euhm... ja... ugh...

"Du bor i min själ" Varför va du tvungen att säga så? Du vet att jag gillar dig och du vet att jag önskar att vi bodde närmare varandra. Du sa även " Jag vill ha något jag inte kan få. Jag vill sitta med dig på lunchen och äta, Dela maten med dig, Hålla din hand, Få dig att le. Du får mig att le, Du gör mig glad. Jag känner mig trygg när jag pratar med dig. Det är nästan så att jag känner din hand i min. det är nästan så att jag känner min mun mot din kind. Vi är så nära varandra men så långt ifrån att det gör ont." Allt det du sa får mig att må dåligt. Jag är ledsen att jag får dig att känna så men jag känner även exakt samma sak för dig. ”Jag är rädd för att bli kär i någon jag inte kan få." Jag känner samma sak men jag tror jag misslyckades med det. "du bor i min själ" det är meningen som har fastnat i mitt huvud ända sen imorse. Det är det enda jag har kunnat tänka på. Jag bor i din själ...