Att banta
Sen har man även aspekten att kraftig övervikt faktiskt har väldigt allvarliga hälsomässiga konsekvenser. Det är viktigt att skilja på att banta för att uppfylla sjuka ideal inprintade av samhället och att banta för att motarbeta sjukdommen fetma. Om de som för sin hälsa vill ha motivation och stöttning för att nå en hälsosam vikt ska man självklart ge dem, men vikt på hälsosamt. Ingen förutom en själv kan bestämma över ens liv, men väljer man att leva med en ohälsosam vikt vare sig den är ohälsosamt stor eller liten (säger inte att alla som är överviktiga eller underviktiga har valt det, men alla har potentialen att gå ner eller upp i vikt) måste man vara beredd på att det kommer påverka en livslängd och levnadsstandard, som en rökare måste vara beredd på att hens livslängd och levnadsstandard kommer att påverkas.
Sammanfattning: ingen behöver banta för att uppfylla sociala förväntningar, men vissa kan behöva banta då det är skadligt att vara kraftigt överviktig
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/fettaktivisterna-gor-revolution-pa-internet/
"? Hälsa är ingen storlek. Jag hade en så jävla smal kompis vars kolesterol var helt åt helvete. Jag ska inte behöva försvara min kropp. Man har inte ett människovärde på samma sätt som tjock, säger Karin Lennebo."
"Tidigare trodde man att alla överviktiga löpte en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, men det stämmer inte. 2012 publicerades en studie i European Heart Journal, gjord på över 40 000 människor, som visade att 46 procent av de överviktiga inte hade någon ökad risk för de här sjukdomarna. Det fanns helt enkelt ingen större skillnad mellan den här gruppen friska överviktiga och friska normalviktiga."
Tycker denna artikel gör bra poängteringar om myter ang överviktighet.
1. Det är nog inte fetman isäg som är det farliga, utan hälsoskälen (vad är hälsa - att eftersträva svält och äta enbart en tråkig sallad och må otroligt dåligt psykiskt för att 'kanske leva upp till idealet som en ständigt får på sig' eller att bara ÄTA ett vanligt mål av olika dess slag och må bra för en är fin som en är?). Hälsan är alltså ingen storlek, som tidigare skrivit, en myt som varit sedan länge. Du kan alltså vara kraftig i kroppen, men ändå träna och äta utefter det du behöver och är inte mer börda än om du skulle vara smal och leva likadant.
2. Kroppen har sociala förväntningar och du värderas utefter samhället beroende på hur du ser ut. En tjock person blir oftast ombedd av omvärlden indirekt eller direkt att banta eller se över kostvanor, medan jag inte eftersom jag råkade vara smal. Vi har normer, och det sätter en otrolig press på ungdomar hur de ska se ut. Speciellt kvinnor. De möter vi genom reklamer och populärkultur som vi knappast kan springa ifrån.
3. Nej, det kommer aldrig bli någon fetmaepidemi. LD beskriver varför bra här http://ladydahmer.nu/fetmaepidemin-ar-en-myt/ .
4. Det är dags att vi snarare för praktiken att ALLA kroppar är fina och värdefulla snarare än att du är den du är och behöver inte finnas till för att behaga någon med din kropp. Krama om den. Istället för att "din kropp är fin, OM du inte är tjock! eller om du har jobbat för den! din kropp är inte din för jag tar mig rätten att värdera och bestämma om du trivs i den, den får aldrig bara vara! Skiter i om det leder till ätstörningar (vilket många gånger bantningar är/blir till) eller en onödig press." så sparka uppåt genom att värdera alla kroppar lika. Såsom en bör göra med sin egen. Märker du att din hälsa psykiskt och fysiskt inte går väl så gör det som får en att må bra istället. Mår du bra med netflix and chill och att åka buss till skolan så KÖR. Gillar du innebandy el roller derby så spela det. Spela i band. Sluta rök om du känner att det behövs. Massor av plus som bygger dig snarare än att en måste leva på pulvervatten i princip som bara är ett kapitalistiskt jippo.
Banta? Finns det en tråd för oss hardgainers? :< Igår åt jag dubbelportion gröt + 2 mackor med jordnötssmör, böngryta med linser och 3 burkar svarta bönor, 400 gram lax + 2 potatisar, 200 gram mörk choklad och en näve nötter.
Gotta eat big to get big, c'mon!
Och för er som vill "banta" = Sluta äta skit. Ät hemmalagat alla måltider, inget halvfabrikat. Ät tills du är mätt. Ha bra dygnsrytm (sov tills du känner dig utvilad).
negativ till hard/fast gain då kroppen bygger upp en hel del fett, speciellt invärtes. sen har jag negativa upplevelser av det i form av mängder av bristningar.
varför folk är feta i denna världen är inte för att de äter nyttigt, utan i regel är det raffinerade kolhydrater som är boven vilket i sin tur är kopplat till deverse problem.
eftersom en smal person konsumerar mindre, ackumulerar den mindre gifter gent emot ett fetto som käkar samma grejejr. inget av det är nyttigt.
äta hälsosamt = hälsosam kropp, oftast oavsett vikt.
Citat från nittiosju:
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/fettaktivisterna-gor-revolution-pa-internet/
"? Hälsa är ingen storlek. Jag hade en så jävla smal kompis vars kolesterol var helt åt helvete. Jag ska inte behöva försvara min kropp. Man har inte ett människovärde på samma sätt som tjock, säger Karin Lennebo."
"Tidigare trodde man att alla överviktiga löpte en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, men det stämmer inte. 2012 publicerades en studie i European Heart Journal, gjord på över 40 000 människor, som visade att 46 procent av de överviktiga inte hade någon ökad risk för de här sjukdomarna. Det fanns helt enkelt ingen större skillnad mellan den här gruppen friska överviktiga och friska normalviktiga."
Tycker denna artikel gör bra poängteringar om myter ang överviktighet.
1. Det är nog inte fetman isäg som är det farliga, utan hälsoskälen (vad är hälsa - att eftersträva svält och äta enbart en tråkig sallad och må otroligt dåligt psykiskt för att 'kanske leva upp till idealet som en ständigt får på sig' eller att bara ÄTA ett vanligt mål av olika dess slag och må bra för en är fin som en är?). Hälsan är alltså ingen storlek, som tidigare skrivit, en myt som varit sedan länge. Du kan alltså vara kraftig i kroppen, men ändå träna och äta utefter det du behöver och är inte mer börda än om du skulle vara smal och leva likadant.
2. Kroppen har sociala förväntningar och du värderas utefter samhället beroende på hur du ser ut. En tjock person blir oftast ombedd av omvärlden indirekt eller direkt att banta eller se över kostvanor, medan jag inte eftersom jag råkade vara smal. Vi har normer, och det sätter en otrolig press på ungdomar hur de ska se ut. Speciellt kvinnor. De möter vi genom reklamer och populärkultur som vi knappast kan springa ifrån.
3. Nej, det kommer aldrig bli någon fetmaepidemi. LD beskriver varför bra här http://ladydahmer.nu/fetmaepidemin-ar-en-myt/ .
4. Det är dags att vi snarare för praktiken att ALLA kroppar är fina och värdefulla snarare än att du är den du är och behöver inte finnas till för att behaga någon med din kropp. Krama om den. Istället för att "din kropp är fin, OM du inte är tjock! eller om du har jobbat för den! din kropp är inte din för jag tar mig rätten att värdera och bestämma om du trivs i den, den får aldrig bara vara! Skiter i om det leder till ätstörningar (vilket många gånger bantningar är/blir till) eller en onödig press." så sparka uppåt genom att värdera alla kroppar lika. Såsom en bör göra med sin egen. Märker du att din hälsa psykiskt och fysiskt inte går väl så gör det som får en att må bra istället. Mår du bra med netflix and chill och att åka buss till skolan så KÖR. Gillar du innebandy el roller derby så spela det. Spela i band. Sluta rök om du känner att det behövs. Massor av plus som bygger dig snarare än att en måste leva på pulvervatten i princip som bara är ett kapitalistiskt jippo.
1. Fakta: Ju mer visceralt fett du har, desto sämre kroppsfunktion har du. Högt visceralt fett är kopplat till fetma. Visst kan man ha det och fortfarande vara smal, men samtidigt så finns det ett samband mellan att äta rent och vara "smal"/ha en hälsosam kropp. Dessutom, att äta rent behöver inte betyda att du svälter dig, snarare tvärtom, du äter tills du är mätt om inte mer.
Dessutom så är inaktivitet otroligt dåligt för att ha en normal kroppsfunktion. Är du gravt överviktig, men ändå är aktiv så sliter du ut leder otroligt mycket. Skulle inte rekommendera någon som är överviktig att konditionsträna, knäna tar otroligt mycket stryk samtidigt hjärtat måste jobba onaturligt hårt för att förse alla musklerna med blod. Rent generellt har större människor högre puls, vilket i sin tur sliter på hjärtat i högre grad än de med låg puls.
2. That's how it is, atletiska kroppar är mer attraktiva för en anledning; De är ett tydligt tecken på att kroppen kan prestera på evolutionära grunder. Och kroppsdysmorfi är absolut ingenting som är exklusivt för kvinnor. Steroider och dylikt har skördat många liv, och är väldigt lätt att glida in i. Hur många män tror du har kalsong-modells kropp, jämfört med andelen som har en skinnyfat kropp? Tycker du ska ta dig en titt i killars omklädningsrum, och jämföra det du ser jämfört med film/reklamkillar.
3. Cant argue with that, fast å andra sidan; Det finns ett samband mellan övervikt och hög fettprocent. Och det finns ett samband mellan hög fettprocent och hög andel visceralt fett.
4. Om vi ska tala kapitalistiskt jippo så kan vi börja med att utgå ifrån att utan kapitalismen så hade "survival of the fittest" regerat. Inte speciellt kul för överviktiga människor va? Hade nog själv stulit käk från fetton, dels för att de inte behöver det, och dels för att jag lätt kan springa ifrån dem :^) Vad är det som är fel med att sträva efter att nå sin ideal i kroppsbygge? Jag är själv inte speciellt kroppsfixerad utan tränar för att prestera i min sport, men självklart är det kul att se att man utvecklats och fått mer muskelmassa, även om det inte är ett självändamål.
Citat från fucktardretard:
negativ till hard/fast gain då kroppen bygger upp en hel del fett, speciellt invärtes. sen har jag negativa upplevelser av det i form av mängder av bristningar.
varför folk är feta i denna världen är inte för att de äter nyttigt, utan i regel är det raffinerade kolhydrater som är boven vilket i sin tur är kopplat till deverse problem.
eftersom en smal person konsumerar mindre, ackumulerar den mindre gifter gent emot ett fetto som käkar samma grejejr. inget av det är nyttigt.
äta hälsosamt = hälsosam kropp, oftast oavsett vikt.
Om vi utgår ifrån empiri så har jag bra nivåer av visceralt fett.
Jag konsumerar way more än vad min flickvän gör, antagligen dubbelt. Hon har svårt att gå ner ändå, och jag har svårt att gå upp.
Det du har rätt i är att folk äter SKIT bokstavligt talat. De bryr sig mer om vad deras husdjur äter än vad de själva gör. Och sen kommer det fetma-acceptansrörelser, för fyyyyfan att folk ska ta ansvar över sig själva!! :O
Fettoprivilegium är att bo i ett rikt land där du kan urholka resten av världens resurser för att äta dig mätt.
Fast sedan kan en ju äta bra och vara tjock samt som i mitt fall äta mycket pommes pizza MM PIZZA YES JAG SA DET beasås och dylikt men ändå vara smal. Varför sträva så mycket efter att bli smal än att må bra? Är verkligen målet att bli smal före att må bra? (som en redan kan göra innan en fick påfrestningarna om myten
Smal : må bra
Tjock: inte må bra
= inte sant)
Och varför envisas om att visa för omvärlden hur DUKTIG en är och kräva bekräftelse? "Titta, jag äter bra, jag är en bra människa, har pengar så jag kan köpa det där dyra bönpastan och ibland UNNAR jag mig". Det går att äta en sallad utan att visa för omvärlden att jag är duktig i baktanken. Det är en del av belöningssystemet som skapar en negativ bild på sitt förhållande till mat. Det är skillnad på den och att vara inspirerande och uppmana en person att testa något nytt eller förespråkar något moraliskt (veganism) bakom än att skapa elitism.
Citat från nittiosju:
Fast sedan kan en ju äta bra och vara tjock samt som i mitt fall äta mycket pommes pizza MM PIZZA YES JAG SA DET beasås och dylikt men ändå vara smal. Varför sträva så mycket efter att bli smal än att må bra? Är verkligen målet att bli smal före att må bra? (som en redan kan göra innan en fick påfrestningarna om myten
Smal : må bra
Tjock: inte må bra
= inte sant)
Och varför envisas om att visa för omvärlden hur DUKTIG en är och kräva bekräftelse? "Titta, jag äter bra, jag är en bra människa, har pengar så jag kan köpa det där dyra bönpastan och ibland UNNAR jag mig". Det går att äta en sallad utan att visa för omvärlden att jag är duktig i baktanken. Det är en del av belöningssystemet som skapar en negativ bild på sitt förhållande till mat. Det är skillnad på den och att vara inspirerande och uppmana en person att testa något nytt eller förespråkar något moraliskt (veganism) bakom än att skapa elitism.
Jag äter minst en pizza om veckan (falafelpizza med extra sås plz), det påverkar inte min kropp speciellt mycket.
Att "bli smal" är inte hälsosamt alls, men att vara smal ger mindre fysiska komplikationer än att vara överviktig. En kropp som inte har komplikationer ger sinnet frid. Så hellre smal än överviktig, men om jag fick välja mellan fetma och anorektiker-ishkropp så blir valet svårare.
Bekräftelse? Ofta är det ju något som är fel i skallen om man ska göra allt för att visa världen, då är nog kroppen ens minsta problem.
Du måste vara inloggad för att skriva i forumet