sheepishs blogg

fucking jävla cp skit
hoppas att du dör i din cancer
och hoppas du flyttar till de andra mongoliderna. de kanske älskar dig. ni har ju mycket gemensamt iaf

Satte mig nere vid sjön och grät i en halvtimme med Turn the tide på repeat i lurarna. Får sån jävla ångest hela tiden. Hatar detta fucking cp liv. Vill bara att det ska vara över. Nu, tack. Vill typ hamna i koma i ett år eller nåt, då kanske allt är klart. Hur hamnar man i koma? Bli påkörd är kanske ingen dålig idé. Borde lägga mig mitt på motorvägen någon gång. Japp, det kör vi på

Drömde en mardröm i natt. Vaknade gråtandes. Fick ångest och kunde inte somna om. Fattar inte att jag måste drömma det också. Räcker det inte med att jag måste tänka på det varje vakna minut? Förklarar i och för sig varför jag drömmer det. Hoppas bara att det aldrig händer. Vill aldrig se henne igen. Vill inte ha något med dem att göra. Orkar seriöst inte med detta längre. Det är för sent att gå tillbaka till hur det var förr. Det är för tidigt för att gå vidare.

Världens finaste: "Suckaaaz!" Haha så söt ullegulle :*

Forever is a long, long time, but I wouldn't mind spending it by your side

Alder is an unyielding wood, yet I have discovered that its ideal owner is not stubborn or obstinate, but often helpful, considerate and most likeable. Whereas most wand woods seek similarity in the characters of those they will best serve, alder is unusual in that it seems to desire a nature that is, if not precisely opposite to its own, then certainly of a markedly different type. When an alder wand is happily placed, it becomes a magnificent, loyal helpmate. Of all wand types, alder is best suited to non-verbal spell work, whence comes its reputation for being suitable only for the most advanced witches and wizards.

This is the rarest core type. Phoenix feathers are capable of the greatest range of magic, though they may take longer than either unicorn or dragon cores to reveal this. They show the most initiative, sometimes acting of their own accord, a quality that many witches and wizards dislike.
Phoenix feather wands are always the pickiest when it comes to potential owners, for the creature from which they are taken is one of the most independent and detached in the world. These wands are the hardest to tame and to personalise, and their allegiance is usually hard won.

Abnormally short wands usually select those in whose character something is lacking, rather than because they are physically undersized.

Wand flexibility or rigidity denotes the degree of adaptability and willingness to change possessed by the wand-and-owner pair.

= Alder, Phoenix Feather core, 10 inches, brittle

Jag är tydligen hjälpsam, omtänksam, väldigt lätt att gilla, saknar något, har svårt att förändra och anpasssa mig. Kul historia broder.

Det slog mig just. Hur hela mitt liv varit ett helvete, och hur helvetet har format mig till den person jag är. Missbildad. Jag kommer aldrig bli det jag vill, få det jag önskar, för ända sedan dag ett har mitt liv varit ett sär-liv, jag har varit ett sär-barn, och det går neråt varje dag. Jag trodde jag hade nått botten för flera år sedan. Hela tiden tror jag att jag nått botten. Men jag kommer aldrig nå botten, jag kommer sjunka ända tills den vackra dag som jag dör, då får jag äntligen flyga. Hoppas jag. Det är det enda jag har att se fram emot om jag ska säga sanningen. Visst, nåt roligt kanske händer imorgon, eller nästa vecka, och nästa år. Men det är inte nog för att vara en vändpunkt.
Och det jag verkligen hatar är att ingen någonsin kommer förstå. För alla andra är jag antingen den där tjejen som bara har det bra och alltid har haft det bra, för andra är jag någon som överdriver, bara tänker på sig själv och gör en stor grej av ingenting. Men det är en stor grej. Okej att ni har problem som ni tycker är störst i världen, och de är ofta stora. Men jag har problem jag också. Jag finns jag med. Bara för att jag inte pratar om det hela tiden, skriver det överallt och gråter hela tiden betyder det inte att jag inte har nåt att prata om, slriva om, gråta över.
På grund av vissa av de där cp grejerna så kan jag faktiskt inte skylta med mina problem. De har gjort mig till den jag är och jag hatar den jag är. Jag hatar att jag alltid kommer må dåligt utan att kunna få nån hjälp, ens stöd. Bara blint stöd i så fall. Men det är inte värt nåt när det kommer till kritan.
Jag kommer alltid vara tjejen utan vänner som hatat sitt liv från första början och gråtit varje dag.
Och ja, jag fattar att ni tycker jag är cp (vilket jag är) men jag bryr mig fan inte om vad ni tycker. Jag bryr mig inte alls. Jag orkar inte bry mig längre. Jag vill bara bort.

Det jag vill ha sagt med denna fruktansvärt långa text är att jag inte pallar mer. Jag mår så sjukt dåligt och jag tänker göra det jag måste för att må bättre. Om det innebär att jag inte kan finnas för mina vänner (vilket jag hatar) så visst. Jag får bli forever alone dårå. Igen. Och jag vill bara säga: FÖRLÅT

Har spenderat varje rast i uppehållsrummet med Ulrik Munthers tvilling som denna vackra dag bar shorts. Fast gick upp till mossen nån kvart på lunchen, jättevarmt ju, fattar inte varför alla snackade om att det var kallt?? Men var sjukt trött efter skolan så blev inget kul.

För övrigt har jag väldigt dåligt självförtroende just nu, kan inte sluta tänka på allt dåligt med mig själv, hur mycket jag skulle vilja ändra på. Hatar när det blir så här. Hoppas fler skriver gulliga saker till mig idag så kanske det lättar. Brukar ju bli typ överlycklig för sånt, nörd. Är ju forever alone så.

Så jävla underbar dag idag, bästa på länge. Skrattade typ hela dan, hade massa mysiga stunder med fina tjejor o hände massa bra saker (inkluderat saker som rör Ulriks tvilling) Imorgon blir det kanske en lika bra dag om det går enligt planerna. Är faktiskt på riktigt bra humör denna brotha brothas ;)

Känns som att alla hatar mig just nu. Som att alla ljuger o pratar bakom ryggen på mig. Känner mig i vägen hela tiden, känns som att jag bara förstör allt för alla. Världen vore bättre utan mig, så enkelt är det. Alla skulle bli så otroligt lyckliga om jag försvann, dog. Inluderat mig själv. Varför föddes jag som Linnea? Hatar henne, hatar mig själv. Vill härifrån.

Jomen det känns bra, läget är helt under kontroll. Tackar som frågar. Hur är det själv då? För du är ju det enda som är viktigt, visst var det så?