necromancis blogg
Tjej, 27 år. Bor i Helsingborg, Skåne län. Är offline

Senaste inläggen
!!!2 juni 2016 kl. 22:32
uuhh..
26 maj 2016 kl. 12:45
Bättringsväg
4 april 2016 kl. 17:55
Arbetsintervju och ångeeeeeest
3 mars 2016 kl. 18:23
Adventurous!
28 augusti 2015 kl. 17:02
Syréner!
28 augusti 2015 kl. 17:00
Natur
16 augusti 2015 kl. 19:26
Vovve!
16 augusti 2015 kl. 19:24
Flower
15 augusti 2015 kl. 17:01
fiske!
14 augusti 2015 kl. 21:35
Visa alla
Fakta
Riktigt namn: Jasmine Civilstatus: SingelLäggning: Straight
Intresse: Musik
Bor: Med föräldrarna
Politik: Anti-allt
Dricker: Inte valt
Musikstil: Allt
Klädstil: Svart
Medlem sedan: 2015-01-29
Event
necromanci har inte lagt till några event än.
Bättringsväg
Hai there!
Tänkte skriva lite här nu igen.
Har varit deppig ett tag nu, utan att jag riktigt vet varför, vilket såklart inte gör allt bättre xD
Förra året i maj fick jag reda på att jag "lider" av depression och ångest så jag fick antidepressiva. Slutade dumt nog självmant med dom runt oktober förra året då jag kände att jag mår bra nu, jag hade fått en pojkvän jag älskar och jag går äntligen sista året på gymnasiet osvosv så jag tyckte väl "vaffan ska jag med medicin till nu?".
Det gick bra ett par månader fram till typ slutet av februari då jag började må sämre av en okänd anleding.
Så förra veckan gick jag till en läkare som sa att jag kan börja med min medicin igen, men att jag ska börja med halva dosen och se hur det blir. Bokade även tid till kuratorn så har varit där idag och pratat.
Jag har alltid bullshittat kuratorer och psykologer då jag känner att dom inte hjälper mig men jag kan ärligt säga att det kändes bra att prata med henne.
Vi kom fram till saker som jag inte ens tänkt på själv men som jag nu inser är en ganska uppenbar faktor till varför mitt humör har gått neråt den senaste tiden.
Så nu när jag vet vad det beror på kan jag börja jobba vidare utifrån det. Jag har bestämt tid med mamma och pappa att vi ska prata om det för att se vad dom har att säga om det, det kan vara skönt att bolla ideér med de två.
Ska även prata med min pojkvän om det för att se vad han har att säga.
Det viktigaste jag måste tänka på nu är att jag inte är ensam i detta, vilket jag har inbillat mig ett tag då jag gärna gör saker på egen hand, har dock insett nu att det funkar inte alltid så. Jag har folk omkring mig som bryr sig och som vill hjälpa om jag bara ber dom.