jag inte har kört med ett "great" eller "ultra" weapon någonting alls. HATAR när jag slår långsamt. får panik,
Yep! I ettan och tvåan funkade det då de flesta fiender ryggade tillbaka men nu i trean verkar alla totalt skita i allt vad fysikaliska lagar är vilket gör att iallafall jag tycker att snabba vapen är att föredra i 99% av fallen - much to my dismay.
bossarna var perfekta för mig då de har tagit det bästa från alla souls spel och skapat mäktiga jävliga bossar som kan döda dig om du gör det minsta felet.
anledningen till varför det kanske inte är SÅ svårt för vissa som kanske har spelat alla, eller bara några souls spel är lätt att hitta svaret på, erfarenhet.
själv kände jag att det inte var speciellt svårt, men förstår om andra kommer ha problem, särskilt personer som är nya.
inget kommer vara lika svårt som min första run genom ds1, var helt vilse och visste ingenting om spelet eller vad jag gjorde.
MEN om ds3 var mitt första souls spel, så skulle jag aldrig lyckats spela igenom det någonsin.
Är liksom rätt stolt att jag tog dancer på 5e försöket lmao. :(
Citat från Defiance:
Yep! I ettan och tvåan funkade det då de flesta fiender ryggade tillbaka men nu i trean verkar alla totalt skita i allt vad fysikaliska lagar är vilket gör att iallafall jag tycker att snabba vapen är att föredra i 99% av fallen - much to my dismay.
spelade med greatsword och ultra greatsword men blev fortfarande inte slagen av de "snabba" bossarna alls nästan, om jag inte försökte få in två attacker så att säga.
kanske är olika mellan personer tror jag, eller så kanske de var extra snabba för dig? ):
Själv tycker jag att DS3 knappt har någonting med DS1 och 2 att göra combat-wise utan är mycket närmare besläktat med Bloodborne. DS1 valsade jag igenom utan minsta problem förutom mot gargoyles som jag dog mot 22 gånger. Jag vet egentligen inte vad det är som gör att jag har sådana enorma problem med DS3. Känner mig inte säker med någon boss som jag gjorde i tvåan där jag klarade nästan alla bossar fram till drangleic castle utan att dö på min andra karaktär. Det kan ju dock vara en positiv grej, att jag fortfarande fruktar varenda jävla boss i spelet. Förutom gegga, han är lätt.
Citat från Timon:
spelade med greatsword och ultra greatsword men blev fortfarande inte slagen av de "snabba" bossarna alls nästan, om jag inte försökte få in två attacker så att säga.
kanske är olika mellan personer tror jag, eller så kanske de var extra snabba för dig? ):[/i]
Hmm, kanske bara jag som suger då </3
Förövrigt måste jag tillägga att Oceiros phase 2 var helt fantastiskt. Vet inte om det var AI'n som var dum eller om det var medvetet men sättet han springer in i alla väggar och försöker slå sönder dem, samtidigt som bebisen gråter var helt fantastiskt. Föreställde mig att han hörde Ocelotte från väggarna och försökte frenetiskt hitta honom.
Citat från Defiance:
Själv tycker jag att DS3 knappt har någonting med DS1 och 2 att göra combat-wise utan är mycket närmare besläktat med Bloodborne. DS1 valsade jag igenom utan minsta problem förutom mot gargoyles som jag dog mot 22 gånger. Jag vet egentligen inte vad det är som gör att jag har sådana enorma problem med DS3. Känner mig inte säker med någon boss som jag gjorde i tvåan där jag klarade nästan alla bossar fram till drangleic castle utan att dö på min andra karaktär. Det kan ju dock vara en positiv grej, att jag fortfarande fruktar varenda jävla boss i spelet. Förutom gegga, han är lätt.
Citat från Timon:
spelade med greatsword och ultra greatsword men blev fortfarande inte slagen av de "snabba" bossarna alls nästan, om jag inte försökte få in två attacker så att säga.
kanske är olika mellan personer tror jag, eller så kanske de var extra snabba för dig? ):
Hmm, kanske bara jag som suger då </3
men nej, säg inte så, blir ledsen )':
Oceiros var AMAZING, phase 2 kom som ett stort suprise!
Största surprisen för mig var mot prinsarna... Efter att ha spenderat all min estus och äntligen lyckades döda honom tänkte jag "meh, var ju inte så svårt"
*Cutscene*
no no no no no, please no...
Minnet blir inte grannare av att jag var ETT slag ifrån att klara den bossen på mitt 7e försök.
Tog mig över 1 timme innan jag lyckades efter det.
Citat från Defiance:
Största surprisen för mig var mot prinsarna... Efter att ha spenderat alla min estus och äntligen lyckades döda honom tänkte jag "meh, var ju inte så svårt"
*Cutscene*
no no no no no, please no...
när ena sa "for that is our curse" så fick jag rysningar, riktigt bra cutscene som visar hur mycket de bryr sig om varandra oavsett oddsen som står emot dem
Ja! Det var en väldigt intressant fight. Hatade teleporterandet dock. Om man dodgade direkt undvek man en av attackerna han KANSKE gjorde... men om man väntade kunde man undvika en annan men det fanns sällan någon indikation på vilken det skulle bli :|
Alltså jag suger så hårt på att BSa....fan vilken vinkel måste man stå
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet