Fyfan asså
Jag har kommit i underfund med att jag är sjukt beroende av människor, jag klarar inte av att vara ensam längre. Bara jag lämnas ensam i en kvart så kommer den jävla ångesten och jag känner mig sämst i hela jävla världen.
Jag kan sitta och bara lipa över världens minsta sak och känna mig som en så jävla dålig människa.
Egentligen vet jag inte ens vad jag har ångest över, kanske är det för att jag faktiskt är världens sämsta människa, jag börjar tro att jag är det, för bra människor håller fan inte på som mig. Liksom, vilken bra människa sårar folk och är så hemskt jävla elaka som mig? nä precis, ingen.
Det är nog bara mig det är fel på. Eller så är det som alla andra säger ''du genomgår tonår, då är det så''. Så okej, det är alltså meningen att jag ska få ångestattacker så fort jag är ensam? jaha okej, då förstår jag.
Frida sov iallafall här inatt, det var bra, jag mådde bra. Och så har jag har spelat tvspel med min pappa hela dagen, det har också vart bra, jag gillar min pappa, han är bra att umgås med.
Jag tror helt seriöst att jag blir galen snart, jag hatar att vara ensam mer än något annat.
Det här suger, mitt liv suger just nu, jävla emo. Och jag har bara typ två vänner jag fortfarande träffar på fritiden i Göteborg, och det Frida och min syster.
Det händer aldrig något i mitt liv, på veckorna går jag i skolan och efter skolan så pluggar jag och sitter vid skype. På helgerna så sitter jag vid datorn med mig själv eller eventuellt kanske en vän och äter lite för mycket godis. <- där har vi mitt liv i ett nötskal, och jag är trött på det. Jag vill gå ut om helgerna och vara rent ut sagt dum i huvudet, typ dricka så mycket att jag knappt kan gå, hamna i slagsmål, slå sönder någons näsben, bli kontaktad av socialen, rymma, dricka, hamna hos fosterfamilj, eller okej, inte så överdrivet kanske, men ni hajar, jag vill bara hitta på annat än att sitta här på min trasiga 10 åriga jävla datorstol och dega mig.
Egentligen så borde jag inte sitta och tömma min jävla cp mongo-hjärna över internet, men jag behövde verkligen skriva av mig den här gången, och det här är ändå mitt B-konto, och ingen läser min blogg på mitt B-konto, jag har liksom bara 4 bevakare här haha. Så jag kände att det kanske kunde vara lite okej iallafall.
Jag hoppas dock inte att någon tar sin värdefulla tid och läser all den här jävla skiten, för det här skriver jag bara för mig själv, det känns liksom liiiiite bättre då åtminstone.
Och sen måste jag bara säga, om någon av mina nära läser det här, det är inget ni behöver oroa er för, lita på mig, jag lever.
alltså nej.. jag raderar nog det här inlägget ganska så snart, usch.
Nu ska jag ut och ränsa tankarna, ciao.