jag tar och välkomnar mig själv tillbaka till ec

Som vissa antagligen fattat så är jag en tjej. Det här också mitt andra ec konot eftersom jag fick psykbryt när jag fick reda på att pappa har cancer och sa saker jag nu inte kan stå för. Jag älskar min pappa och nu sticker han ifrån oss i en vecka. det känns konstigt eftersom varje sekund med honom känns som den sissta. Och även om han aldrig riktigt var där under större delen av mitt liv så känns det skumt on han helt plötsligt var borta. Vet inte ens varför jag skriver det här. Eller jo jag vill skriva av mig och allt känns tryggare när man är anonym man är mindre sårbar.