Dan De Line, experimentell/psykedelisk rock

Det börjades igår. Jag fick suget att spela in lite musik. Min sambos synth, en mikrofon och en delaypedal hämtades upp ur källaren. Med hjälp av de instrumenten, en förstärkare, en gitarr och en bas började jag spela in. Jag använde både gamla idéer och melodier jag knåpat med förut, och nya färska sådana.
Resultatet blev ett stycke psykedelisk ljudexperimentation som jag valt att kalla Beyond, under bandnamnet Dan De Line.

Ni behöver inte känna er tvungna, men om ni är på humör kan ni väl dra en lyss?

https://soundcloud.com/dandeline
Beyond
Algorab pt. I (0:00 - 6:17)
Days Per Second (6:17 - 10:50)
Algorab pt. II (10:50 - 15:11)
Serenity (15:11 - 19:22)
The Execution (19:22 - 23:08)

Har spelat in mer trams, jag.

https://soundcloud.com/dandeline/somewhere-round-mars
Blast Off (0:00 - 7:06)
Past Dust and Stars (7:07 - 10:09)
Komarov (10:10 - 11:21)
XIII (11:22 - 14:31)
White Dwarf Death (14:32 - 18:05)
Event Horizon (18:06 - 21:24)
All My Friends (21:25 - 24:09)
Don't Worry (24:10 - 27:42)
Lunar Blues (27:43 - 31:37)
Her Majesty (31:38 - 32:04)
Start Over New (32:05 - 35:48)

OP is a fag.

Har kommit väldans mycket (okej, kanske inte väldans mycket, men åtminstone lätt nämnvärt mycket) nytt skit som hör till Dan de Line; "With Love" från förra året, samt "Dandelion" från detta året, båda cirkus 40 minutars långa.

https://soundcloud.com/dandeline

Fett coolt, jag lovar.

Har du funderat på att låta någon annan sjunga?
Annars måste jag säga att jag gillar det äldsta materialet bäst.

Det blir svårt när tanken är att jag ska Burzuma hela skiten (id est; lägga samtliga instrument själv).

De fåtal gången DDL har spelat live har jag haft en go' vän att backa min falsksång. Huruvida det blev bättre eller sämre resultat lämnar jag osagt.

Jag uppskattade i alla fall hela känslan av ljudkollage som visserligen verkar mer framträdande i de tre första.
Inte helt förtjust i ljudbilden i den senaste, men det är en smaksak.

Schysst att höra.

Jo, åtminstone de två första är uppbyggda ganska mycket på så vis att de är sammanhängande ljudkollage, med flertal lager av instrument och samples. Men i längden kändes det som lite för mycket Floyd-worship och atmosfäriska ljudväggar än egentliga låtsamlingar. Med de senaste två samlingarna försökte jag skriva regelrätta pop-aktiga låtar istället för att luta åt det mer psykedeliska hållet.

Å andra sidan har livespelningarna fortsatt hålla lite mer psykedeliskt gung i det hela.

Vänta nu, är det Niko på bas i ett av klippen?

Visst är det det! Vi har lirat lite till och från sedan ett år tillbaks typ.

Kul! Sverige är bra litet ändå.