Att säga det man känner
Blivit bättre och bättre på det..
Först vågade jag inte ens erkänna något trots att jag visste att känslorna var besvarade.
Nästa person vågade jag inte heller säga nåt, och inte han heller så det blev inget.
Tredje personen vågade jag först inte, och sen hade det gått så lång tid att jag inte ville fucka upp vänskapen.
Fjärde och nuvarande tänkte jag typ att nu fan får det räcka, vinna eller förlora liksom! Jag vann^^
Ingen tror en
Det går aldrig, hon tror mig inte
Både och.
Ibland lätt, ibland svårt.
Nu har jag dock ganska lätt med min partner att prata om hur jag känner och tycker.
Jag har lyckats träffa flera mycket trevliga tjejer under bara hösten, vi har träffats, hittat på random saker (universeum,bio,liseberg,jul på liseberg, ishockey matcher, etc). Dom säger att dom tycker om mig, jag reagerar med att jag inte vet vad jag ska säga. Vi slutar umgås, för jag är så jävla osäker.
Så jag har jävligt svårt att säga hur jag känner. Och det beror på att jag är så osäker på mig själv, jag känner mig otillräcklig även om det inte finns NÅGRA förväntningar.
Jag tycker det är det svåraste som finns. om jag gillar någon så måste jag säga det via kroppsspråket. för jag kan inte säga sånt rakt ut. O.O
ursch, riktigt jävla svårt med det, iallfall face to face. Sedan hatar jag prata om känslor och liknande. Funkar icke.
Citat från cthu1hu
Jag har lyckats träffa flera mycket trevliga tjejer under bara hösten, vi har träffats, hittat på random saker (universeum,bio,liseberg,jul på liseberg, ishockey matcher, etc). Dom säger att dom tycker om mig, jag reagerar med att jag inte vet vad jag ska säga. Vi slutar umgås, för jag är så jävla osäker.
Så jag har jävligt svårt att säga hur jag känner. Och det beror på att jag är så osäker på mig själv, jag känner mig otillräcklig även om det inte finns NÅGRA förväntningar.
Med ditt användarnamn, så borde du ju köra hårt! ^^
Men ja, jag var lite likadan för bara drygt ett halv år sedan.
Citat från Azoicer
Med ditt användarnamn, så borde du ju köra hårt! ^^
Men ja, jag var lite likadan för bara drygt ett halv år sedan.
Hur kom du ur det? Just nu känns det som att det finns flera som jag hade kunnat tänka mig vara tillsammans med. Men jag skulle aldrig våga. Mitt största problem är att visa mig sårbar, om jag gillar någon, och den personen slutar gilla mig. Då skulle jag bli så sårad att det inte skulle varit värt att ens försöka från första början. Så därför är det bättre att bara vara vänner med alla. Så slipper man bli sårad.
Det är äckligt jobbigt att vara först att säga hur man känner, men jag älskar att göra det ändå av någon anledning.
Intalar mig själv att jag inte gillar personen så mkt att jag tillslut inte gör det längre.. D: <--- rädd för känslor
Ända sedan dagis har killar fått tagit första steget.
Enkelt och bekvämt - ja nej.
Seriously, jag kan vara 100% på att den andre är kär i mig, jag kommer ändå inte säga det först.
Har aldrig vågat göra det... förns nu
och nu har jag mitt första seriösa förhållande
Inte varit så bra på det förut, men har blivit mycket bättre på det under den här hösten.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet