Älskar du dig själv?

JA MHMHHMMMMMHHH

Ordet Älska är ett sånt starkt ord så ja vet inte om
jag kan använda det ordet om mig själv. Jag gillar
att jag är snäll rolig omtänksam och allt det där.
Men mitt dåliga självförtroende gör så att jag inte
riktigt vet vad ja ska svara på den frågan. Jag ser
en hel del fel i mitt utseende. Jag har jobbiga
tvångstankar som jag helst skulle vilja slippa men
om jag inte gör dom så känns det jobbigt. Jag är
konflikt rädd. Så ja man kan väll säga både och
ena sidan av mig själv gillar ja och den andra gillar
ja inte.

Har en lång väg kvar.

Såklart inte.. är man ett missfoster som mig så är det svårt..

Jag känner sådan blandning av kärlek och hat till mig själv men det är svartvitt så antingen älskar eller hatar jag mig själv. Men det är väl mer utsidan jag älskar och insidan jag hatar, generellt sett.

Nej.

Jag vet att jag är en riktigt strålande person som är omtänksam, snäll, rolig, pålitlig, lojal och ambitiös så heck yeah I love myself! :3

senast jag kollade i spegeln fick jag fjärilar i magen. så aa

hahahahah nej

Jag tror det. Om jag hade träffat någon precis som jag hade jag nog blivit kär. Nämen haha... jag tycker jag är awesome iaf. Men det har tagit lång, lång tid och jag har gått igenom flera år av självhat innan jag insåg hur bra jag faktiskt är.

Jag har verkligen svårt att acceptera hur jag ser ut. Det började med näsan sen sprider det sig och jag känner att ingenting i mitt ansikte ser bra ut. Märker millimeter saker jag stör mig på överallt. (främst ansiktet). Sen går det över till personligheten, jag har inte lätt att få vänner, och eftersom jag vet hur jag ser ut osv börjar jag intala mig själv att folk inte tycker om min personlighet heller och inte bara mitt utseende.

Ändå har jag kille och nån enstaka vän jag står rätt nära.

Hur ska jag gå vidare? Hur ska jag komma över mina problem? Det är rätt jobbigt att hela tiden gå med de här tankarna.(Min kille påverkas ju också över att jag är så negativ). Visserligen finns det perioder då min självkänsla är superbra och jag känner mig stolt över att vara jag, men mestadels är det de negativa tankarna som dominerar.

^ Jag har också väldigt svårt för hur jag ser ut. Kroppen jobbar jag ju på och jag har fått bättre självkänsla över den nu när jag tränar en hel del, men ansiktet... tycker inte om mitt ansikte alls. Men man får leva med det. Och klichén att alla är unika hjälper ju på ett sätt. Jag tycker personligen att "fula" ansikten också har sin egen lilla skönhet. Hemskt att du hamnat i en sån dålig spiral dock... jag hoppas att du någon dag bara vaknar upp och inser att "nej, nu får jag för fan sluta trycka ner mig själv". Självhat är slöseri med energi.
Känner förresten igen det där med att i perioder ha bra självkänsla och i perioder självhata. Det är jättehemskt och omtumlande. Men du är inte ensam <3.

Ja det är svårt att hata mig

nej

Hur kan man tycka illa om sig själv pga sitt utseende? Förstår inte, utseendet är inte "du" (och baserar du vad du tycker om dig själv på ditt utseende är det ganska sorgligt). Det är ju bara någon vanföreställning man har om att man ska se ut på ett visst sätt. Din insida gör dig vacker!

Ont: Ja jag älskar mig själv, varför inte liksom?